Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Svenskarnas konsumtion pressar jorden allt hårdare”

Ny rapport. Sveriges ekologiska fotavtryck växer åter. Den nya regeringen måste visa handling genom bland annat skärpt skogspolitik, obligatorisk klimatredovisning för banker och initiativ till ny miljöplan för Östersjön, skriver WWF:s Carina Borgström-Hansson och Håkan Wirtén.

Sverige har gått från trettonde plats till tionde plats i ”värstingligan” – efter länder som Saudiarabien, Belgien, Singapore och USA – när det gäller det ekologiska fotavtrycket i världen. Enligt 2012 års rapport skulle det behövas 3,4 jordklot om alla skulle leva som vi svenskar. Nu motsvarar det svenska fotavtrycket hela 3,7 planeter. Det visar 2014 års upplaga av Världsnaturfondens Living Planet Report, som nu lanseras globalt.

Rapporten Living Planet Report visar trenderna för den biologiska mångfalden och våra ekologiska fotavtryck. Mänsklighetens anspråk på planetens resurser är nu drygt 50 procent större än naturens förmåga att förnya dem. Det skulle behövas 1,5 jordklot för att producera resurserna som går åt till att underhålla vårt nuvarande ekologiska fotavtryck. Det innebär exempelvis att vi globalt hugger ner träden snabbare än skogen växer till, fiskar ut haven snabbare än fiskbestånden återväxer och släpper ut växthusgaser i en sådan takt att naturen inte hinner fånga upp och binda dem.

Medan de ekologiska fotavtrycken växer, minskar den biologiska mångfalden. Bland annat på grund av förlust av livsmiljöer har populationerna av fisk, fåglar, däggdjur, groddjur och reptiler minskat med 52 procent sedan 1970. Sötvattenarter har minskat med hela 76 procent. Förlusterna är störst i tropiska regioner och allra störst i Latinamerika. Men rapporten visar också att effektivt förvaltade skyddade områden starkt bidrar till att hejda utarmningen.

WWF ser främst fyra anledningar till Sveriges placeringsförskjutning:

• Konjunktursvackan har varit större i andra länder. Medan konsumtionen i många länder avmattats har svenskarnas konsumtion fortsatt öka, och materiell konsumtion och ekologiskt fotavtryck hänger samman.

• Ökade utsläpp från produktion av importerade produkter. En växande andel av det vi konsumerar kommer från Kina, där varor ofta produceras med energi från kolkraftverk. Förbättringar som gjorts i den svenska energimixen kan inte kompensera för en fortsatt hög konsumtion och ökad ”export av koldioxidutsläpp” till andra länder.

• Energikrävande fordonspark. Storleken på vårt fotavtryck påverkas också av vår förhållandevis stora och energikrävande fordonspark.

• Vår höga köttkonsumtion.

Tillsammans hotar förlusten av biologisk mångfald och växande fotavtryck såväl naturen som mänsklighetens välbefinnande. Men rapporten visar också på andra utvecklingsspår – det går att bryta sambandet mellan mänsklig utveckling och växande fotavtryck. Sverige kan bidra genom att bryta trenden för vårt eget växande fotavtryck genom mer hållbar konsumtion och påskyndad omställning till ett till 100 procent förnybart och hållbart energisystem, vilket Sverige har särskilt goda förutsättningar för. Vi kan också verka internationellt för en bättre gemensam global förvaltning av planeten.

Sverige och vi svenskar har en självbild att vi är en god kraft i världen och tar ett stort ansvar. Det stämmer på många områden, exempelvis bistånd, hälsa, ekonomi, jämställdhet och innovation. Men faktum är att vi också är stora konsumenter med stora fotavtryck. Vi har goda förutsättningar att visa vägen och gå före mot ett hållbart samhälle. Det är hög tid att vi lever upp till vår egen självbild.

Valrörelsen och dess efterdyningar har lett till en inåtblickande inrikespolitisk debatt. Nu måste den nya regeringen lyfta blicken och ta höjd för de stora globala utmaningar som behöver finna sin lösning under mandatperioden. Dit hör en ny global klimatöverenskommelse, nya mål för global hållbar utveckling och att till 2020 hejda förlusten av biologisk mångfald enligt överenskommelsen i Nagoya. Handlingskraft krävs både på hemmaplan, i EU och internationellt.

På hemmaplan kan regeringen redan under denna mandatperiod

• bidra till att våra gemensamma resurser investeras hållbart genom att göra det obligatoriskt för alla banker, fond- och försäkringsbolag i Sverige att redovisa klimatpåverkan av sina investeringar, vilket möjliggör för kunderna att ta aktiva beslut,

• öka insatserna för skydd och skötsel av värdefull natur och införa en ny skogspolitik utifrån naturens gränser, så att Sveriges internationella åtaganden om skydd och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i Nagoyaöverenskommelsen uppfylls,

• modernisera och miljöanpassa vattenlagstiftningen och ta bort undantaget från vattenkraften för principen om att användaren/förorenaren betalar. I dag är kraven på miljöhänsyn för de flesta vattenkraftverk minimal eller obefintlig och baserad på gamla vattendomar.

Och i vår omvärld kan regeringen

• investera i klimatet och bidra till bättre förutsättningar att nå en klimatöverenskommelse 2015 genom att lägga minst 2,3 miljarder kronor per år på klimatfinansiering till världens fattiga länder i en budgetpost separat från biståndet,

• se till att biologisk mångfald och ekosystemtjänster integreras i de nya globala målen för hållbar utveckling,

• ta ledningen för en ny vision och plan för Östersjöns förvaltning som genomförs i samarbete mellan sektorerna och länderna runt Östersjön. Ett återställt och friskt Östersjön skapar många nya arbeten och stora resurser till regionen. En rapport från förra året av Boston Consulting Group på uppdrag av WWF visar att ett friskt Östersjön till år 2030 ger 550 000 nya jobb och 280 miljarder kronor i årligt mervärde till regionen.

Svensk politik för en planet måste skapas både på borta- och hemmaplan. Att Sverige i vissa avseenden är ett litet land innebär inte att vad vi gör saknar betydelse. Tvärtom, i en tid när vi ser att många aktörer söker sig till mer traditionella lösningar på säkerhets- och humanitära kriser, både i det internationella samfundet och i EU, behövs tydliga röster och exempel på att mänsklighetens välstånd och välbefinnande är beroende av, inte står i strid med, en levande planet.

De nya riksdagsledamöterna får Living Planet Report i samband med riksmötets öppnande som ett av de viktigaste underlagen för beslut och överläggningar under de kommande fyra åren.