Professor i internationell skatterätt kräver att Regeringsrättens godtyckliga dom rivs upp.
Den senaste tiden har den lilla krets som sysslar med internationella skattefrågor varit i chocktillstånd. Vår högsta skattedomstol, Regeringsrätten, har i en ny dom den 3 april med några korta meningar gjort klart att svensk lag ska tillämpas även om den är oförenlig med gällande skatteavtal.
Domen antyder att det kan bli folkrättsliga konsekvenser av detta men går inte in på vad dessa innebär. Inte heller verkar domstolen vara medveten om att vi i Sverige konsekvent försökt upprätthålla respekten för ingångna avtal. Vi har i den världsomfattande Wien-konventionen bundit oss för principen att avtal ska hållas.
Målet gällde ett förhandsbesked till ett svenskt bolag som satt upp ett återförsäkringsbolag i Schweiz för att ta hand om dess egna risker. Man ville veta om den 2004 införda skärpta lagstiftningen om kontrollerade utländska bolag, "CFC-lagstiftningen", skulle tillämpas. Skatterättsnämnden fann att det inte skulle strida mot det skatteavtal vi sedan länge haft med Schweiz att låta det svenska bolaget skatta i Sverige för det schweiziska bolagets inkomster. Men sakkunniga är inte eniga på den punkten.
Någon sådan diskussion gick Regeringsrätten inte in på. Man nöjde sig med att åberopa den klassiska rättsregeln att ny lag går före gammal. Vad angår de folkrättsliga konsekvenserna av att bryta mot avtalet nämnde domstolen bara att de kunde finnas.
Att döma eller lagstifta i strid med gällande avtal kallas "treaty override". För många stater är detta ett fult ord och man går långt för att inte göra sig skyldig till något sådant.
Andra stater, till exempel USA som inte ratificerat Wienkonventionen, är benägna att godta "treaty override" i lagstiftningen, men både i lag och praxis finns betydande inskränkningar och man har också ibland sett till att fördröja tillämpningen av ny lag i strid med avtal för att hinna omförhandla avtalen.
Regeringsrätten har bara stövlat på utan att ens antyda att man här gått ifrån en fast praxis. Inte en tanke har ägnats åt hur domen kan påverka förtroendet för Sverige som avtalspart. Den folkrättsliga konsekvensen av ett avtalsbrott kan vara att den andra parten kan upphäva avtalet.
Sverige har ägnat stor energi åt att bygga upp ett nät av skatteavtal - just nu är man ivrigt i farten med att få till stånd avtal om informationsutbyte med traditionella skatteparadis. Regeringsrättens nya dom skickar en signal till dessa avtalsländer: blir avtalen obekväma är det bara att lagstifta bort dem!
I detta läge måste rättelse ske kvickt. Senast 1995 dömde Regeringsrätten fel i ett internationellt skattemål. På ett par månader rättades felet till med en ny lag. Regeringsrätten råkade också ha ett liknande mål i inkorgen. Den underkände i plenum den tidigare domen. Den hastigt införda lagen kunde sedan avskaffas som obehövlig.
LEIF MUTÉN