Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Svenska elever måste få bättre utbildning i källkritik”

När informationen filtreras genom sociala medier och sökmotorers algoritmer finns risken att man enbart möter information, sann eller falsk, som bekräftar och aldrig utmanar ens egen världsbild, skriver artikelförfattarna.
När informationen filtreras genom sociala medier och sökmotorers algoritmer finns risken att man enbart möter information, sann eller falsk, som bekräftar och aldrig utmanar ens egen världsbild, skriver artikelförfattarna. Foto: Lars Epstein

Skolinspektionens granskning visar att elevernas förmåga att värdera källor brister. Lärarna har en nyckelroll, men var fjärde lärare i grundskolan arbetar inte alls med elevernas förmåga att källkritiskt granska information på internet, skriver Mikael Halápi, Skolverket, Helena Lindberg, MSB, och Ewa Thorslund, Statens medieråd.

Aldrig tidigare har det varit så angeläget att eleverna får goda kunskaper i källkritik som nu. Skolan kan fungera som en motkraft i en tid då allt fler får information filtrerad genom sociala medier och möter en flod av propaganda och falska nyheter.

Den svenska skolans demokratiuppdrag slås fast i både skollagen och läroplanerna. Elever ska ges möjligheter att utveckla de förmågor som behövs för att aktivt kunna verka i ett demokratiskt samhälle. En mycket viktig del i det arbetet är att utveckla medie- och informationskunnighet (MIK): att kunna finna, kritiskt värdera, analysera och själv skapa information. Där är källkritik en central del. Det handlar om att förstå vem som är avsändare och vilket syfte avsändaren har. Det handlar om att kunna skilja sant från falskt och propaganda från journalistik. En annan del av den källkritiska förmågan är sökkritik, att kunna förhålla sig kritiskt till sökmotorers träfflista och förstå vilken betydelse val av sökmotor och val av sökord har. Ett kritiskt förhållningssätt måste finnas redan innan man når fram till den information som ska värderas.

Utvecklingen på internet och i sociala medier innebär att behovet av kunskap om källkritik aldrig varit större än i dag. Förra året ansåg för första gången ungdomar i åldern 16-25 år att Facebook var viktigare än traditionella medier som källa för information i allmänhet och som källa för lokalnyheter. Det visar den senaste rapporten Svenskarna och internet från Internetstiftelsen i Sverige.

Sociala medier och sökmotorer ger oss nya sätt att kommunicera och närmast oändliga möjligheter att hitta information. Samtidigt uppstår problem. När informationen filtreras genom sociala medier och sökmotorers algoritmer finns risken att man enbart möter information, sann eller falsk, som bekräftar och aldrig utmanar ens egen världsbild. Sociala medier har blivit arenor för dem som vill sprida falska nyheter och propaganda.

Förmågan till källkritik handlar i förlängningen om hela Sveriges säkerhet. Vikten av att unga utvecklar en god källkritisk förmåga kan inte överskattas och den måste grundläggas redan i skolan.

Den här utvecklingen är en utmaning för ett demokratiskt samhälle, och särskilt aktuell mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Förmågan till källkritik handlar i förlängningen om hela Sveriges säkerhet. Vikten av att unga utvecklar en god källkritisk förmåga kan inte överskattas och den måste grundläggas redan i skolan.

Så hur fungerar skolornas undervisning i källkritik och hur bra är elever på att agera källkritiskt på nätet?

När högstadieelever själva skattar sin förmåga i Skolverkets senaste IT-uppföljning så tycker fyra av fem att de är bra på källkritik på nätet. Uppföljningen visar också att lärare undervisar mer om källkritik på internet än tidigare.

Vid en första anblick kan det alltså tyckas som att det står ganska bra till med undervisningen i källkritik. Men fortsätter man gå igenom fakta så framträder en mycket mer problematisk bild.

Fyra av tio lärare anser att de har stort behov av kompetensutveckling inom källkritik, enligt Skolverkets IT-uppföljning. Var fjärde grundskollärare svarar att de inte arbetar alls med att utveckla elevernas förmåga att källkritiskt granska information på internet. Forskning vid Lunds universitet visar att sökmotorers rankning av sökträffar sällan ifrågasätts. Skolinspektionens granskning visar på brister i elevernas förmåga att självständigt värdera källor. En kartläggning från Statens medieråd visar också att det är stora skillnader mellan inslagen av medie- och informationskunnighet på landets lärarutbildningar.

Mot denna bakgrund ser vi att skolorna behöver ta ett starkare grepp om undervisningen i källkritik. Lärarna har en nyckelroll. De måste ges möjligheter att utveckla sin egen kompetens för att undervisningen ska förbättras. I arbetet att stärka lärarna – och därigenom eleverna – erbjuder våra myndigheter flera olika stöd- och utbildningsmaterial:

Såväl EU som FN-organet Unesco anser att skolan spelar en avgörande roll i att stärka unga i att bli medvetna medieanvändare. Organisationerna pekar ut medveten medieanvändning som en förutsättning för demokratiskt deltagande och ett fullvärdigt medborgarskap. Vi instämmer i denna bedömning. Medieutredningen slog nyligen fast att det krävs en nationell kraftsamling för medie- och informationskunnighet, där skolan spelar en nyckelroll. Skolverket har lämnat ett förslag till regeringen om att stärka skrivningarna om digital kompetens i läroplanerna. Syftet är bland annat att få in mer källkritik i undervisningen. Om förändringarna blir verklighet kommer också behovet av kompetensutveckling öka.

Vi vill uppmana rektorer, kommuner och ansvariga för fristående skolor att ge lärarna förutsättningar att utveckla sin kompetens och därmed förbättra undervisningen i källkritik. Undervisningen i källkritik behöver ges större utrymme i skolan och unga behöver ges möjlighet att utveckla sin medie- och informationskunnighet. Det är mycket angeläget att det görs. Faktum är att det aldrig tidigare varit så angeläget som nu.

DN Debatt. 4 februari 2017

Debattartikel

Mikael Halápi, Skolverket, Helena Lindberg, MSB, och Ewa Thorslund, Statens medieråd:
”Svenska elever måste få bättre utbildning i källkritik”

Repliker

Företrädare för bibliotekarier, lärare, författare, med flera:
”Skolbibliotekarierna osynliggörs”

Slutreplik från Mikael Halápi, Skolverket, Helena Lindberg, MSB, och Ewa Thorslund, Statens medieråd:
”Källkritik ska vara en del i undervisningen” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.