”Sverige behöver fler religiösa folkhögskolor”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Fokus på kvalitet. Folkbildningen inom folkhögskolor och studieförbund måste förnyas för att anpassas till den religiösa mångfalden i dagens Europa. Den religiösa bildningen bör få större utrymme genom att de religiösa folkhögskolorna blir fler, skriver sju före­trädare för folkhögskolor och religiösa samfund.

Fokus på kvalitet. Folkbildningen inom folkhögskolor och studieförbund måste förnyas för att anpassas till den religiösa mångfalden i dagens Europa. Den religiösa bildningen bör få större utrymme genom att de religiösa folkhögskolorna blir fler, skriver sju före­trädare för folkhögskolor och religiösa samfund.

Folkbildningen i Sverige som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor finansieras av staten, kommuner och landsting, med omkring 3,6 miljardar per år. Förra året presenterade Riksrevisionen sin granskning av studieförbunden och konstaterade att ”systemet som det ser ut i dag inte premierar kvalitet i tillräcklig grad” och att systemet också är ”otydligt för dem som verkar i det och för dem som vill delta i folkbildningsverksamhet.” Regeringen tillsatte därför en utredning för att ”se över statsbidraget till folkbildningen och verksamhetsområdena så att dessa är relevanta och ändamålsenliga”. Utredningen skall presenteras senast den 31 oktober och vi ser med spänning fram emot utredningens slutresultat.

Ett verksamhetsområde som har vuxit fram inom svensk folkbildning är vad man internationellt kallar religious education (religiös bildning). Sverige liksom många andra länder skiljer mellan undervisning om religion och undervisning i religion. Religionsämnet i grundskolorna är en undervisning om religion och handlar om en kunskap som alla förväntas ha oberoende av religiös tillhörighet. Den skall vara opartisk, kritisk och allsidig. Undervisning i religion utgår från rättigheten att ingen skall förnekas möjlighet till utbildning i enlighet med sin egen eller föräldrarnas religiösa eller filosofiska övertygelse (Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter). Den senare är vad som kallas religious education och skiljer sig från den förra genom att den inte främst handlar om beläsenhet utan om att införliva kunskapen i sitt eget liv och tänkande.

Annons:

I vissa länder, som till exempel Finland, tillhandahålls såväl undervisning om som undervisning i religion av det allmänna skolväsendet. I Sverige har den senare i stället alltmer kommit att bli en del av svensk folkbildning. Styrkan med denna indelning är att det allmänna skolväsendet därigenom kan låta religionsämnet vara ett möte med andra kulturer och därmed spegla hela samhällets religiösa mångfald. Det innebär dock att den dimension av religionsämnet som fördjupar den egna identiteten delvis måste läggas åt sidan och det är här folkbildningen tar vid. Folkbildningen har i stället en identitetsskapande roll med syfte att fördjupa mångfalden i ett gemensamt nationellt projekt.

Folkbildningen rymmer unika möjligheter men måste förnyas för att anpassas till den religionsfrihet och religiösa mångfald som kännetecknar dagens Europa. De problem som Riksrevisionen pekar på gällande svensk folkbildning anser vi har sin upprinnelse i en alltför starkt centraliserad folkbildning som premierar kvantitet framför kvalitet. Särskilt påtagligt blir det i studieförbunden där en ständig jakt på volym medför att studieförbunden ständigt växer med fler studietimmar och blir administrativa kolosser. Det har i sin tur medfört att små studieförbund har slagits samman med större studieförbund. Konsekvensen blir att stor blir större och minoritetsgrupper får ett minskat inflytande och därmed svårt att forma sin egen bildning.

För att komma till rätta med de här problemen så behöver folkbildningen dels decentraliseras och dels få ett tydligare fokus på kvalitet. Med decentralisering menar vi att makten måste delas mellan fler och mindre aktörer inom folkbildningen, så att deltagaren eller gruppen i större utsträckning kan påverka sitt eget sammanhang. Med kvalitet avser vi nödvändigheten av att även folkbildningen måste omfattas av en strävan efter transparens, utvärdering och jämförbarhet. Vi som företräder ett minoritetsperspektiv anser att en fortsatt utveckling av minoritetssamfundens bildningssträvanden gör sig bäst i folkhögskolans form som ett komplement till studieförbunden och föreslår därför följande:

1. Bygg ut folkhögskolorna för minoritetssamfunden. Framväxten av judiska, muslimska och östkyrkliga folkhögskolor ökar den egna delaktigheten i att förverkliga statens syften med folkbildningen och därmed verka för en aktiv religionsfrihet. Sådana folkhögskolor kompletterar såväl studieförbunden som det allmänna skolväsendet

2. Låt dessa folkhögskolor utvecklas i dialog med högskola och universitet. En sådan strävan bör ses samman med universitetens tredje uppgift – kommunicera forskningen till övriga samhället – och bör gälla även samhällets religiösa sektor. Vi som företräder religiösa minoriteters egna bildningsorganisationer har inlett samtal på olika nivåer med universitet och högskolor för att hitta en samverkan mellan folkbildning och akademi. Samverkan är bättre än att akademin blir folkbildning eller folkbildningen akademi. Men när folkbildningens framtid ses över så behöver också relationen till högskolorna finnas med som en del, och vise versa.

3. Låt dessa folkhögskolor bli nationella kunskapscentra. Genom att bygga ut folkhögskolorna för minoritetssamfunden och låta dessa utvecklas i dialog med högskolan eller andra institutioner, blir det möjligt för minoritetssamfunden att utveckla nationella kunskapscentra med långtgående integritet för bevarad religionsfrihet och med förutsättningar att vara en del i samhällets utveckling.

4. Om folkbildningen decentraliseras och får en tydligare fokusering på kvalitet blir det möjligt att utveckla imam-, präst- och rabbinutbildningar och andra ledarutbildningar i dialog med staten men utifrån samfundens egen självförståelse. Folkhögskolan som form erbjuder rika möjligheter för en bevarad och utvecklad religionsfrihet.

Religionsfrihet är mer än bara frihet. Den förutsätter religion och som alla andra samhällssektorer behöver dess ledare och deltagare utvecklas och bildas. En religionsfrihet utan en bildning med kvalitet leder till utanförskap och marginalisering och knappast till frihet. I en decentraliserad folkbildning går det att förena religionsfrihet med bildning av hög kvalitet. Tillsammans förmår vi då bygga ett starkare Sverige för Europas framtid med en religionsfrihet som inte bara betyder fri från religion utan också fri för religion.

Yusuf Aydin,
verkställande ordförande, Stiftelsen Sankt Ignatios – de ortodoxa kyrkornas samarbetsorgan

Abdulkader Habib,
rektor Kista folkhögskola

Michael Hjälm,
direktor, Sankt Ignatios – Centrum för östkyrkliga studier och bildning

Lena Posner-Körösi,
ordförande i Judiska centralrådet

Kenneth Ritzén,
biträdande rektor, Kista folkhögskola

Barbara Spectre,
rektor och grundare Paideia – The European Institute for Jewish studies in Sweden

Olle Westberg,
rektor, Botkyrka folkhögskola

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Minst två till sjukhus. ”Mercandia” går Helsingør–Helsingborg.

vita huset
Foto:Susan Walsh/AP Secret Service kontrollerar gräsmattan.

 Kritik mot säkerheten. ”Posttraumatisk stress” efter tjänst i Irak. 2  1 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Under prideparaden i Falun. ”Död åt SD och alla andra borgare.” 49  10 tweets  39 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Fredrik-Reinfeldt-500
Foto:Paul Hansen

 ”Obegripligt beslut.” Reinfeldt avgick plötsligt och oväntat som M-ledare. 1122  118 tweets  997 rekommendationer  7 rekommendationer

Goran-Persson-144
Foto:Sven-Erik Sjöberg

 Tidigare statsministern: Nu har vi fått en riktig örfil till Stockholmsetablissemanget. 180  13 tweets  167 rekommendationer  0 rekommendationer

regnet
Foto:Lars Lindqvist

 SMHI varnar för dygn med mycket regn. ”Lågtryck över Östersjön styr.” 11  1 tweets  7 rekommendationer  3 rekommendationer

 Översvämningar i Stockholm. Men trafiken rullade på. 2  2 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

 Prognosen enligt Weatherpal. Så blir vädret den kommande veckan.

 Snöfall redan i september. Flera centimeter snö hade fallit under natten. 47  2 tweets  45 rekommendationer  0 rekommendationer

Kiruna-Sno-144
Foto:TT
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: