DN Debatt

”Sverige måste bli bättre på att kontrollera dricksvattnet”

Styvmoderligt behandlat område. Undersökningar visar att vart tredje svenskt grundvattenprov är förorenat av växtskyddsmedel. Ändå övervakas bara fjorton procent av de svenska grundvattenförekomsterna. Sverige måste agera nu för att få kontroll över situationen, skriver nio forskare och experter.

I juli i år beslutade regeringen på förslag av Landsbygdsdepartementet att se över Sveriges allmänna dricksvatten, från råvatten till tappkran. Syftet med utredningen är att identifiera utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning på lång och kort sikt samt att föreslå lämpliga åtgärder. Kunskapsnivån om och övervakningen av dricksvattenresurserna i yt- och grundvatten är starkt eftersatta i Sverige. Vi ser därför utredningen som ett mycket välkommet initiativ och hoppas att den på allvar tar tag i dessa frågor, så att en förbättring äntligen kan bli verklighet. Härmed vi vill sätta fingret på ett antal uppseendeväckande och angelägna aspekter.

I Sverige kommer hälften av vårt dricksvatten från grundvatten. Trots det är kunskapen om råvattenkvaliteten mycket begränsad. För att kunna föreslå och vidta rätt åtgärder för att säkra framtida dricksvattenförsörjning krävs mer kunskap, och för grundvatten bör denna kunskapsinhämtning ske bland annat genom en starkt utökad övervakning.

Enligt EU:s ramdirektiv för vatten, implementerad i svensk lag, ska övervakningsprogram upprättas inom varje vattendistrikt för att kunna bedöma status på våra vatten samt besluta om miljökvalitetsnormer och åtgärdsbehov. I dag har endast 14 procent av svenska grundvattenförekomster någon form av övervakning. Samtidigt som det enligt vattendirektivet finns krav på övervakning saknas direkt finansiering. Det behövs inte bara mer statliga pengar utan principen om att förorenaren betalar bör också tillämpas. Detta görs i mycket liten utsträckning och inte alls när det gäller de diffusa källorna.

Sverige var det enda land som år 2004 angav i en EU-initierad undersökning att det inte finns någon risk för att växtskyddsmedel förorenar vårt grundvatten. Detta trots att vi saknar nationell övervakning och att de få undersökningar som gjorts med avseende på växtskyddsmedel tyder på att i storleksordningen vart tredje grundvattenprov som tas i Sverige är förorenat av växtskyddsmedel.

I Storbritannien, där cirka 35 procent av det kommunala dricksvattnet kommer från grundvattentäkter, övervakas grundvattnet i 3 500 brunnar med kemisk vattenanalys och 6 200 brunnar med nivåövervakning. I det övervakningsprogram som Sverige rapporterade in till EU 2012 är motsvarande siffror ungefär 450 respektive 85 stycken.

I Danmark, där 99 procent av dricksvattnet kommer från grundvatten, bedrivs omfattande övervakning och varje år stängs cirka 100 vattentäkter på grund av förhöjda halter förorenande ämnen från till exempel jordbruk, industri, tankstationer och tvätterier. I Danmark har man jobbat intensivt med en omfattande kartläggning av grundvattenresurserna, finansierad med en vattenskatt på 20-40 öre/kubikmeter. Man har även inrättat ett nationellt ”varslingssystem” för växtskyddsmedel; systemet används för att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt växtskyddsmedel transporteras ner i grundvattnet och för att utvärdera tillstånd till användning.

I Sverige bedrivs grundvattenövervakning nationellt av Sveriges geologiska undersökning (SGU), regionalt av länsstyrelser och lokalt av bland annat kommuner, men omfattningen av övervakningen är alldeles för liten. Kommuner och länsstyrelser provtar grundvatten sporadiskt när utrymme finns i budget. Det kan dröja flera år mellan provtagningarna. Kommunala vattentäkter provtas för kvalitetskontroll av renat utgående dricksvatten, men inga krav finns på provtagning och analys av råvattnet. För den kommunala kontrollen finns begränsad samordning, och data härifrån är viktig men svår och tidskrävande att få tillgång till för en nationell överblick.

Vi har över 60.000 kemiska produkter i Europa i dag, vars användning och långsiktiga effekter på människa och miljö, både enskilt och tillsammans, är mer eller mindre kända. Det minsta man kan begära är att kemikalieanvändningen dokumenteras.

Sverige behöver agera nu för att få kontroll över situationen med våra dricksvattenresurser. Det grundvatten som nybildas i dag ska drickas av våra barn, barnbarn och kommande generationer. Våra aktiviteter i dag är en form av fotavtryck på framtida dricksvatten. Steg ett är att omgående börja undersöka tillståndet och utöka övervakningen långsiktigt på flera platser. En ordentlig kartläggning av dricksvattenresurserna behövs också för att få kontroll över vad vi behöver skydda och hur. Provtagning av det unga, nybildade grundvattnet bör inkluderas för att kunna förebygga förgiftning av framtida dricksvatten med nya föroreningar.

I dag är övervakning och kartläggning ett mycket styvmoderligt behandlat område där vi ligger långt efter många av våra europeiska grannar. EU har kritiserat Sverige för att vi inte övervakar grundvattnet i tillräcklig utsträckning. I andra länder tas avgifter ut för vattenuttag och utsläpp till vattenmiljöer och på så sätt finansieras en omfattande övervakning, kartläggning och nödvändiga åtgärder. Sverige har ett billigt dricksvatten ur internationellt perspektiv. En liten ökad kostnad per kubikmeter skulle tillsammans med pengar från sektorer som bidrar med utsläpp och via lagstiftade krav på råvattenkontroll i vattenverk göra underverk för kunskapsbasen och den framtida dricksvattenförsörjningen.

Dricksvatten

• Cirka hälften av Sveriges dricksvatten tas från vattendrag och hälften från grundvatten.
• Av det senare är i sin tur cirka hälften artificiellt: man pumpar upp vattnet och låter det åter filtreras av marken innan det slutligen pumpas upp.
• Varje dygn använder varje person i genomsnitt cirka 160 liter vatten, fördelat på följande sätt: 10 liter för dryck och mat, 30 liter för toalettspolning, 30 liter för disk, 20 liter för tvätt, 60 liter för personlig hygien, 10 liter för övrig användning.

Källor: Lunds universitet, Svenskt vatten