DN Debatt

"Sverige har världens mest avvikande folk"

Ny undersökning om kulturella skillnader: I ett internationellt perspektiv är inte invandrarna annorlunda, utan Sverige.. Svenskarnas åsikter ligger längst bort från de genomsnittliga värderingarna i världens länder. Det visar en undersökning som gjorts på uppdrag av Integrationsverket och som presenteras i dag. Undersökningen - som består av material från ett 80-tal länder - visar att religionen inte spelar någon större roll i Sverige. Samma sak gäller familjen i traditionell mening. Åsikter som särskiljer oss från de flesta andra länder. Svensken avvisar också tydligt idén om starka ledare, och tror på öppenhet, frihet och demokrati som inga andra. I ett litet bredare internationellt perspektiv tycks det inte vara invandrarna som är så annorlunda, utan snarare Sverige, skriver Integrationsverkets generaldirektör Andreas Carlgren.

Hur kan vi leva tillsammans i vår olikhet? I Danmark har debatten under lång tid handlat om värderingar hos invandrare. Men när striden om Muhammedteckningarna bröt ut var debatten plötsligt inte bara dansk, utan berörde en stor del av världen. Migration och integration bygger på en allt mer sammanlänkad värld och är inte isolerade nationella frågor. Vid sidan av ekonomi och politik har globaliseringen en kulturell dimension.

En lärdom är att ett samhälle präglat av mångfald inte bara kan fokusera på andras olikhet, det gäller att i lika hög grad reflektera över de egna särdragen.

Som ett bidrag till den reflektionen publicerar Integrationsverket i dag en rapport som jämför den svenska "kulturen", det vill säga grundläggande värderingar, livsåskådningar och samhällssyn hos befolkningen i Sverige, med den i andra länder.

Rapporten "Vilka är annorlunda? - Om invandrares möte med svensk kultur" har tagits fram på myndighetens uppdrag av Thorleif Pettersson, professor i religionssociologi i Uppsala, och Yilmaz Esmer, professor i statskunskap i Istanbul. Data har till stor del hämtats från European Values Survey och den världsomfattande World Values Survey. Den kulturvetenskapligt jämförande studien genomförs numera i 80-talet länder med upp till 2 000 intervjupersoner i varje land. Undersökningarna har gjorts sedan 1970-talet.

En rad analyser har visat att värderingarna i de olika länderna kan knytas samman utifrån två huvuddimensioner:

För det första går en skiljelinje mellan länderna i vad författarna kallar "traditionella" respektive "sekulära" värderingar, där traditionella värden är centrerade kring religion, familj och fädernesland. Sekulära värderingar är dess motsats.

Den andra skiljelinjen går mellan "överlevnadsvärden" respektive "emancipativa frihetsvärden". Frihetsvärden samlar svar som speglar att individuell identitet och integritet prioriteras framför ekonomisk trygghet, och visar på subjektiv livstillfredsställelse, acceptans av sociala minoriteter, vilja till protesthandlingar och förtroende och tillit till andra. Överlevnadsvärden är dess motsats.

Länderna kan efter svaren från de intervjuade och utifrån de två dimensionerna placeras i relation till varandra på en kulturatlas. Länderna "klungar ihop" sig utifrån geopolitiskt läge, språk och religiös tradition. Sett över tid består skillnaderna mellan länderna. Kultur och värden vilar på sega strukturer.

I centrum hamnar länder som Kroatien, Uruguay, Indien, Israel, Portugal, Polen, Spanien, Makedonien, Bosnien och Italien. Här märks, sett till befolkningen i alla länder, inga tydliga ytterligheter vare sig i dimensionen traditionella eller sekulära värderingar, eller den som gäller i överlevnadsvärden respektive emancipativa frihetsvärden.

Det land som ligger längst bort i den internationella jämförelsen av värderingar är Sverige. Svenskarna har de mest atypiska och avvikande värderingarna av alla. Sverige visar högs­ta nivåer i studien för de emancipativa frihetsvärdena och näst högst nivå när det gäller sekulära värden. Uppslutningen kring frihetsvärdena har stärkts under de decennier som studierna har gjorts. Ingen annan befolkning visar längre avstånd till de två dimensionernas mitt. Den svenska profilen delas av, men är inte lika utmärkande i, länder som Norge, Danmark och Nederländerna.

Utmärkande för Sverige och svenskarna är:

Den starka uppslutningen till frihetsvärden, med positiv syn på öppenhet och tolerans, tillit och respekt för andra människor, och ett aktivt civilsamhälle. Svenskarna har även den högsta uppslutningen till det demokratiska styrelseskicket. Svenskarna avvisar starka ledare, att samla makt hos experter eller Försvarsmakten, och är övertygade om att det demokratiska styrelseskicket är bästa tänkbara system även med sina fel och brister.

