”Sverige behöver humaniora och samhällsvetenskap”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Investering för framtiden. Regeringen måste se den bredare samhällsnyttan av forskning och bryta sin ensidiga inriktning mot medicin och teknik. I forskningspropositionen efterlyser vi därför satsningar inom humaniora och samhällsvetenskap. Utan denna forskning kan vi inte förstå oss själva och vår komplexa värld, skriver ledningen för Stockholms universitet.

Investering för framtiden. Regeringen måste se den bredare samhällsnyttan av forskning och bryta sin ensidiga inriktning mot medicin och teknik. I forskningspropositionen efterlyser vi därför satsningar inom humaniora och samhällsvetenskap. Utan denna forskning kan vi inte förstå oss själva och vår komplexa värld, skriver ledningen för Stockholms universitet.

I oktober presenteras nästa forskningsproposition. Den senaste från 2008 innehöll en historiskt stor utökning av de statliga resurserna för forskning. En betydande del av utökningen var koncentrerad till så kallade strategiska forskningsområden, med stark inriktning mot medicin och teknik.

Inför den kommande propositionen har regeringen inhämtat underlag från universitet och högskolor, forskningsfinansiärer och andra intressenter. Vetenskapsrådet har tillsammans med fem andra statliga forskningsfinansiärer på regeringens uppdrag inlämnat ett gemensamt underlag till forskningspropositionen. Där föreslås flera satsningar med tonvikt på samhällsvetenskaper och globala frågeställningar. De stora universiteten har också skriftligen och vid upprepade tillfällen framhållit vinsterna med satsning på humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Annons:

Från regeringens och oppositionens sida är det emellertid påfallande tyst när det gäller behovet av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I februari skrev utbildningsministern på denna debattsida (DN 9/2) om Folkpartiets utgångspunkter inför forskningspropositionen, då med stark fokus på medicinsk forskning. Utbildningsministern lovade senare återkomma till humaniora–samhällsvetenskap – vi väntar fortfarande på detta. Företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet skrev också på denna debattsida (DN 27/6) om sina utgångspunkter inför forskningspropositionen. De utgångspunkterna är helt och hållet fokuserade på samhällets ekonomiska tillväxt. Klimat- och miljöförändringar, till exempel, som tas upp i artikeln, har inte bara ekonomiska konsekvenser utan även helt andra dimensioner av samhällspåverkan, både globalt och för det svenska samhället.

Forskning är en investering för framtiden. Men vi saknar en bredare syn på samhällsnyttan av forskning. Med regeringens ensidiga fokus på medicin och teknik riskerar vi att tappa den bredd och akademiska pluralism som är nödvändig för att tolka och förstå vår samtid, historia och framtid. Humanvetenskaperna hjälper oss att förstå vad det innebär att vara människa i vår allt mer komplexa värld. De ger oss grunderna för att utveckla det öppna och demokratiska samhället. Breda kunskaps- och forskningsmiljöer är också nödvändiga förutsättningar för den kreativitet som ger utveckling och tillväxt. Humanistisk-samhällsvetenskapliga satsningar har ofta direkta samhälleliga, ekonomiska, juridiska och kulturella konsekvenser. Bredden är oumbärlig för att sätta kunskap i ett sammanhang. Låt oss ge några exempel:

• Den ökande globaliseringen ställer nya krav på forskningen inom en rad områden. Globaliseringen har direkta effekter på svensk samhällsutveckling, exempelvis vad gäller ekonomisk, social och hälsomässig ojämlikhet. Men den samhälleliga internationaliseringsprocessen ställer även krav på en övergripande förståelse av de ekonomiska, politiska, kulturella och sociala nätverk som binder samman världen inför framtiden. Här behövs mer forskning kring internationell politisk ekonomi, transnationella kulturprocesser, etiska normsystem, internationella relationer, internationell handel och migrationsfrågor.

• Den explosiva medieutvecklingen, i synnerhet digitala medier, spelar i dag också en nyckelroll i samhälleliga omvandlingsprocesser. Mediernas roll i dessa processer kräver fördjupade kunskaper. Forskningens svar påverkar i sin tur samhällsutvecklingen.

• Den ökade internationaliseringen av rätten fordrar nya krav på rättsvetenskaplig forskning, exempelvis i internationell skiljedomsrätt, som är inriktad på att hitta former för att snabbt lösa uppkommande tvister inom internationell handel och investeringsverksamhet. Forskning i barnrätt eller kring utsatta barn är exempel på områden där internationaliseringens baksida behöver utforskas bättre, bland annat för att mer effektivt kunna bekämpa trafficking. Lika nödvändig är den medicinska etiken för att kunna möta de snabba medicinska framstegen ur den enskilda människans perspektiv. Forskning kring stress, arbete och hälsa visar hur förändringar av arbetsliv och samhälle påverkar människors hälsa. På alla dessa områden har de stora universiteten en unik kompetens att ta tillvara och utveckla för ett bättre samhälle.

• Det krävs också ytterligare forskning med fokus på språk, kultur och samhällsförhållanden inom globalt viktiga regioner. Som konkret exempel kan nämnas behovet av spetsforskning kring Turkiet, ett land med växande strategisk betydelse både regionalt och globalt. Andra frågor är vad tillför immigrationen? Vilka problem kan främlingsfientligheten skapa? Vilken är religionens roll tvärsöver kontinenten? Hur ser Europas förhållande ut till Nordafrika och Mellanöstern? Den pågående samhällsdebatten i alla dessa frågor behöver forskningen.

• Globalisering och ökad invandring kräver såväl större kunskaper i språk som en ökad förmåga till interkulturell kommunikation. Samtidigt kommer larmrapporter om nedläggning av utbildning och forskning inom en rad språk på flera stora universitet. Här krävs aktiva insatser för att motverka språkdöden vid universiteten, i en situation där inte bara engelska, utan även arabiska, hindi, kinesiska, japanska, ryska, spanska och portugisiska får allt större samhällelig betydelse.

Sverige har inte råd att försumma sin grundforskning kring alla dessa nyckelfrågor. Svaren är av avgörande betydelse för samhällsutvecklingen och framtiden. Universitet, högskolor och forskningsfinansiärer har länge pekat på vinsterna med humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och lyft fram farorna med alltför ensidiga forskningsmiljöer. Om Sverige fortsatt ska vara en ledande forskningsnation är det hög tid för en kraftfull satsning på forskningen inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området i den kommande forskningspropositionen.

 

Kåre Bremer,
rektor Stockholms universitet

Lena Gerholm,
prorektor Stockholms universitet

Astrid Söderbergh Widding,
vicerektor Stockholms universitet

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

yxmanspuff
Foto:AFP/Allover

 Polisen om yxmannen. Presenterar nya detaljer om vansinnesdådet.

bankpuff
Foto:Frank Rumpenhorst/AFP

 Sverige kan drabbas. Trots starka svenska banker. 93  14 tweets  79 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 En extra timme. Men vad är skälet till att vi ställer om klockan? 24  5 tweets  19 rekommendationer  0 rekommendationer

Dygn-klocka-244
Foto:All over press

Vad för tid vill du ha?

 Skyfall i stora delar av landet. ”Är fortfarande tillströmning av vatten.”

 Har du bilder? Mejla www@dn.se.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: