”Svensk grundlag måste anpassas bättre till EU”

Publicerad 2010-05-07 00:50

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Ny SNS-rapport utvärderar EU-medlemskapet efter 15 år: För att förhindra ett demokrati­underskott i Sverige krävs nya reformer och handlingsstrategier. EU-medlemskapet har lämnat bestående avtryck i svensk politik och demokrati. Statsministern och Statsrådsberedningen har fått ökad makt på bekostnad av fackdepartementen. Samtidigt har riksdagens kontrollfunktion försvårats och dess roll i genomförandet av EU:s regler urholkats. Domstolarna har varit obenägna att samarbeta med EU-domstolen och därmed missat unika möjligheter att påverka EU-rätten. Vi efterlyser en mer offensiv svensk inställning, bland annat bör grundlagen skrivas om så att den bättre speglar de konstitutionella följderna av EU-medlemskapet, skriver Studieförbundet Näringsliv och Samhälles Demokratiråd.

I år är det femton år sedan Sverige blev medlem i EU. I årets rapport från SNS Demokratiråd, ”Europeiseringen av Sverige”, utvärderar vi hur svensk politik och demokrati har förändrats till följd av EU-medlemskapet. Vi uppmärksammar särskilt fyra områden: statskicket, förvaltningen, partipolitiken och välfärdsmodellen.

Vår första huvudsakliga slutsats är att EU-medlemskapet i flera avseenden lämnat bestående avtryck i hur svensk politik och demokrati organiseras och bedrivs.

Till att börja med har det svenska statsskicket påverkats i flera aspekter. EU:s konstitutionella utveckling har inneburit att grundlagens beskrivning av förhållandet mellan Sverige och EU blivit alltmer missvisande. Grundlagen har gett en bild av att Sverige har större kontroll över EU, dess utveckling och dess konsekvenser för det svenska statskicket än vad som i själva verket är fallet.

Vidare har den redan starka regeringsmakten i Sverige fått en ännu starkare ställning till följd av EU-medlemskapet. Regeringen har fått tillgång till nya politiska arenor, samtidigt som riksdagens kontrollfunktion försvårats och dess roll i genomförandet av EU-regler urholkats genom förändrade lagstiftningsformer i EU. Domstolarna i Sverige har genom medlemskapet getts unika möjligheter till inflytande över EU-rätten, men hittills varit obenägna att samarbeta med EU-domstolen genom begäran om förhandsavgöranden.

De delar av förvaltningen som arbetar mot EU har genomgått stora förändringar i medlemskapets spår. Den traditionella svenska förvaltningsmodellen med små departement och stora, självständiga myndigheter har delvis luckrats upp. Den politiska styrningen i EU-frågor är generellt svagare och mer informell än i traditionell förvaltningsstyrning.

Inom Regeringskansliet har de ökade kraven på EU-samordning gett en ökad koncentration av makt till statsministern och Statsrådsberedningen, på bekostnad av fackdepartementen, särskilt UD. Denna utveckling har gått hand i hand med ökad fragmentarisering av förvaltningen, när tjänstemän på lägre nivåer har fått ökad makt och autonomi till följd av sin expertkunskap i EU-frågor.

Partipolitiken har endast påverkats i begränsad utsträckning av EU. Den främsta förändringen sedan 1995 är att splittringen i EU-frågan inom väljarkåren och flera partier efterhand har gett med sig. Samtidigt förblir frågor om EU-politik begränsat politiserade av partierna och lågprioriterade av väljarna, vilket förklarar varför de inte syns i riksdagsvalen och varför väljarna tillåter sig att experimentera och proteströsta i EU-valen. Det svenska partisystemet har tagit mycket litet intryck av medlemskapet och relationerna med systerpartier i Europa. I partiernas interna arbete har EU-medlemskapet hittills haft marginell betydelse. Villigheten att bedriva kampanjer på grundval av europeiska partimanifest är svag, liksom intresset för EU-parlamentarikernas arbete.

Den svenska välfärdsmodellen har i stora drag bestått och hävdat sig väl inom EU. Sverige har inte genomgått något genomgripande modellskifte. Bilden av EU som ett hot var kraftigt överdriven. Tvärtom har den aktiva svenska arbetsmarknadspolitiken fungerat som modell i EU-ländernas samarbete i sysselsättningsfrågor. På det socialpolitiska området har dessutom EU spelat en viktig roll i att stärka de sociala rättigheterna i medlemsländerna, Sverige inkluderat. Exempelvis har EU genom domstolen stärkt det formella skyddet av jämställdhet mellan könen. Samtidigt har den svenska lönebildningsmodellen utmanats av EU-domstolens utslag i Vaxholmsfallet. Det är fortfarande oklart hur långtgående konsekvenserna blir i praktiken.

Vår andra huvudsakliga slutsats är att Sverige i dag lider av en brist på reformer och strategier för att möta medlemskapets effekter på svensk demokrati och politik. Denna passivitet riskerar att resultera i ett självförvållat demokratiunderskott i Sverige och en outnyttjad potential för inflytande i Bryssel. Det finns fortfarande en tendens att förhålla sig som om EU-medlemskapet vore en marginell förändring eller ett hot att försvara sig mot.

Vi efterlyser en mer offensiv inställning och pekar på nio önskvärda reformer och handlingsstrategier:

• Riksdagen bör skriva om grundlagen så att den bättre speglar de konstitutionella följderna av medlemskapet än dagens EU-paragraf och den grundlagsändring som väntas antas till hösten.
• Riksdagen behöver söka återta delar av den makt den förlorat i förhållande till regeringen, exempelvis genom att utnyttja den nya roll som nationella parlament får genom Lissabonfördraget.
• Domstolarna måste bejaka sin centrala roll i EU:s juridiska system och begära förhandsavgöranden från EU-domstolen där tolkningen av EU-rätten är oklar. Möjligheten att påverka EU:s rättsutveckling går via Luxemburg.
• Regeringen behöver utveckla en förvaltningspolitik för EU-arbetet som möter den uppluckrade gränslinjen mellan departement och myndigheter med förtydligade mekanismer för politisk styrning och ansvarskrävande.
• Regeringskansliet måste bli bättre på att stötta de svenskar som arbetar i EU:s institutioner och på att dra nytta av deras erfarenheter och kompetens, både i Bryssel och när de återvänder hem.
• Partierna behöver anpassa sig bättre till EU-arenan genom att lyfta EU-frågorna även mellan Europavalen, förklara hur skenbart nationella frågor ofta har en europeisk dimension och bättre utnyttja sina Europaparlamentariker.
• Partierna bör avstå från att på utrikespolitiskt manér söka mindre konflikt i frågor som hanteras på EU-nivån, då detta bidrar till ett blodfattigt nationellt samtal i EU-frågor och försvårar demokratiskt ansvarsutkrävande.
• Sverige bör verka för att kvarhålla nationell välfärdspolitisk handlingsfrihet inom EU, inte minst på de områden där den svenska modellen skiljer sig från de allmänna mönstren i medlemsländerna, exempelvis i fråga om lönebildning.
• Sverige bör utnyttja sin höga trovärdighet i välfärdsfrågor för att söka forma hållbara socialpolitiska lösningar på gemensamma europeiska problem, som åldrande befolkningar.

Femton år efter inträdet i EU är Sverige en alltmer integrerad del i unionen. Men att därmed slå sig till ro vore en björntjänst för svensk demokrati och svenskt inflytande i EU.

Jonas Tallberg
professor Stockholms universitet
Nicholas Aylott
docent Södertörns högskola
Carl Fredrik Bergström
professor Uppsala universitet
Åsa Casula Vifell
fil dr Stockholms universitet och Södertörns högskola
Joakim Palme
professor Uppsala universitet och vd Institutet för framtidsstudier

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Nyheter från debatt

”Man kan inte lita på JK i frågor om skadestånd”

Clarence Crafoord: I många fall får JK underkänt när enskilda går vidare till domstol. De får där ett högre skadestånd än det som JK medgett.

”Funktionshindrade inte välkomna till riksdagen”

Inga Astorsdotter: Jag hade aldrig kunnat tro att Sveriges riksdag 2012 har lokaler som inte är anpassade för funktionshindrade.

”Regeringen ger upp om biståndet”

Fredrik Segerfeldt och Bengt Nilsson: Under ett halvt sekel har en brokig skara envåldshärskare fått hundratals miljarder kronor i svenskt bistånd.

”Snabbtåg mellan Stockholm och Oslo halverar restiden”

Företrädare för stat, kommuner och landsting: Detta skulle inte bara gynna huvudstadsregionerna utan även tillväxten längs hela sträckan.

”Hasardinslagen i PPM fräter på hela pensionssystemet”

Göran Arrius, Saco: Grunddragen i pensionssystemet är kloka. Men tio år efter införandet behöver uppgörelsen mellan partierna renoveras.

Mer från förstasidan

Foto: Stringer/Reuters Mänskliga rester från massgraven i Veracruz.

Mexikos taktik mot knark döms ut helt

”Ett fullständigt misslyckande”. Fler än 50.000 dödsoffer har nu krävts sedan president Felipe Calderon inledde sin militäroffensiv mot maffian.

Två brottssyndikat strider om makten. Drygt 20 miljarder om året.

Foto: Scanpix

”Foppa” redo för ny karriär i affärslivet

Har pluggat ekonomi på Handels. Peter Forsberg har bytt hockeyn mot ekonomistudier och är nu redo att ge sig in i affärslivet. Men glöm Foppa-tofflorna.

Foto: Scanpix

Räkna ut din skatt med räknesnurran

Så håller du koll på skatten. Snart kommer du att enkelt kunna räkna ut din preliminära skatt för 2012 - genom en ”räknesnurra” på Skatteverkets hemsida.

Alarmerande ökning av demens

På fem till sju år ökade andelen demenssjuka med 40 procent, visar en ny studie från Umeå universitet. Varannan svensk riskerar att drabbas.

Webb-TV

Räddades ur en lavin

Nio personer dog i snömassorna men räddningsmanskapet lyckades rädda en liten flicka som fastnat under snön. 15 hus begravdes i Kosovo.

DN Debatt på Twitter

Anmäl dig till mikrobloggen. Missa inget från Sveriges tyngsta debattsida.

Så jobbar DN:s debattredaktion.

Så jobbar DN:s debattredaktion. Läs DN Debatts öppenhetsrapport om perioden 25 maj 2009 - 24 maj 2010.

Kontakt DN Debatt

Redaktör DN Debatt: Bo G Andersson
Tel: 08-738 1223
Bitr redaktör DN Debatt: Peter Ganneby
Tel: 08-738 1209
E-post: debatt@dn.se

Mer från DN.se

Bästa nyhetssajt

DN.se prisad. Har utsetts till bästa svenska nyhetssajt av Internetworld.

DN på Facebook

Klicka på gilla-knappen. Få de viktigaste nyheterna direkt i ditt Facebookflöde.