DN Debatt

”Sverige har inte råd att slösa bort kompetens”

Inför partiledardebatten. Bara hälften av Sveriges utrikesfödda akademiker har jobb på sin utbildningsnivå, och för nyanlända är vägen till ett arbete ofta lång. Som ett led i arbetet för att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 föreslår vi ett ­kompetens- och matchningsprogram i fyra steg, skriver Mikael Damberg (S).

På onsdag är det partiledardebatt i riksdagen. Skillnaderna mellan de politiska alternativen är tydliga. Regeringspartierna med Moderaterna i spetsen prioriterar nu ett femte jobbskatteavdrag och lägre skatt för dem som tjänar mest – i ett läge då arbetslösheten ligger på skyhöga 8 procent och skolresultaten försämras år för år. Jag tror att det är fel prioritering för Sverige.

Vi socialdemokrater har satt upp ett ambitiöst mål. Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Det är en målsättning som förpliktigar och som kräver det yttersta av oss. Därför ska vi också vända på varenda sten och ta vara på varje möjlighet till fler jobb. Det är vårt fokus nu och i valrörelsen. Det kommer att vara väldigt tydligt för svenska folket vad som är Socialdemokraternas prioritering.

Ska vi knäcka arbetslösheten måste vi jobba på två fronter: Sverige måste ha fler jobb och fler som jobbar.

Fler jobb skapas av Sveriges företagare. Därför vill vi socialdemokrater se till att underlätta för näringslivet så att företagen kan expandera och anställa fler. Vi har under det senaste året lagt en lång rad förslag som gynnar Sveriges företagare: enklare vägar för export, stärkt tillgång till riskkapital och slopat ansvar för andra sjuklöneveckan för bara att nämna några. Vi kommer att fortsätta utveckla vår näringspolitik för att stärka det svenska näringslivet.

Men Sverige behöver också fler som jobbar. Trots en hög arbetslöshet har många företag svårt att hitta folk med rätt kompetens. Det finns ett växande matchningsproblem på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv uppger att deras företag misslyckas med var femte rekrytering.

I Sverige sitter vi på en underutnyttjad resurs. I vårt land bor akademiker från hela världen som är utbildade till ingenjörer, läkare, lärare och andra kvalificerade yrken. Drygt 270 000 av Sveriges akademiker är födda i ett annat land. Bara hälften av dem arbetar i yrken som motsvarar deras utbildningsnivå. Det är ett stort slöseri med kompetens.

I dag tar det allt för lång tid nyanlända akademiker att få ett jobb som kräver högskole­utbildning. Det duger inte. Vi vill snabba på den här processen. Allt annat är slöseri med tid, med resurser och med människors kompetens. Utbildning är färskvara – det vet vi. Därför behöver vi agera skyndsamt.

På flera håll i Sverige pågår lyckade projekt som syftar till att snabbare få ut nyanlända akademiker i jobb som motsvarar deras utbildning. I Södertälje tog man tidigt initiativ till ett samarbete med Arbetsförmedlingen som i dag kallas ”nationell matchning” och som har gett goda resultat. På flera universitetsorter arbetar man enligt en modell som kallas ”korta vägen” som också kan redovisa goda resultat.

Dessa lokala initiativ är bra. Men vi skulle få ut så mycket mer om det fanns ett sammanhållet, nationellt och permanent finansierat system som snabbt vägleder nyanlända akademiker till ett passande jobb. I stort sett handlar det om en process i fyra steg:

Information. Direkt när man kommer till Sverige ska man få konkret och korrekt information om vägen in på svensk arbetsmarknad och denna ska samlas på ett och samma ställe. Relevanta organisationer och myndigheter måste bidra med information om hur nyanlända akademiker snabbt kan etablera sig på arbetsmarknaden. I dag är det en enda stor röra. Eftersom så många myndigheter och organisationer är inblandade men inte samordnade, är hela processen oöverblickbar.

Validering och bedömning. Riksrevisionen har uppmärksammat att bara 50 procent av de utlandsfödda akademikerna har fått sin utbildning bedömd av svensk myndighet. Som nyanländ akademiker är det viktigt att snabbt få intyg på vad ens högskole- eller universitetsutbildning från hemlandet motsvarar i Sverige. Men det räcker oftast inte. Utöver en validering av de teoretiska kunskaperna visar erfarenheter att ett framgångskoncept är att nyanlända får sin yrkeskunnighet bedömd av en arbetsgivare. I dag åligger det Arbetsförmedlingen att föreslå och se till att en sådan ”yrkeskompetensbedömning” äger rum – något som tyvärr alltför sällan sker.

Kompletterande kurser. Det är inte alltid som en examen från ett annat land direkt motsvarar en svensk utbildning. Det som krävs är då en kortare – eller längre – komplettering som gör att utbildningen från hemlandet blir gångbar även i Sverige. Tillgången till kompletterande utbildningar på universitet och högskolor är inte tillfredsställande. Utbudet måste ses över och utökas.

Bättre matchning. Helt naturligt saknar utrikes födda akademiker ofta ett upparbetat kontaktnät. Det måste göras mer för att matcha utrikes födda akademiker med rätt jobb. Jobben finns heller inte alltid där man bor för tillfället. Då är det viktigt att matchningen fungerar över hela landet. Man kanske behöver flytta för att få ett jobb som passar.

När det gäller att matcha arbetsgivare med arbetstagare kan det ske genom olika mentorsprogram eller praktikplatser. Det sker på många håll, och ofta i facklig regi. Detta bör uppmuntras och spridas till fler branscher men också finnas med som en del i Arbetsförmedlingens uppdrag.

Som nyanländ akademiker till Sverige har du en minst sagt snårig väg att ta dig fram på innan du är etablerad på arbetsmarknaden. Det ska inte vara så att dina chanser till ett jobb hänger på om du bor i ”rätt” kommun eller råkar få ta del av ett välfungerande projekt.

Vi föreslår därför ett sammanhållet, nationellt och permanent finansierat system där myndigheter och organisationer samverkar för en bättre process där nyanlända akademiker snabbare får ett jobb som motsvarar deras utbildning.

Låt oss lära av det som faktiskt fungerar i en del kommuner och regioner. I Västra Götalands­regionen har man lyckats få ner genomsnittstiden det tar för en nyanländ akademiker att få ett jobb som motsvarar hans eller hennes utbildning rejält. Låt oss ta det bästa från de lokala initiativen, kvalitetssäkra och skala upp till en nationell nivå. Ska vi klara välfärden i fram­tiden behöver fler jobba. Sverige har allt att vinna på att varje människas talanger och kunskaper tas till vara. Inte minst när många arbetsgivare har svårt att hitta personal med rätt utbildning. Sverige har inte råd att slösa bort kompetens.