Afghanistan

”Sverige börjar ta hem sina soldater om ett år”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Regeringen i dag: Vi föreslår – efter överläggningar med Socialdemokraterna och Miljöpartiet – att den svenska Isaf-styrkan bibehålls i Afghanistan under cirka ett år. Den första minskningen sker därför i slutet av 2012. Sedan följer minskningar i ytterligare två steg fram till slutmålet – då Sveriges stridande insatser ska vara avslutade – som vi mycket preliminärt lagt fast till sommaren 2014. Men vårt engagemang upphör inte för den skull. Vi kommer att finnas i Afghanistan även efter den tidpunkten, skriver Carl Bildt.

Regeringen i dag: Vi föreslår – efter överläggningar med Socialdemokraterna och Miljöpartiet – att den svenska Isaf-styrkan bibehålls i Afghanistan under cirka ett år. Den första minskningen sker därför i slutet av 2012. Sedan följer minskningar i ytterligare två steg fram till slutmålet – då Sveriges stridande insatser ska vara avslutade – som vi mycket preliminärt lagt fast till sommaren 2014. Men vårt engagemang upphör inte för den skull. Vi kommer att finnas i Afghanistan även efter den tidpunkten, skriver Carl Bildt.

Det var i juli förra året som president Karzai på den stora internationella konferensen i Kabul förklarade att han ville att Afghanistans egna säkerhetsstyrkor successivt skulle överta säkerhetsansvaret över hela landet, och att processen skulle vara avslutad när hans egen sista mandatperiod löpte ut hösten 2014.

För oss som var där var det naturligt att fullt ut ansluta oss till den målsättningen. Som ordförande i EU under sista halvåret 2009 hade Sverige ju också drivit igenom en satsning på en politik som långt starkare betonade de politiska, ekonomiska och civila aspekterna av stabilitets- och statsbyggandet i Afghanistan.

Annons:

Och redan när det internationella militära engagemanget inleddes i landet var det ju uppenbart att det inte skulle kunna komma att pågå för evigt.

När regeringen i dag, efter överläggningar med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, lägger fram förslaget till riksdagen om vår medverkan i de internationella Isaf-insatserna i Afghanistan under främst 2012 skall det ses som vårt bidrag till genomförandet av denna strategi.

Successivt har de svenska Isaf-insatserna ställts om från självständigt stridande till olika former av understöd och utbildning av de afghanska säkerhetsstyrkorna. Redan har processen med att överlämna säkerhetsansvaret inletts i staden Mazar-e-Sharif, och när president Karzai inom någon vecka lägger förslag på ytterligare områden där överförandet kommer att inledas kommer det med all sannolikhet att omfatta huvuddelen av de fyra afghanska provinser för vilka den svensk-finska insatsen i dag har ett ansvar.

Vad regeringen kommer att föreslå är att den svenska styrkan bibehålls under cirka ett år, och att den första minskningen av den svenska militära insatsen sker i slutet av 2012. Inriktningen är sedan att denna ska följas av ytterligare två steg i en process som ska föra oss fram till det slutmål som vi mycket preliminärt lagt fast för sommaren 2014.

Vi kommer inte att överge Afghanistan sommaren 2014. Men tanken är att våra stridande insatser då ska vara avslutade. I stället ska vi vara beredda att, om så efterfrågas, ställa upp med en mer begränsad utbildningsinsats för de afghanska säkerhetsstyrkorna och med de stöd- och skyddsfunktioner som denna kan kräva.

Den svenska insatsen har spelat en viktig roll för stabiliteten i norra Afghanistan, och många är de som har rätt att vara stolta över vad de uträttat. Samtidigt tror jag att det är viktigt att processen med överförande av säkerhetsansvar till de afghanska myndigheterna är fullbordad innan den afghanska presidentvalsrörelsen drar igång på allvar. Presidentvalet 2014 och parlamentsvalet 2015 kommer i hög utsträckning att bestämma landets framtid.

Naturligt för oss när vi blickar framåt är också att se på möjligheterna att ytterligare bygga ut det nordiska samarbetet. Vi har redan ett gemensamt förband med Finland, och vi ser betydande möjligheter för förstärkt samarbete också med Norge.

Den militära insatsen är bara en del av vårt breda engagemang i Afghanistan. Vårt bistånd till Afghanistan har successivt byggs ut och landet är i dag en av de enskilt största mottagarna av svenskt bistånd. Inte minst de insatser som skett genom Svenska Afghanistan-kommittén har gett oss ett gott anseende, och de faktiska resultat som uppnåtts inte minst när det gäller till exempel grundläggande hälsovård och utbildning vill vi bygga vidare på.

