DN Debatt

”Svenska folket vill att staten tar över ansvaret för skolan”

Lärarnas riksförbund menar att en statlig utredning måste tillsättas efter valet för att utarbeta en modell för hur statens ansvar för skolan efter 2015 ska se ut.
Lärarnas riksförbund menar att en statlig utredning måste tillsättas efter valet för att utarbeta en modell för hur statens ansvar för skolan efter 2015 ska se ut. Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Ny undersökning. Skolan är den viktigaste valfrågan. Och väljarnas uppfattning om huvudmannaskapet är tydlig: 60 procent av dem vill se staten som huvud­ansvarig för skolan. Mellan alliansens och de rödgrönas sympatisörer finns i stort sett ingen skillnad i uppfattning, skriver Bo Jansson, Lärarnas riksförbund.

För en majoritet av väljarna kommer skolan att avgöra valet. Det visar en ny stor väljarundersökning och det stämmer väl överens med andra opinionsundersökningar som visar att skolan är den viktigaste frågan inför valet i september. Den visar också att stödet för en statlig skola är fortsatt stark i hela väljarkåren – även bland sympatisörer till partier som vill se en decentraliserad kommunskola.

I juni presenterade Skolverket en mycket omfattande analys av 40 internationella undersökningar sedan 1995 för att närmare studera svenska elevers kunskapsutveckling över tid, detta för att fördjupa diskussionen efter Pisa-rapporten från december 2013. Analysen visar att trenden inom matematik, läsning och naturvetenskap varit tydligt negativ sedan mitten av 1990-talet.

Nu säger 65 procent av väljarna att de anser att skolfrågan antingen spelar stor roll eller är helt avgörande för vilket politiskt parti de skulle rösta på. Undersökningar inför de senaste riksdagsvalen har tydligt visat att skolan är en av de mest avgörande frågorna för hur väljare röstar. Enligt vallokalsundersökningen 2010 var skolan den absolut viktigaste frågan för väljarna. Jobben kom på andra plats. Samma mönster ser ut att gå igen även detta valår, men nu har skolan seglat upp som den viktigaste frågan redan i god tid före valet. Den fråga som i allt större grad lyfts fram i debatten om skolan är frågan om huvudmannaskapet.

I undersökningen som vi presenterar i dag ser vi också det mycket anmärkningsvärda resultatet att endast 15 procent av väljarna vill att kommunerna ska stå för huvudansvaret av skolan och 17 procent att det ska vara ett delat ansvar mellan stat, kommun och friskolor! Och oavsett partisympatier, vill en majoritet av väljarna se ett statligt huvudansvar för grund- och gymnasieskolorna.

Det har gått 25 år sedan beslutet om att kommunalisera den svenska skolan fattades. Kort därefter introducerades valfrihetsreformen och friskolereformen. Att reformerna från 1990-talet haft negativ inverkan på kunskaps­resultaten och likvärdigheten råder det numera näst intill samstämmighet om.

Efter att professor Leif Lewin tidigare i år presenterade en statlig utredning om kom- munaliseringens konsekvenser för elevresultaten, likvärdigheten och läraryrkets status har frågan om skolans huvudmannaskap fått nytt bränsle.

En stor majoritet av väljarna, 60 procent, vill se staten som huvudansvarig för skolan. Med huvudansvar har preciserats ansvaret för skolans styrning och finansiering, samt ansvaret för lärare och rektorer. En majoritet av väljarna anser att förutsättningarna för förbättrade kunskapsresultat skulle förändras till det bättre genom en sådan ansvarsomfördelning för skolan.

Ovanstående siffror finns alltså i resultatet av den stora väljarundersökning som Lärarnas riksförbund har låtit undersökningsföretaget Exquiro göra bland 3 000 väljare. Resultaten är nedbrytbara beroende på vilket politiskt parti väljarna skulle rösta på om det vore val när frågorna ställdes, det vill säga i maj 2014.

Tidigare i år genomförde förbundet en liknande undersökning bland lärare, oavsett facktill­hörighet. Den visade att 80 procent av lärarna vill att staten tar över huvudansvaret för skolan från kommunerna. 94 procent av dessa lärare svarade dessutom att en sådan reform är ganska eller mycket angelägen att genomföra.

I den nya väljarundersökningen visar det sig också att skillnaderna mellan de väljare som skulle rösta på Kristdemokraterna respektive Vänsterpartiet är störst i synen på huvudmanna­skapet för skolan, då endast 51 procent av KD-sympatisörerna vill se ett statligt huvud­ansvar för skolan, medan motsvarande siffra för V-sympatisörerna är 74 procent.

Det är mycket tänkvärt att det mest kommunkramande och decentraliseringsivrande partiet Centern har så svagt stöd för kommunskolan. Endast 4 procent av partiets väljare vill ha kommunalt ansvar för skolan, medan hela 64 procent av Centerväljarna vill se en statlig skola! Det är nästan en lika stor andel som Folkpartiväljarna där 67 procent vill se en statlig skola.

Om man jämför allianssympatisörerna med de rödgröna sympatisörerna så finns det i stort sett inga skillnader när det gäller denna fråga. Oavsett valutgång, om blockpolitiken består, vill väljarna se en förändring när det gäller skolans huvudmannaskap.

Såväl fakta om skolresultatens utveckling över tid som olika opinionsundersökningar talar för att det är hög tid att utarbeta en ny ansvars­modell för skolan. Kommunerna har som huvudansvariga haft snart 25 år på sig att förbättra skolan, men det har bara resulterat i negativ utveckling vad gäller elevprestationer, likvärdigheten och läraryrkets attraktionskraft. Det är just dessa tre beståndsdelar som måste utgöra fokus i en kommande nystart för den svenska grund- och gymnasieskolan.

Lärarnas riksförbund menar att efter valet måste en statlig utredning tillsättas för att utarbeta en modell för hur statens ansvar för skolan efter 2015 ska se ut. Utredningen bör ha ett brett politiskt stöd, men själva arbetet måste bedrivas av sakkunnig expertis.

Oavsett hur det framtida huvudmannaskapet för skolan kommer att se ut, är det tydligt att dagens finansieringssystem inte fungerar. Staten måste ta det finansiella ansvaret, men också se till att resurserna används på rätt sätt. Detta är också en logisk konsekvens av kommande förändringar i skollagen, samt att staten redan nu ökat sitt ansvarstagande vad gäller exempelvis lärarnas löner.

Läraryrkets attraktionskraft är avgörande för att den svenska skolan åter ska prestera i topp i internationella mätningar. Framtida reformer, inklusive den om ett eventuellt förändrat huvudmannaskap, måste ta sin utgångspunkt i läraryrkets förutsättningar och vad som krävs för att dessa ska bli bättre.

Undersökningen

• Målgruppen i undersökningen var privat­personer boende i Sverige i åldern 18–74 år.

• Data samlades in genom telefonintervjuer under perioden 5 maj–2 juni 2014.

• Totalt genomfördes 3 001 intervjuer av undersökningsföretaget Exquiro.