Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Sverige bör arbeta för en gemensam nordisk gräns”

Nordiskt samarbete. När Danmark nu aviserat att man överväger långsiktiga gränskontroller mot Tyskland öppnar sig en möjlighet att arbeta för en gemensam nordisk gränsbevakning, skriver sverige­demokraterna Jimmie Åkesson och Aron Emilsson.

De nordiska länderna utgör några av världens mest framstående välfärdssamhällen och ekonomier. Våra länder har lång gemensam historia och ett långvarigt och väl utvecklat samarbete. Våra 26 miljoner invånare utgör en ringa del av Europas och världens befolkning, men tillsammans har vi åstadkommit starka, stabila ekonomier, 200 år av inbördes fred, stark innovationskraft och en nordisk välfärdsmodell med gott renommé världen över. Vi har helt enkelt mycket att vara stolta över.

Norden upplever just nu sin största prövning på mycket länge. Den omfattande invandringen till Sverige och på senare år också till våra grannländer påverkar såväl ekonomi som kultur och utbildningsnivå. Vid det här laget är det också tydligt att dagens folkvandringsvåg till vårt land och närområde utmanar det europeiska och nordiska samarbetet i grunden.

De senaste månaderna har medier rapporterat flitigt om hur de gränskontroller som införts vid de dansk-svenska och tysk-danska gränserna delvis innebär ett nytt läge och kanske ett mer ansträngt förhållande till våra omgivande länder. Politiker och andra debattörer kritiserar gränskontrollerna i Öresund för att motverka mobiliteten och försvåra för pendlare. Medier och politiker i Norden har på senare tid lyft frågan till en nordisk nivå och antytt att gränskontrollerna försämrar det nordiska samarbetet och backar bandet när det gäller nordisk integration.

Det är förvisso så att det europeiska samarbetet försvårats sedan EU:s yttre gränser inte längre upprätthålls och efter att Dublinförordningen satts ur spel. En viktig grund för tillit och samförstånd har eroderat. Det är de facto dessa två problem som bäddat för ansträngda förhållanden inom EU, inte svenska gränskontroller. Det är inte heller svensk gränskontroll som hotar det nordiska samarbetet. Vad som länge har komplicerat förhållandet med våra grannländer är Sveriges ohållbara invandringspolitik och den från regeringshåll i vissa fall nedsättande synen på våra grannländers hantering av densamma.

En splittrad nordisk röst i EU, där våra grannländer fört en ansvarsfull invandringspolitik men Sverige svikit i hanteringen av migrationen, har lagt grunden för den extraordinära situation vi ser i dag och som tvingar oss till åtgärder såsom id-kontroller mellan Sverige och Danmark.

Sverigedemokraterna tror starkt på ett närmare nordiskt samarbete på flera plan och på god mobilitet för pendlare i Öresundsregionen och våra andra gränsområden. Vi visar vilja till fördjupat nordiskt samarbete på riktigt, genom vårt riksdagsarbete och inte minst i våra samtal och vårt arbete i Nordiska rådet. Att vi samtidigt anser att vårt land behöver kontroll över våra gränser står inte i motsättning till det. Ändå finns det nog anledning att vara självkritisk och fundera kring de svårigheter som uppstått när rörligheten inom Norden har inskränkts.

En oansvarig invandringspolitik har lett till att påfrestningen för Sverige har blivit för stor och med migrationsverkets senaste prognos ser trycket ut att fortsatt vara högt. Gräns- och id-kontroller har upprättats, vilket till en början lade ett stort ansvar på till exempel Danmark att hantera många asylsökande. Mot bakgrund av detta blev av förståeliga skäl Danmark ansträngt och pendlare i Öresundsregionen fick för första gången möta trösklar och fördröjd restid i vid resor över sundet.

Våra nordiska länder har en lång tradition av såväl närhet som formaliserat samarbete – sedan 1952 genom Nordiska rådet och 1971 förstärkt genom det Nordiska ministerrådet. Den nordiska passunionen från 1957 är äldre än EU:s inre rörlighet och den gemensamma arbetsmarknaden har knutit samman våra länder sedan åtminstone 1962. Det nordiska samarbetet har sammanfattningsvis sedan 1950-talet – helt utan överstatlighet – nått en nivå av samverkan och vardaglig integration mellan våra länder i en grad EU inte är i närheten av att lyckas med. Denna samverkan och mobilitet är värd att värna om. I ett läge där Danmark nu aviserat att man överväger långsiktiga gränskontroller gentemot Tyskland öppnar sig en möjlighet att arbeta för en gemensam nordisk strategi för gemensam nordisk gränsbevakning.

En nordisk yttre gräns där vi genom gemensamma resurser tar ansvar för Norden i ett läge då EU:s yttre gräns kollapsat. Med en gemensam nordisk yttre gränskontroll uppnår vi många fördelar: ordning och reda i en orolig tid, avlastning för polisen, fördjupad samverkan på riktigt och en möjlighet att slopa våra nationella gränskontroller internt för god mobilitet inom Norden, såväl för gränspendlare som för företag och handelsutbyte.
När nu Danmarks statsminister Lars Lökke Rasmussen också föreslagit att de nordiska länderna borde samarbeta för en gemensam nordisk gräns i stället för de interna kontroller vi i dagsläget har, är förutsättningarna goda för att diskutera det här på allvar. De danska social­demokraterna har också visat intresse för förslaget, men vill höra hur övriga Norden resonerar.

Vi uppmanar därför regeringen att på allvar se över dessa möjligheter och i samverkan med berörda ministrar och regeringar sträva efter att uppnå detta. Det har också uttryckts oro, vilket är förståeligt, men denna kan mötas med breda förhandlingar och ansvarsfull förankring. Det här måste ses som en möjlighet: För tätare utbildningsutbyte och ekonomisk tillväxt och för att återigen gå mot ett mer gränslöst Norden internt, samtidigt som vi hjälps åt att behålla kontrollen av gränsen till Norden externt. Nordens sak är vår och vår sak är Nordens. Tillsammans kan vi lägga kraft och konkretion bakom orden, tillsammans är vi starkare!

Rättelse 2016-02-15 13:30
Uppgiften om fred i Norden har korrigerats två gånger.