DN Debatt

”Svenskar vill inte att etiska hänsyn sänker pensionen”

Alla personer födda 1938 och senare får varje år ett orange kuvert med besked om pensionens beräknade storlek.
Alla personer födda 1938 och senare får varje år ett orange kuvert med besked om pensionens beräknade storlek. Foto: Magnus Glans

Ny Sifomätning. Lobbyister ligger på för att använda AP-fondernas pengar för olika politiska mål, från glesbygds- och småföretagsstöd till miljöåtgärder. Det riskerar att sänka svenskarnas pensioner. Tre av fyra svenskar tycker dock inte att hänsyn till etik och miljö får leda till sänkta pensioner, skriver Sjunde AP-fonden.

Nu är valet över och ett mer långsiktigt perspektiv på samhällets utmaningar är åter möjligt. För AP-fondernas del har valåret 2014 bestått i en strid ström av utspel från en rad organisationer, som ytterst syftat till att påverka medlemmarna i riksdagens pensionsgrupp. Temat för kampanjerna har varit att AP-fonderna inte tar tillräckligt stort ansvar när det gäller frågor som rör bland annat miljö och mänskliga rättigheter, och att politikerna därför måste skriva om direktiven och styra arbetet mer i detalj.

Ett centralt budskap från påverkarna har varit att avkastningen inte ska vara det överordnade målet för AP-fondernas förvaltning. Därigenom säger de sig vilja öppna för arbete med etik och miljö som inte är möjligt för fonderna i dag då det riskerar att sänka svenskarnas pensioner.

Det finns åtminstone tre tydliga skäl att inte nedprioritera dagens överordnade mål.

Det första skälet är att utgångspunkten är felaktig. Den problembild som organisationerna målat upp går ut på att AP-fondernas hållbarhetsarbete har betydande brister. Det stämmer inte. AP-fonderna har sedan starten för snart femton år sedan varit en drivande kraft i utvecklingen av ansvarsfulla och hållbara investeringar, både i Sverige och utanför landets gränser, och i en internationell jämförelse står vi oss väl.

AP-fonderna arbetar med en grundläggande verktygslåda som omfattar röstning, påverkansdialog och uteslutning. För Sjunde AP-fondens, AP7:s, del röstade vi i så gott som samtliga 2.600 bolag som ingår i portföljen och bedrev dessutom påverkansdialog med mer än 200 av bolagen. Vi uteslöt och offentliggjorde också namnen på ett 50-tal bolag som kränkt internationella konventioner som Sverige undertecknat när det gäller bland annat miljö och mänskliga rättigheter.

Utöver denna hållbarhetsgrund bedriver fonderna ett antal utvecklingsprojekt. Av dessa projekt kommer flera säkerligen att resultera i nya metoder och vissa fall till och med i ny praxis bland hållbara och ansvarsfulla investerare.

AP7 har under året genomfört ett intensivt utvecklingsprojekt för att expandera hållbarhetsarbetet. Ett resultat av den processen är att AP7 utöver den breda grunden kommer att börja jobba med fördjupningsteman. Det första årets tema inriktar sig på hållbarhetsarbete i onoterade bolag, vilket är ett erkänt svårt område att hantera med existerande metoder. De närmaste månaderna kommer den nya metoden och även resultaten av den första implementeringen att presenteras närmare.

Det andra skälet till att pensionerna bör ha högsta prioritet i AP-fondernas verksamhet är mer principiell. Vissa opinionsbildare accepterar trots allt att AP-fonderna faktiskt gör ett gediget hållbarhetsarbete i jämförelse med andra, men menar utifrån en politisk agenda att ambitionsnivån ändå bör höjas.

De ser att pengarna i AP-fonderna skulle kunna vara ett medel för att nå politiska mål. Genom åren har AP-fondspengarna varit på förslag för att förbättra allt från glesbygd och småföretagande till miljonprogrammen och järnvägarna.

Problemet med de politiska målen är att de riskerar att uppnås på bekostnad av svenskarnas pensioner när kapitalförvaltningsmålen glider ur verksamhetens fokus. En del av pensionerna är nämligen avkastning, som är resultatet av framgångsrik kapitalförvaltning.

De grupper som vill använda AP-fondspengarna till andra saker än pensioner verkar ta avkastningen för given, vilket möjligen beror på att de själva inte sysslat med kapitalförvaltning. Alternativt är de så inriktade på ett särintresse att de struntar i eventuella pensionssänkningar.

Pensionerna har ett visst mått av skydd så länge de är överordnade andra mål, men det skyddet försvinner i samma stund som målkonflikter förs in i direktiven. Det finns med andra ord goda skäl att inte bedriva politik med AP-fondspengarna.

Det tredje skälet, slutligen: Anta att man från politiskt håll ändå skulle bestämma sig för att använda AP-fondspengarna för andra politiska syften än pensioner. I det läget bör de konkurrerande målen åtminstone ha ett brett demokratiskt stöd.

För att få en tydligare bild av svenska folkets uppfattning i dessa frågor har vi låtit Sifo fråga svenskarna vad de har för åsikter när det gäller hänsyn till miljö och etik i förvaltningen av pensionspengarna.

En kvalificerad majoritet, tre av fyra svenskar, tycker inte att hänsynen till etik och miljö får leda till sänkta pensioner. I denna grupp ingår de som tycker att AP-fondernas uppdrag bara ska vara att ge svenskarna så bra pension som möjligt (18 procent av respondenterna), utan hänsyn till hållbarhetsfrågor. Där ingår också de som tycker att miljö- och etikhänsyn kan tas, men bara om det leder till högre pensioner (12 procent), och de som menar att miljö- och etikhänsyn ska tas så länge det inte leder till sänkta pensioner. Den sistnämnda gruppen utgör 37 procent av svenskarna. 8 procent är osäkra.

Var fjärde respondent accepterar miljö- och etikhänsyn som leder till sänkta pensioner. Bryter man ned svaren på åldersgrupper är 30-49-åringar mest positiva till sänkt pension. Där tycker nästan var tredje att det är helt acceptabelt. Gruppen som nått pensionsålder är mest negativa till sänkt pension. Knappt var sjunde svensk över 65 års ålder godtar en pensionssänkning, vilket kanske inte är så överraskande eftersom det i praktiken handlar om sänkt inkomst för dem. Det är lättare att lova bort ett ospecificerat belopp i framtiden än att avstå reda pengar i dag.

Eftersom tre fjärdedelar av befolkningen inte godtar sänkta pensioner har den opinionsbildare som vill driva frågan en stor demokratisk utmaning. Och med tanke på pensionärsorganisationernas reaktioner under valrörelsen på eventuella pensionssänkningar kan det bli en svårsåld politik.

Dagens AP-fondsdirektiv medger i stort sett vilka hållbarhetsinitiativ som helst, så länge de inte sänker pensionerna. Det är en både rimlig och funktionell ordning med en gräns som har ett brett folkligt stöd. Hållbarhetsinitiativ som höjer pensionerna är helt problemfria.

Vi är många i både näringsliv, politik och organisationer som arbetar för en mer hållbar värld. Övergången till ett mer resurseffektivt samhälle är en av vår tids stora utmaningar. Att skydda människors liv och rättigheter från svält, krig och förtryck är en annan.

Ett av investerares främsta bidrag i den processen är att påverka de bolag vi äger. Det ansvaret kommer vi att ta även i framtiden. Liksom att fortsätta utveckla metoder och arbetssätt.