DN Debatt

”Sverige halkar efter med den digitala välfärden”

Grävning för fibernät i Österåkers kommun. ”Hela två av tre av de tillfrågade säger att regeringen inte gör tillräckligt för att det statliga bredbandsmålet ska nås”, skriver debattörerna.
Grävning för fibernät i Österåkers kommun. ”Hela två av tre av de tillfrågade säger att regeringen inte gör tillräckligt för att det statliga bredbandsmålet ska nås”, skriver debattörerna. Foto: JONAS LINDKVIST

Ojämlik utbyggnad. 40 miljarder kronor krävs för att nå statens bredbands­mål, och bara 4 av 10 kommuner erbjuder enklare e-tjänster i välfärden. Nu krävs att ­regeringen ger kommunerna det stöd de behöver för att Sverige ska nå de IT-politiska målsättningarna, skriver Mikael Ek och Karin Ahl, Svenska stadsnätsföreningen.

Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, enligt det IT-politiska målet. Svenska Stadsnätsföreningen kan nu presentera siffror som visar att bara 4 av 10 kommuner erbjuder enklare e-tjänster. Det är inte rimligt att de svenska kommunerna ensamt ska bära ansvaret för deras digitaliseringsresa. Utan snabba och kraftfulla åtgärder från regeringen kommer det politiska målet aldrig att bli verklighet.

De svenska kommunerna har tagit ett stort ansvar i arbetet med att bygga ut landets fibernät. Vi vill påstå att det är landets kommunpolitiker och deras tjänstemän som vi har att tacka för dagens goda tillgång till bredband. Faktum är att det är stadsnäten som stått för merparten av Sveriges fiberutbyggnad.

Men baksidan med att överlåta ansvaret för utbyggnaden till kommunerna och marknaden är att fibertillgången har blivit ojämnt fördelad. Exempelvis har 94 procent av befolkningen i Sundbyberg tillgång till fiberbredband. Motsvarande siffra i Hörby kommun är 3 procent.

Karin Ahl och Mikael från Svenska stadsnätsföreningen. Foto: pressbilder

 Att en kommun har många invånare är ingen garanti för en god bredbandsinfrastruktur. Flera av de kommuner som är bäst på bredbandsutbyggnad klassas som glesbygdsområden. Framgångsfaktorn verkar i stället vara ett aktivt stadsnät med engagerade och väl informerade politiker som ägare.

När vi på Svenska Stadsnätsföreningen nyligen frågade ledande kommunpolitiker och tjänstemän om deras syn på bredband visade det sig att kritiken mot statens insats för bredbandsutbyggnaden är massiv. Hela två av tre (64 procent) av de tillfrågade säger att regeringen inte gör tillräckligt för att det statliga bredbandsmålet ska nås.

För en tid sedan tog vi, tillsammans med ett antal andra branschaktörer, fram en rapport som visar att det kommer att kosta 40 miljarder kronor att nå det statliga bredbandsmålet. Det är inte rimligt att tro att marknaden och kommunerna kommer att skjuta till hela den summan.

Sättet hur vi använder oss av bredbandsuppkopplingen förändras ständigt. Begreppet ”jobba hemma” innebär inte längre bara att ta emot och skicka e-post vid köksbordet. Tack vare den goda tillgången till fiberbredband är det i dag möjligt att exempelvis driva en e-butik eller genomföra distansstudier på många håll i landet. Hur vårt användande kommer att se ut om fem eller tio år återstår att se. Klart är dock att inget talar för att behovet av att ha tillgång till en snabb och modern uppkoppling kommer att minska.

Fiberbredband gör det möjligt att leva och arbeta i hela landet. Det skapar arbetstillfällen och gör det möjligt för kommuner att behålla sina invånare. Hela samhället gynnas av att alla svenskar får tillgång till en snabb och modern uppkoppling. Därför anser vi att det är dags att regeringen tar ökat ansvar för den fortsatta fiberutbyggnaden och ger det stöd som landets kommunpolitiker efterfrågar.

Det är inte enbart privatpersoner och näringslivet som har glädje av ett väl utbyggt fiberbredband. Under de senaste åren har kommunernas intresse för att ta fram digitala välfärdstjänster ökat kraftigt. Att det offentliga Sverige behöver digitaliseras råder det inga tvivel om. Redan i dag hanterar många kommuner ansökningar till förskolor, bygglovsansökningar eller kommunanställdas tidrapportering digitalt.

Sverige utvecklas sämre än omvärlden när gäller den offentliga sektorns förmåga att ta tillvara digitaliseringens möjlig­heter.

Mikael Ek och Karin Ahl från Svenska stadsnätsföreningen

 

Vår stora bredbandsenkät till ledande kommunföreträdare bekräftar deras ökande intresse för digitala frågor. I dag erbjuder fyra av tio kommuner enklare välfärdstjänster via bredband. Sju av tio som i dag saknar e-tjänster planerar för att införa sådan service. Men fortfarande är det flera kommuner som både saknar e-tjänster och planer på att utveckla sådana. Problemen är de samma som vid fiberutbyggnaden. Många svenska kommuner saknar förutsättningar för att ensamma driva det här arbetet vidare. Här behöver regering ta fram:

Stöd för att ta fram standarder för utveckling av digitala välfärdstjänster.

Samordning som underlättar kommunernas digitaliseringsarbete.

Tydliga rekommendationer till kommunerna om vilka digitala tjänster de bör tillhandahålla.

Den som följer debatten kan lätt få bilden att det offentliga Sverige ligger i framkant på digitaliseringsområdet. Men det är en myt. Sverige utvecklas sämre än omvärlden när gäller den offentliga sektorns förmåga att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Det visar en färsk rapport, beställd av regeringens expertgrupp E-delegationen.

Regeringens bristande initiativförmåga på det här området drabbar dessutom fler än kommunerna och dess invånare. Runt om i Sverige finns innovativa företag som arbetar med att utveckla och sälja digitala välfärdstjänster. När kommuner inte vågar eller kan beställa nya typer av e-tjänster drabbas de företag som ägnat åratal åt att utveckla system för exempelvis e-utbildning eller digitala hemtjänstlösningar.

Sverige har länge varit ett föregångsland på IT-området. Det är ingen slump att företag som Spotify och Skype har svenska grundare. Det är därför synd att den svenska regeringen inte tillvaratar potentialen i den delen av IT-sektorn som utvecklar välfärdstjänster riktade mot kommuner. Ett konkret exempel på ett land som storsatsar på det här området är Finland. Enligt en artikel, som nyligen publicerades i Dagens Nyheter, omsätter den finska health tech-branschen redan i dag cirka 28 miljarder kronor. Dessutom talar mycket för att sektorn kan komma att bli en framtida exportsuccé. Faktum är att redan i dag är Finlands export av vård- och hälsoteknologi större än dess import.

Bredband skapar både jobb och tillväxt. Dessutom kan det offentliga Sverige spara många miljarder på att utveckla e-tjänster. Allt detta talar sitt tydliga språk. Det är inte rimligt att landets digitaliseringsresa ska lösas av enbart kommunerna. Regeringen måste ge kommunerna det stöd som behövs. Vi vill se ökad samordning och framförallt tydliga mål och visioner. Först då kan vi nå det politiska målet som säger att vi ska bli världens bästa land på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer. DN Debatt