DN Debatt

”Svenskarna mer negativa till statlig övervakning”

Nya, statistiskt säkra siffror visar: Framför allt yngre män och äldre kvinnor har blivit mer negativa till statens rätt att använda tvångsmedel mot medborgarna. Tidigare opublicerade resultat från 2008 års så kallade SOM-undersökning visar att svenska folket under senare år blivit mer negativt inställt till telefonavlyssning, post och paketkontroll, åsiktsregistrering och förbud mot demonstrationer och möten. Det här innebär att det blåser frihetliga vindar över Sverige. I undersökningen uppträder också ett nytt, om än svagt, samband mellan vänsterideologi och restriktiv syn på tvångsmedel. Frågan är om vänstern håller på att rycka till sig initiativet i frihetsfrågorna, skriver statsvetarna vid Göteborgs universitet Ulf Bjereld och Henrik Oscarsson.

Frihetliga vindar blåser över Sverige. Förra året skakades rege­ringen Reinfeldt av FRA-upproret, där motståndet mot FRA-lagen och dess övervakningsmöjligheter överskred de politiska blockgränserna. Piratpartiets framgångar har sin grund i en politisk mobilisering i frågor kring integritet och frihet på nätet. Som nyvald partiordförande lyfte Mona Sahlin i sitt installationstal fram frihetsfrågorna och vädjade till rörelsen om hjälp att formulera en röd frihetsvision.

Frihetsvindarna kontrasterar starkt mot händelseutvecklingen efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001. I det så kallade kriget mot terrorismen har vi fått se en uppluckring av förbudet mot tortyr, av skydd av civila i väpnade konflikter och respekt för fångars rättigheter på ett sätt som vi knappast hade kunnat tänka oss.

Frihetsvindarna kommer också till uttryck i svenska folkets uppfattning om statens rätt att använda tvångsmedel gentemot sina medborgare. Med tvångsmedel avses åtgärder för att övervaka och kontrollera medborgarna, som till exempel telefonavlyssning, post- och paketkontroll, åsiktsregistrering eller förbud mot demonstrationer och möten. Av tidigare ej publicerade resultat från den senaste SOM-undersökningen framgår att svenska folket under de senaste åren blivit mer negativt inställt till statens rätt att använda sådana tvångsmedel.

I 2008 års SOM-undersökning ställde vi frågan ”Vilka av följande metoder tycker Du bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet?”. Svarspersonerna har fått ta ställning till flera olika typer av tvångsmedel. Svarsalternativen var ”bör alltid kunna användas”, ”bör kunna användas, men endast i undantagsfall”, ”bör aldrig kunna användas” samt ”ingen uppfattning”.

Resultaten visar att svenska folket har blivit mer skeptiskt inställt till tvångsmedelsanvändning sedan föregående mättillfälle 2002. Andelen som anser att tvångsmedlen aldrig bör kunna användas har ökat för fem av sex jämförbara indikatorer. De största förändringarna avser åsiktsregistrering (andelen ”aldrig” ökade från 46 till 52 procent), censur i press, radio och tv (från 55 till 63 procent) samt förbud mot demonstrationer och möten (från 39 till 46 procent). Motståndet mot användning av telefonavlyssning och post- och paketkontroll har blivit något starkare. Även om förändringarna är små är de samtliga statistiskt signifikanta. Det enda undantaget i undersökningen är inställningen till kameraövervakning av offentliga platser där andelen som svarade ”alltid” ökat från 47 till 61 procent.

Framför allt är det äldre kvinnor och yngre män som blivit mer negativa till statens rätt att använda tvångsmedel mot medborgarna. En tänkbar förklaring till att just dessa grupper ändrat uppfattning är att äldre kvinnor är mindre oroliga för terrorism i dag än vad de var kort efter den 11 september 2001 samt att yngre män påverkats mest av opinionsbildningen i frihetsfrågor från bland annat Piratpartiet.

Det finns också ett tydligt samband mellan utbildningsnivå, politiskt intresse och synen på tvångsmedel. Ju mer högutbildade och politiskt intresserade svarspersonerna är, desto mer restriktiva tenderar de att vara i synen på tvångsmedel.

I 2008 års undersökning finns det också ett samband mellan partisympati och synen på tvångsmedel. Mest negativa till tvångsmedel är vänsterpartister, miljöpartister och socialdemokrater, medan centerpartister, folkpartister, moderater och kristdemokrater är mer positiva.

Det är noterbart att Sverigedemokraterna – det parti som mest av alla misstror stat och etablissemang – också är det parti vars sympatisörer är klart mest positiva till att staten skall kunna använda tvångsmedel mot sina medborgare.

Just nu ser vi en politisk dragkamp om var frihetsfrågorna skall höra hemma i det ideologiska rummet. Frågor om medborgarrätt och motstånd mot statlig övervakning av medborgare har historiskt seglat under liberal flagg. Vänstern i Sverige har länge haft en hög trovärdighet i jämlikhetsfrågorna. Men i frihetsfrågorna har vänstern tvingats till defensiven. Det var ingen slump att Mona Sahlin i sitt installationstal vädjade om rörelsens stöd för att vinna tillbaka frihetsbegreppet från högern. I dag är det kanske inte främst de borgerliga allianspartierna utan främst uppstickaren Piratpartiet som varit framgångsrika i att mobilisera i frihetsfrågor.

Ur det perspektivet visar våra resultat på en intressant förändring. I 2002 års undersökning fanns det inget samband mellan vänster-högerideologi och inställning till tvångsmedel. Men i 2008 års undersökning uppträder ett svagt samband mellan vänsterideologi och en restriktiv inställning till tvångsmedel. I 2009 års Europaparlamentsval rekryterade Piratpartiet mycket riktigt fler väljare från vänster än från höger. Frågan är om vänstern håller på att rycka åt sig initiativet i frihetsfrågorna.

Fortfarande dominerar de traditionella vänster-högerfrågorna svensk politik, och det kommer de med all sannolikhet att göra även i valrörelsen 2010. Men frihetsfrågor går också att formulera i termer av vänster och höger. Vänster-högerdimensionen har historiskt haft en imponerande förmåga att absorbera nya politiska konfliktlinjer. Piratpartiet lär inte kunna räkna med samma walk over från de traditionella partiernas sida som Piraterna möttes av i Europavalet.

Frihetsfrågorna kring integritet och rätten till kunskap/information hänger förstås samman med den accelererande kommunikationsteknologiska utvecklingen. Nya politiska skiljelinjer anas vid horisonten. Frågorna engagerar kanske ännu inte de breda väljargrupperna. Men de engagerar tillräckligt många yngre, högutbildade och politiskt intresserade personer för att frågorna skall få ett fortsatt stort utrymme på den politiska agendan. Det skall bli spännande att se vilket eller vilka av de traditionella partierna som vaknar först och lyckas anlägga en effektiv moteld mot Piraternas hittills så framgångsrika artilleri.

Ulf Bjereld
professor i statsvetenskap

Henrik Oscarsson
docent i statsvetenskap

SOM-institutet

SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Statsvetenskapliga institutionen samt Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS) vid Göteborgs universitet. Grunden i verksamheten är den riksrepresentativa frågeundersökning som genomförs varje år om bl a politik, samhälle, medievanor, offentlig service, miljö, risker, ny medieteknologi och fritidsvanor.
Källa: www.som.gu.se