Länder som USA och Finland når enbart upp till hälften av den nivån som svens­karna visar. Sverige har sex gånger så högt värde när tillit, tolerans och respekt sammanvägts, som exempelvis Turkiet, Bosnien, Serbien och Ryssland.

På motsvarande sätt visar Sverige en låg uppslutning runt värden som har med religion, familj och nationell identitet att göra. Endast Japan når högre nivå i sekulära värden.

Hög rankning i mätningar av levnadsförhållanden. I rapporten görs en jämförelse mellan värderingar och olika former av levnadsförhållandeindex. Det finns en samvariation mellan graden av välfärd och uppslutning till frihetsvärdena.

Om man nu utgår från att vissa värderingar från hemlandet lever kvar hos invandrare är Sverige: för det första ett land med stor mångfald av värderingar, för det andra möter invandrare i Sverige det land som värderingsmässigt är mest annorlunda.

Den stora skillnaden mellan Sverige och värderingarna i länder som många invandrat från går mellan synen på familjen och i fråga om religiöst engagemang.

Invandrare möter ett ytterst lågt religiöst engagemang i Sverige. I Sverige anser var tionde att Gud är viktig i det egna livet, fyra av tio anger "ingen betydelse". I länder som Polen, Bosnien, Turkiet och Iran har enbart försumbara andelar den uppfattningen. I Sverige anger fem procent att de regelbundet går till en religiös församlingssal som en kyrka eller moské, i länder som USA och Polen anger hälften att de gör det. Fyra femtedelar av turkiska männen deltar i fredagsbönen.

Svenskarna är påtagligt mindre intresserade av en traditionell familjeform. Denna familjeform beskrivs i studien bygga på traditionella könsroller, med exempelvis en hemmaarbetande mamma och en förvärvsarbetande pappa, skepsis mot ensamstående mammor och där barn i förskoleåldern anses fara illa av att mamman inte är hemma utan förvärvsarbetar.
Föreställningen att muslimer skulle ha värderingar som är svåra att förena med värderingarna i liberala västerländska demokratier har inte stöd i undersökningarna. Rapportförfattarna skriver att analyser som gjorts av de internationella värderingsstudierna i muslimska länder "har visat att muslimer i gemen knappast utmärks av någon speciellt annorlunda syn på demokrati". På den punkten är det enligt rapporten svårt att skilja synsätten i muslimska länder från den i protestantiska, katolska, ortodoxa eller hinduiska länder.

En undersökning jämför hur olika befolkningsgrupper ser på demokrati och förhållandet mellan religion och politik i två protestantiska länder (Sverige och Danmark), två katolska (Italien och Spanien) och fyra muslimska länder (Marocko, Algeriet, Iran och Indonesien). Rapportförfattarna sammanfattar att "som grupp betraktade var muslimerna inte mer positiva till att religionen ska påverka politiken, inte mindre politiskt engagerade, inte mer negativa till jämställdhet. Det religiösa engagemanget bland muslimerna hade heller inte större betydelse för deras uppfattningar i sådana frågor än vad som var fallet för det religiösa engagemanget bland protestanter och katoliker."

På kort tid har Sverige, i förhållande till landets storlek, förvandlats till ett av världens mest utpräglade invandringsländer. Men inte bara det: Sverige är också ett av världens mest sekulariserade länder. Detta utifrån att vi historiskt sett har haft en ovanligt homogen befolkning. Det har dessutom funnits en dominerande religion och en närmast allenarådande statlig kyrka under århundraden.

Vårt land utvecklas alltså för närvarande som invandringsland med mycket speciella särdrag, i dag och historiskt. Vi är, om man så vill, på många sätt landet Annorlunda.

Det offentliga samtalet i Sverige behöver mer reflektera vad det innebär när allt fler invånare i vårt land är födda i andra länder och invandrat från länder där exempelvis religion har större betydelse i människors liv.

I ett litet bredare internationellt perspektiv tycks det inte vara invandrarna som är så annorlunda, utan snarare Sverige.

Samtidigt behöver omställningen inte vara så dramatisk, om man får tro de internationella värderingsstudierna. Den syn på demokrati, jämlikhet och jämställdhet som på många sätt är typisk svensk, tycks också omfattas av många av dem som invandrar till vårt land. Och ju mer alla vi invånare i Sverige gemensamt upptäcker våra likheter, inte bara stirrar oss blinda på våra olikheter, desto mer kommer vi också att kunna utveckla en känsla av nationell samhörighet i vårt land, oavsett var vi en gång föddes.

ANDREAS CARLGREN
Generaldirektör Integrationsverket