Hälso- och sjukvården hör till de områden inom välfärden där medborgarna med rätta förväntar sig hög kvalitet och ­service. Tyvärr har regeringsunderlaget, s, v och mp, tappat fokus på den kanske viktigaste uppgiften, nämligen att skapa en god tillgänglighet och förbättra mötet mellan patient och vårdgivare.

I dag, måndag, presenterar Allians för Sveriges välfärdsgrupp, m, fp, kd, c, en rapport, "Ge patienten makt". För att sätta vårdens tillgänglighet i internationellt perspektiv har vi låtit opinionsinstitutet Demoskop intervjua 8 000 personer i åtta europeiska länder, däribland våra nordiska grannländer, om deras erfarenheter av sjukvården.

Undersökningen påvisar stora skillnader. Sverige placerar sig sist på samtliga undersökta områden. Andelen patienter som tvingas vänta i mer än en vecka på att träffa läkare varierar från 11 procent i Danmark till 27 procent i Sverige.

Även när det gäller patienternas uppfattning om innehållet i vården skiljer sig svaren markant. Andelen som besökt läkare det senaste året, men som ändå inte fått besked om orsaken till sina symptom/besvär, varierar från knappt 1 procent i Frankrike till drygt 8 procent i Sverige. Andelen som inte har fått vård som botat eller lindrat besvären varierar från 2 procenti Tyskland till drygt 12 procent i Sverige.

I reella tal handlar det om att 500 000 svenskar söker vård utan att få bot eller lindring av besvären. Motsvarande siffra skulle, om Sverige uppnått samma resultat som Tyskland, ha varit 85 000. Om sjukvården fungerat lika bra som i Norge hade antalet uppgått till 170 000.

Hur kommer det sig att Sverige sammantaget placerar sig sist bland åtta europeiska länder med ungefär samma välfärdsnivå? Hur går detta ihop med att svensk sjukvård i många andra undersökningar uppvisar goda resultat?

Svaret är, enligt vår uppfattning, att svensk sjukvård varit inriktad på att åstadkomma goda resultat medicinskt och tekniskt, men politiken har saknat det patientfokus som finns i många andra länder. I Storbritannien har man exempelvis en särskild tillgänglighetsdirektör på departementsnivå. I Norge, Danmark och flera andra europeiska länder kan man välja en fast läkarkontakt som ansvarar för att lotsa patienten genom vårdkedjan.

Står valet verkligen mellan å ena sidan teknisk effektivitet och goda behandlingsresultat och å andra sidan god tillgänglighet och patientnöjdhet? Partierna i Allians för Sverige tror inte att vi måste göra ett sådant val. Med större patientfokus, en starkt förbättrad kvalitetsuppföljning och effektivare ersättningssystem kan sjukvården bli mer patientorienterad utan att detta går ut över den medicinska kvaliteten.

Hälso- och sjukvården behöver starkare drivkrafter för att öka tillgängligheten och den patientupplevda kvalitén. Sjukvården måste öppnas för nytänkande och omvandling. De utmaningar som politiken ställs inför när det gäller hälso- och sjukvården kan inte lösas genom ett Alexanderhugg.

1. Patienten ska vara i centrum. Det förs-ta steget är att vidta flera åtgärder som tar sikte på att stärka patientens inflytande, självbestämmande och ställning.

Ett stort antal lagar, förordningar och myndighetsregler inverkar på patienträttigheterna i Sverige. Vi föreslår därför att all lagstiftning som rör patienträttigheter samlas i en lag. Syftet är att tillskapa en mer överskådlig, rättssäker och patient­fokuserad lagstiftning. Hit förs också nya förslag som rätten till ett verkligt fritt vårdval, vilket innebär rätt att välja vårdgivare och rätt att välja tidpunkt för behandling.

Det första läkarbesöket ska vara enkelt att boka och det ska finnas skyldighet för vården att sedan informera om valmöjligheterna vid behandling eller operation, samt väntetider på olika enheter. Ny tid ­bokas direkt och patienten behöver inte åka hem till en ändlös väntan på remiss.

Tiden för behandling kan påverkas utifrån patientens egna önskemål. Det betyder att man aldrig behöver vänta längre än kortaste vårdtiden i landet. Pengarna följer patienten till den vårdgivare han väljer, i egna landstinget, i annat landsting eller hos privat, ideell eller kooperativ entreprenör. Resan dit får patienten bekosta själv.

Ett fritt vårdval innebär att sjukvården kan ta ledig kapacitet i anspråk och därmed korta väntetiderna. Det fria vårdvalet innebär att patienten ges verkliga valmöjligheter - dels av vårdgivare, dels av tidpunkten för behandling. På sikt bör det fria vårdvalet även gälla inom Norden och övriga EU.

