Det pågår på flera fronter ett arbete som behandlar just de frågor som Naturskyddsföreningen vill komma till rätta med genom ny lagstiftning. Hållbart miljöarbete tar tid. Naturskyddsföreningen borde invänta resultaten av dessa arbeten innan de kräver en ny skogspolitik. Vi är för vår del övertygade om att man inom den befintliga skogspolitiken, genom rådgivning, eget ansvar och frivilliga insatser, både kan öka skogsproduktionen och bedriva en bättre naturvård.
Två företrädare för Naturskyddsföreningen skriver i en debattartikel i DN Debatt 16 maj att vi behöver en helt ny skogspolitik. Deras argument för detta är att mycket hänt sedan 1992 och att förutsättningarna i omvärlden har förändrats. Vi håller med skribenterna om att mycket har hänt de senaste tjugo åren, men vi delar inte deras slutsatser. Naturskyddsföreningens företrädare missar flera viktiga förändringar, som pekar i en helt annan mer glädjande riktning, sedan den nuvarande skogsvårdslagen infördes 1994.
Skogsbrukets miljömedvetande har de senaste 20 åren förbättrats radikalt. Omfattande utbildningsinsatser, som t ex Rikare Skog, Kulturmiljövård i skogen och Grönare Skog, har genomförts för både skogsägare, tjänstemän och maskinentreprenörer. De flesta skogsentreprenörer har tagit Grönt körkort. En stor del av skogsbruket har certifierats enligt PEFC eller FSC och stora arealer avsätts idag frivilligt för naturvårdsändamål.
Den naturhänsyn som tas idag är betydligt effektivare än för tjugo år sedan. Vi börjar nu också se resultat av den hänsyn som tagits och förbättringar för däggdjur, fåglar och groddjur har skett enligt Artdatabanken. Tvärtemot vad Naturskyddsföreningen skriver har vi nått de flesta delmålen inom miljömålet Levande Skogar. Enligt riksskogstaxeringen har mängden död hård ved, arealen gammal skog och arealen äldre lövrik skog alla ökat och ökningen ligger över målnivån. Arealen skyddad skog ligger i nivå med målet.
Vi delar Naturskyddsföreningens syn att klimatförändringarna måste hanteras med stor kraft och att biobränslet har en nyckelroll i omställningen till ett fossilfritt energisystem. Detta är ett viktigt skäl till att nyttja skogens produktionspotential. Viktigt är också att använda skogsråvaran för att ersätta material som har större miljöpåverkan, t ex betong och plast. Nya användningsområden för skogsprodukter utvecklas också, t ex olika kompositer och textilier som kan göra stor miljönytta genom att ersätta bomull. I denna omvärldsutveckling vore det miljömässigt oansvarigt att genomföra lagändringar som skulle kunna innebära en minskad skogsproduktion.
Vi ser att det ännu finns brister i naturvårdsarbetet och har en absolut ambition att komma till rätta med dessa och även utveckla naturhänsynen. Därför ser vi mycket positivt på, och deltar aktivt i, den Dialog om miljöhänsyn som Skogsstyrelsen tagit initiativ till. Naturskyddsföreningen har tyvärr valt att inte vara med och påverka i den. Från pilotprojektet Komet, där markägare själva föreslår områden för skydd, kommer positiva signaler men utvärderingen är ännu inte klar. Dialogarbetet, Komet och miljömålsberedningen är exempel på pågående arbeten som behandlar just de frågor som Naturskyddsföreningen vill komma till rätta med genom ny lagstiftning. Hållbart miljöarbete tar tid. Naturskyddsföreningen borde invänta resultaten av dessa arbeten innan de kräver en ny skogspolitik.
Vi är för vår del övertygade om att man inom den befintliga skogspolitiken, genom rådgivning, eget ansvar och frivilliga insatser, både kan öka skogsproduktionen och bedriva en bättre naturvård.
Helena Jonsson
Ordförande LRF
Jan-Olof Thorstensson
Ordförande LRF Skogsägarna