Som ett led i den förändring som nu får ny kraft kommer vårt nuvarande så kallade PRT – Provincial Reconstruction Team – att ombildas till ett TST – Transition Support Team – och de samlade insatserna ges en tydligare civil ledning, även om självfallet militära operationer beslutas av den afghanska armén och Isaf.

När nu strategin från Kabul-konferensen börjar omsättas i praktisk verklighet sker det samtidigt som andra delar också börjar få tydligare form. Vid den stora konferensen i Istanbul den 2 november nåddes enighet om en struktur för den regionala samverkan som är en förutsättning för stabilitet i Afghanistan, och vid den internationella konferens som kommer att äga rum i Bonn den 6 december hoppas jag att riktlinjerna också för EU:s politiska och ekonomiska stöd efter 2014 kan börja dras upp.

Avgörande är emellertid den interna politiska utvecklingen i landet självt. Jag tror inte vi skall sätta förhoppningar till snabba resultat av möjliga överläggningar med talibanerna – mordet på fredsrådets ordförande professor Rabbani innebar ett allvarligt bakslag – men förr eller senare måste landets olika delar finna sin egen politiska balans i sökandet efter en fredlig framtid.

FN:s roll i landet är lika viktig som den är svår. Just nu pågår en översyn av den roll FN kan komma att spela, och jag tillhör dem som har svårt att se att landet kan gå igenom de viktiga valrörelserna 2014 och 2015 utan någon form av hjälp och stöd från FN. Vi vet inte minst från det senaste presidentvalet 2009 hur besvärlig och delande denna process kan vara – och 2014 handlar det om kampen om makten efter president Karzai. Viktigt för oss är att verka för en stark och tydlig roll för FN inte minst under 2014 och åren därefter.

Vid sidan av den politiska utvecklingen är det den ekonomiska utvecklingen som kommer att vara avgörande på sikt. Många är nu rädda för att ekonomin kommer att försvagas när de internationella styrkorna successivt minskas, och jag minns motsvarande utveckling i till exempel Bosnien.

Men förr eller senare måste landet stå på egna ben, även om det kommer att behövas betydande hjälp under mycket lång tid framöver. Jag hoppas att Indien och Pakistan successivt skall riva sina handelshinder, och att vi då skall kunna se nya möjligheter för ett Afghanistan mellan det snabbt växande Sydasien och det Centralasien som utgör förbindelsen också med Europa.

Staden Mazar-e-Sharif tillhör landet största, säkraste och mest dynamiska. Områdets betydelse kommer att öka ytterligare med den järnvägsförbindelse som ytterst kan ta oss till Åbo, Riga eller Klaipeda. Flygplatsen Marmal tillhör landets största. Och i detta område är jag övertygad om att vi kommer att finnas med stöd, hjälp och bistånd under lång tid framöver.

Vårt engagemang i Afghanistan är och förblir viktigt som ett uttryck också för vår vilja att medverka också i de svåraste freds- och stabilitetsoperationer som FN:s säkerhetsråd fattar beslut om. Men i likhet med alla andra motsvarande operationer vi deltagit i var de aldrig avsedda att bli eviga.

Med regeringens förslag inleds på allvar den alls inte okomplicerade militära överföringsfasen i Afghanistan. Den är en nödvändighet. Men den skall ses som övergången till ett engagemang som är långsiktigt, politiskt och stabilt.

Ingen kan tolerera basområden för internationell terrorism, men kanske lika allvarligt är att landet i dag producerar mer än 90 procent av allt opium i världen, med förödande dödliga resultat mitt inne i verkligheten i våra välfärdssamhällen.

Det som händer i Afghanistan under åren som kommer påverkar också oss, och det är därför vårt engagemang måste bestå.

Carl Bildt (M), utrikesminister

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

Här kämpar hemvärnet mot vattnet

 DN är på plats. Hemvärnet kämpar mot översvämningarna. 32  10 tweets  22 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
asllani500
Foto:Bildbyrån

 Efter petningen. ”Hade jag hetat något annat och skrattat och sjungit, så.”

 Sverige stort steg närmare VM. Körde över Polen med 4–0.

Annons:

 Hela listan. Danskt pålägg återkallas i Sverige efter listeriafynd. 56  10 tweets  46 rekommendationer  0 rekommendationer

 Protesterna i St Louis i USA. Besöket i Ferguson blev personligt för USA:s justitieminister Eric Holder.

holder
Foto:AFP
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: