Dags för omvärdering. Vi forskare och andra har ofta konstaterat att jämställdhetsarbetet går trögt – att de stora skillnaderna mellan män och kvinnor kommer att bestå. Det är nu hög tid att överge denna pessimistiska bild som ofta präglat samhällsdebatten. Utvecklingen under det senaste årtiondet antyder att stora delar av jämställdhetsmålen kommer att vara uppfyllda redan under 2020-talet, skriver Mikael Nordenmark.
Forskningsresultat och statistik har oftast gett en dyster bild av jämställdhetsutvecklingen. Nu är det hög tid att omvärdera denna bild. Om de senaste decenniernas trender håller i sig kommer kvinnor och män att dela på hemarbete och förvärvsarbete redan om 10–20 år. Det innebär att Sverige till stora delar uppnår målen om jämställdhet mellan kvinnor och män redan under 2020-talet.
Trots att Sverige har lagt ned stora resurser på att främja jämställdhet mellan kvinnor och män har vi forskare och andra ofta konstaterat att jämställdhetsarbetet går trögt. Kvinnomaktutredningen som ägde rum under 1990-talet kunde på område efter område visa på fortsatt stora skillnader mellan män och kvinnor. Vidare argumenterade jag och andra i en tidigare artikel på DN Debatt för att jämställdheten låter vänta på sig bland annat därför att jämställdhetsarbetet på individnivå ofta har ett pris i form av ökade risker för konflikter, osäkerhet i relationen etcetera.
Nu är det dock hög tid att omvärdera denna negativa bild. Tillgänglig statistik indikerar att män och kvinnor kommer att vara engagerade i familjeliv och arbetsliv i likartad utsträckning redan under 2020-talet.
Diagram 1 redovisar statistik från SCB:s tidsanvändningsundersökningar för åren 1990, 2000 och 2010. Linjerna visar hur mycket tid män och kvinnor i åldrarna 20–64 år ägnar åt hemarbete och förvärvsarbete en genomsnittlig dag, inklusive helger. Dessutom görs en prognos över utvecklingen de kommande tio åren som baseras på de senaste tio årens utveckling. Resultaten visar att skillnaderna i den tid som kvinnor respektive män ägnar åt förvärvsarbete och olika sysslor i hemmet är relativt stora åren 1990 och 2000 men att de minskar kraftigt år 2010. Det är framför allt kvinnor som ändrar sitt beteende.
År 1990 ägnade kvinnor i snitt 4 timmar och 47 minuter åt hemarbete, år 2000 har hemarbetstiden sjunkit till 4 timmar och sju minuter och år 2010 sjunker hemarbetstiden för kvinnor ytterligare ned till 3 timmar och 44 minuter. Mäns tid för hemarbete är relativt konstant runt 2 timmar och 50 minuter under samma period men ökar något mellan åren 2000 och 2010. Om de senaste tio årens trend håller i sig även de kommande tio åren kommer både kvinnor och män att ägna knappt 3 timmar åt olika arbetssysslor i hemmet år 2020.
Trenden rörande förvärvsarbetstid följer samma mönster med den skillnaden att kvinnors arbetstid ökar markant över perioden samtidigt som mäns förvärvsarbetstid minskar. Kvinnors tid i förvärvsarbete en genomsnittlig veckodag har ökat med 30 minuter mellan åren 2000 och 2010 samtidigt som mäns arbetstid har minskat med 13 minuter under samma period. Om denna trend håller i sig under det nästkommande decenniet kommer både kvinnor och män i genomsnitt att förvärvsarbeta cirka 5 timmar per dag år 2020, helger inkluderat.
Diagram 2 illustrerar hur stor andel av föräldraledigheten som tas ut av kvinnor respektive män från 1990 till 2010 och hur utvecklingen ser ut i framtiden om de senaste tio årens trend håller i sig. Av den föräldraledighet som togs ut 1990 svarade kvinnor för 93 procent och män för 7 procent. År 2000 hade mäns andel av föräldraledighetsuttaget ökat till 12 procent och år 2010 var samma andel 23 procent. Om det senaste decenniets trend håller i sig kommer mäns andel av uttagna föräldraledighetsdagar att vara cirka 34 procent år 2020 och cirka 45 procent år 2030. Det innebär att mäns andel av föräldraledighetsuttaget sannolikt kommer att passera 40 procent redan under 2020-talet.
En skeptiker kan naturligtvis hävda att det inte är säkert att de senaste decenniets trender håller i sig och att risken för en backlash i jämställdhetsutvecklingen är uppenbar. Mot detta talar att redovisade trender snarare tenderar att förstärkas än försvagas över tid fram till i dag. Exempelvis ökar kvinnors förvärvsarbetstid betydligt mer mellan åren 2000 och 2010 än mellan åren 1990 och 2000. Vidare visar statistiken över föräldraledighetsuttaget att mäns uttag ökade med 5 procent mellan åren 1990 och 2000 och med hela 11 procent mellan åren 2000 och 2010. Det talar för att trenden mot ökad jämställdhet kommer att förstärkas ytterligare de kommande åren, inte försvagas.
Sannolikt kommer denna utveckling innebära att även löneskillnader mellan kvinnor och män, samt skillnader mellan andelen kvinnor och män på ledande positioner, kommer att minska. Detta som en konsekvens av att kvinnor utökar sitt engagemang i arbetslivet och minskar den tid som ägnas åt hemarbete och barnomsorg. Det är dock inte sannolikt att de löneskillnader mellan kvinnor och män som orsakas av att de arbetar i olika sektorer av arbetslivet förändras till följd av denna utveckling och därför behövs andra åtgärder för att utjämna dessa skillnader.
Mot bakgrund av den ovan skisserade utvecklingstrenden är det hög tid att överge den pessimistiska bild av jämställdhetsutvecklingen som ofta präglat samhällsdebatten. Utvecklingen under det senaste årtiondet antyder att stora delar av jämställdhetsmålen kommer att vara uppfyllda redan under 2020-talet. Det innebär att Sverige i ett internationellt perspektiv kommer att ligga i framkant även den närmaste framtiden när det gäller utvecklingen mot ett jämställt samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter och skyldigheter.
Mikael Nordenmark,
professor vid Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet