Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Svensk konkurrenskraft kräver arbetskraftsinvandring”

Det finns flera exempel på företag som tidigare har aviserat att man kommer att vara tvungen att flytta ut verksamhet till andra länder/sajter om man inte löser bristen på arbetskraft. Ett av dem är Volvo, skriver Martin Linder.
Det finns flera exempel på företag som tidigare har aviserat att man kommer att vara tvungen att flytta ut verksamhet till andra länder/sajter om man inte löser bristen på arbetskraft. Ett av dem är Volvo, skriver Martin Linder. Foto: Volvo

Vart tionde företag har det senaste året tvingats tacka nej till uppdrag på grund av arbetskraftsbrist, enligt en ny panelundersökning. Bristen på kompetent arbetskraft är ett allvarligt hot mot Sveriges konkurrenskraft. Risken är uppenbar: jobben flyttas ut från Sverige och tillväxten hämmas, skriver Martin Linder, ordförande i Unionen.

Ett av tio företag har under det senaste året fått tacka nej till en order eller ett uppdrag på grund av arbetskraftsbrist. Och var tredje företag uppger att brist på arbetskraft med rätt kompetens utgör ett tillväxthinder för deras företags svenska verksamhet. Det visar en färsk panel som Unionen gjort bland 252 klubbordföranden i några av Sveriges största företag.

Resultatet är allvarligt. Många företag står i begrepp att anställa samtidigt som de har svårt att hitta rätt kompetens. Bristen på arbetskraft kan i värsta fall leda till att skapandet av nya jobb försenas eller helt enkelt inte blir av.

Sverige är ett av många länder där det råder stor brist inom flera it- och teknikområden där det efterfrågas spetskompetens. Här konkurrerar vi med länder som Kanada, Kina, Mexiko och Indien. Det land som aktivt skapar goda villkor kommer att ha en stor konkurrensfördel i jakten på kompetensen. Därför behövs ett fungerande och öppet system för arbetskraftsinvandring.

Vi vet att många företag använder sig av den möjligheten i dag. Drygt 35 procent av Unionen-klubbarna som svarat säger att det i dagsläget finns arbetskraftsinvandrade anställda i den svenska verksamheten.

Politiken varken kan eller ska bestämma vilka branscher eller företag som ska rekrytera arbetskraftsinvandrare. Skulle ett sådant förslag bli verklighet skulle företagens möjlighet att hitta rätt kompetens hämmas vilket vore olyckligt.

Reformen om arbetskraftsinvandring beslutades av riksdagen i december 2008. Tanken med lagen var att möjliggöra för människor utanför EU/Efta att komma till Sverige för att arbeta om de erbjudits anställning. Syftet var också att arbetskraftsinvandringen skulle kompensera för kompentensbristen samt öka näringslivets konkurrenskraft.

Arbetstillstånd skulle bara beviljas om anställningen har avtalsmässiga villkor och den invandrade kan försörja sig på sin lön. Ett arbetstillstånd gäller i högst två år och kan sedan förnyas. Efter fyra år kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd för arbete.

Sedan den ursprungliga lagen trädde i kraft har reformen justerats vid ett par tillfällen. Det har framförallt handlat om att försvåra för missbruk av reglerna kring arbetskraftsinvandring.

För Unionen står det helt klart: Att rekrytera arbetskraft från tredje land är en viktig del av vår kompetensförsörjning. Men vår panel visar att det måste bli ännu lättare att rekrytera arbetskraftsinvandrare.

Det finns flera exempel på företag som tidigare har aviserat att man kommer att vara tvungen att flytta ut verksamhet till andra länder/sajter om man inte löser bristen på arbetskraft. Ett av dem är Volvo.

Ett annat exempel är Geely som överväger att förlägga sitt europeiska huvudkontor till Göteborg. Men företagsledningen har varit kritisk mot visumkrångel för människor från Kina som ska arbeta i Göteborg.

Hittar inte företagen rätt kompetens är risken uppenbar: jobben flyttas från Sverige och vår tillväxt hämmas. Att var tionde företag tvingas tacka nej till uppdrag på grund av arbetskraftsbrist är också ett allvarligt hot Sveriges konkurrenskraft.

Att rekrytera arbetskraft från tredje land är således en viktig del av vår kompetensförsörjning. Det är en förutsättning om Sverige ska bevara sin position som ett land i framkant vad gäller innovation. Just nu pågår många diskussioner om arbetskraftsinvandringen och hur reglerna ska se ut i framtiden. Unionen har identifierat sex utmaningar där det är hög tid att sätta ner foten och gå från ord till handling:

  1. Migrationsverket måste korta handläggningstiderna. Väntetiderna och den praktiska hanteringen hos Migrationsverket fungerar för dåligt. De långa väntetiderna riskerar att leda till att arbetskraftsinvandrare väljer ett annat land före Sverige vilket på sikt kan leda till färre jobb här.
  2. Utnyttjande av arbetskraftsinvandrare måste upphöra. Ingen arbetskraftsinvandrare ska utnyttjas på arbetsmarknaden. Dumpning av villkor ska inte medges och det måste finnas effektiva verktyg för att skydda löner och villkor för berörda arbetstagare.
  3. Den restriktiva tillämpningen av reglerna måste ses över. Dagens myndighetstillämpning är onödigt fyrkantig och byråkratisk vilket leder till en omotiverad restriktiv tillämpning. Detta måste ses över. Det ska vara enkelt för företagen att anlita den nödvändiga kompetensen, samtidigt som arbetsvillkoren måste garanteras.
  4. Företagen måste själva få avgöra om de ska anställa arbetskraftsinvandrare. Politiken varken kan eller ska bestämma vilka branscher eller företag som ska rekrytera arbetskraftsinvandrare. Skulle ett sådant förslag bli verklighet skulle företagens möjlighet att hitta rätt kompetens hämmas vilket vore olyckligt.
  5. Förhandskontroller av den presumtiva arbetsgivaren måste bli obligatoriska. Detta för att minska risken att arbetstillstånd ges för arbete hos oseriösa arbetsgivare. Prövningen bör innehålla en kontroll via offentliga register för kontroll att företaget existerar, att det bedriver verksamhet och inte har skatteskulder.
  6. Arbetserbjudandets rättsliga ställning måste stärkas. Det arbetserbjudande som arbetsgivaren skickar till Migrationsverket och som den fackliga organisationen yttrar sig över är inte rättsligt bindande. Med andra ord kan en arbetsgivare lova erbjudande i tillståndsprocessen och sedan skriva något helt annat i anställningskontraktet. Det bör skrivas in en bestämmelse i utlänningslagen som säger att arbetstagaren har rätt till minst de villkor som anges i arbetserbjudandet.

Sverige behöver fler jobb. Företag som inte hittar rätt kompetens i Sverige måste därför kunna anställa talanger från länder utanför EU. Risken är annars att företagen flyttar verksamheten till andra länder vilket i sin tur leder till färre jobb i Sverige. Ytterst kan det drabba alla som vill vara yrkesverksamma i form av ökad arbetslöshet och sämre ekonomi.

För Unionen är det uppenbart: Sverige behöver vara en del av en öppen global ekonomi – och uppfattas som ett land som vill locka till sig både talanger och investeringar. Ska vi bevara vår position som ett land i framkant är det därför angeläget att arbetskraftsinvandringens utmaningar diskuteras. För att lyfta frågan i debatten lanserar vi i dag en digital kampanj där vår målsättning är att vi ska komma ett steg närmare handling.

DN Debatt. 1 maj 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.