I dagens Sverige är väntetiderna långa. Att skjuta vårdinsatser på framtiden minskar möjligheterna till goda behandlings-resultat och det ökar kostnaderna. Köernas största kostnader syns inte i landstingens ekonomi. Det handlar om det pris som enskilda människor tvingas betala i form av sänkt livskvalitet, sjukskrivning med försämrad privatekonomi och risk för att halka efter i utvecklingen på arbetet.

2. Välkomna en mångfald av vårdgivare. Det andra steget är att riva upp beslutet om regeringens stopplag. Inför i stället en startlag för att stimulera framväxten av ideella, kooperativa och privata utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Sjukvården ska vara offentligt finansierad och ges efter behov. Med en mångfald bland vårdens utförare ges större utrymme för valfrihet och patientmakt.

Några av startlagens beståndsdelar är att så kallad intraprenadverksamhet ska stimuleras. Vi vill ge laglig möjlighet till så kallad avknoppning för den vårdpersonal som vill ta över driften av en verksamhet och inrätta ett "Avknoppningsstöd" som kan användas för kunskapsstöd till personalgrupper som vill ta över en verksamhet. Det behövs en översyn av lagstiftning, regelverk och institutioner så att konkurrensneutralitet skapas mellan vårdens olika aktörer. Låt all den kompetens som finns bland vårdens utövare också få blomma i form av olika verksamhetsidéer och entreprenörskap.

3. Driv på en kvalitets- och effektivitetsutveckling. Det tredje steget är att på ett mer systematiskt sätt ta till vara det goda som finns inom hälso- och sjukvården genom att jämföra relevanta kvalitetsindikatorer på sjukhusnivå och på vård­centrals­nivå. Offentliga kvalitetsjämförelser och rankning av vårdgivare har stor betydelse för att utveckla såväl kvalitet som effektivitet.

I dag finns inte för patienten lättillgänglig information om väntetider, om nöjdhet med bemötandet och så vidare. Ett register med sådana uppgifter ska upprättas på nationell basis och vårdgivare ska vara skyldiga att rapportera resultat enligt kriterier som fastställs i överenskommelser mellan beslutsfattare, profession och patienter. Då kan alla jämföra den vård som ges. Därmed kan kvalitetsutvecklingen påverkas av vårdgivarna.

Systemet bör göras enkelt också ur rapporteringssynpunkt, så att administrationen inte blir betungande. Vi föreslår att en oberoende enhet vid Socialstyrelsen inrättas med uppgift att bland annat jämföra och ranka vårdens prestationer. Denna enhet ska ha en fristående roll och kunna göra fördjupade analyser på vård-enhetsnivå som också ska offentliggöras.

Ersättningssystemen behöver utvecklas och tillämpas på ett sätt som innebär att vårdgivare i större utsträckning får ersättning för faktiskt utförda åtgärder, liksom uppnådda resultat. På så sätt kan bättre kvalitet, högre effektivitet och mer sammanhållna vårdkedjor åstadkommas.

4. Stärk och bygg ut närsjukvården. Antalet allmänläkare och annan specialistkompetens i närsjukvården måste öka. Jämfört med många andra länder är en stor andel av de svenska läkarna verksamma på sjukhusen. Bara drygt 30 procent av läkarna finns utanför sjukhusen. Det är uppenbart att andelen läkare i närsjukvården behöver öka, samt tillföras annan specialistkompetens än allmänläkarens, till exempel geriatriker, psykiatriker och specialister i hjärtkärlsjukdomar. Det teamarbete som har påbörjats på en del håll i landet, där olika professioners kompetens tas tillvara på ett utvecklande sätt, är positivt.

Ett stort problem i dagens sjukvård är avsaknaden av ett samlat patientansvar. Människor saknar i praktiken möjlighet att välja en fast läkarkontakt, enligt sin rätt i hälso- och sjukvårdslagen. Rätten att själva välja vårdgivare måste garanteras. Valet av vårdgivare kan ske genom att patienten väljer en fast vårdkontakt som sedan ansvarar för att lotsa patienten genom vårdkedjan. Särskilt för så kallade multisjuka äldre personer kan en lotsfunktion spela en avgörande roll för tillgänglighet och kontinuitet. Men patienten ska också kunna välja vårdgivare i direkt anslutning till själva vårdtillfället.

Vid ett maktskifte 2006 är målsättningen för Allians för Sverige att öka tillgängligheten och den patientupplevda kvaliteten. Sverige kan bättre. Vi vill se till att svenska patienter kan nå vården lika enkelt och fort som vårdsöakande i länder i vår närhet kan göra. Genom de reformer vi beskrivit ovan kan patienter se fram emot att lättare och snabbare få vård när de behöver den.

Maria Larsson
Riksdagsledamot, kd
Kristina Axén Olin
Oppositionsborgarråd, m
Birgitta Rydberg
Oppositionslandstingsråd, fp
Kenneth Johansson
Riksdagsledamot, c