Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Sverige måste fördubbla den medicinska forskningen”

Efter AstraZenecas nedläggning. Sverige tappar mark inom den medicinska forskningen och nu krävs en långsiktig strategi från regeringens sida. På sikt bör de offentliga investeringarna fördubblas från sex till tolv miljarder kronor, skriver före detta statsministern Ingvar Carlsson med flera.

Vårdkostnaderna ökar samtidigt som Sverige tappar mark inom forskning och företagande inom det medicinska området och i tillämpning av innovativa behandlingar i vården. Vi har fortfarande en chans att bli en av ledarna i att utveckla och introducera lösningar på dessa utmaningar, men det finns ingen tid att förlora.

Den svenska vården använder inte innovativa produkter i samma grad som jämförbara länder, visar en brittisk studie. Bland 14 undersökta länder hamnar Sverige på näst sista plats. Detta återspeglas i den svenska allmänhetens uppfattning. Färre än hälften tror att patienter på svenska sjukhus har tillgång till de säkraste och mest effektiva behandlingarna, enligt en opinionsmätning från Novus beställd av Forska!Sverige.

Klinisk forskning tappar mark i Sverige. Vi har halkat ned från tredje till sjätte plats, och ligger efter USA, Nederländerna, Schweiz, Danmark och Kanada. Den negativa utvecklingen är allvarig eftersom klinisk forskning är länken mellan laboratoriet och patienten och en förutsättning för metodutveckling och ett effektivt förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården. Sverige har även tappat position inom biomedicin, där vi under 20 år gått från fjärde till åttonde plats, enligt Vetenskapsrådets granskning av forskningskvaliteten inom klinisk medicin bland de 25 främsta länderna i mitten av 80-talet och mitten av 2000-talet.

Länder som gått förbi Sverige som kunskapsnation inom medicin har utarbetat långsiktiga strategier och satsningar, i flera fall med den högsta politiska ledningen i spetsen. Detta är lätt att förstå, eftersom investeringar i medicinsk forskning är en samhällsekonomiskt god affär. En brittisk studie visar exempelvis att sådana investeringar inom hjärta-kärl kan räknas hem med bred marginal, tack vare ökad BNP och minskade kostnader för ohälsa. En ny studie från Hjärt-Lungfonden visar att den svenska hjärtforskningen har bidragit till att skjuta upp eller förhindra fler än 150.000 dödsfall i Sverige och därmed inneburit en stor ekonomisk vinning.

Hög nivå på forskning är avgörande för vård- och utbildningskvalitet samt en förutsättning för att forskningsintensiva företag ska vara verksamma i Sverige. Sverige är det land i världen där läkemedelsindustrin står för störst andel av BNP. År 2010 uppgick nettoexporten (export minus import av läkemedel) till nästan 37 miljarder, vilket gör den till den näst viktigaste exportbranschen för Sverige.

Men nu drar de medicinskt inriktade företagen ned på verksamheten i Sverige. Bara inom den forskande läkemedelsindustrin har antalet anställda minskat med 40 procent under de senaste sex åren, från 21 000 till 12 600 anställda. Förutom att Sverige förlorar arbetstillfällen när företagen flyttar, minskar även export- och skatteintäkterna. Dessutom försämras den samlade kunskapsbasen. AstraZeneca ensamt har stått för 14 miljarder kronor per år i investeringar i forskning och utveckling i Sverige – mer än forskningen på alla medicinska fakulteter tillsammans.

AstraZenecas beslut att lägga ned all forskning i både Lund och Södertälje är ett resultat av globaliseringen, med allt mer mobila företag och individer, samt av att läkemedelsindustrin överlag väljer att samarbeta med de bästa forskarna på universitet och bioteknikföretag över hela världen i stället för att ha stora egna forskningsavdelningar. Beslutet är ett allvarligt slag mot medicinsk forskning och innovation i Sverige och blixtbelyser att det är hög tid att vidta åtgärder för att Sverige ska kunna leva upp till regeringens mål: att bli en ledande forskningsnation som kan attrahera duktiga forskare och företag.

För att nå målet behöver regeringen utforma en samlad strategi för medicinsk forskning och dess tillämpning, över departementsgränser, under statsministerns ledning. I likhet med Storbritanniens inriktning bör strategin skapas i samarbete med aktörer inom akademi, vård och näringsliv. Vi behöver ta flera viktiga steg för att stärka forskningen och processerna för att resultaten ska leda till förbättrad hälsa och välstånd. Det handlar exempelvis om att:

• Göra Sverige till ett attraktivt land för de bästa forskarna genom att öka anslagen, motverka kortsiktighet inom forskningsfinansieringen och skapa bättre karriärmöjligheter.

• Stimulera och underlätta landstingens och regionernas stöd till klinisk forskning.

• Dra nytta av Sveriges unika kvalitetsregister för att följa upp resultaten av den vård som bedrivs, samt för forskning och utveckling.

• Skapa attraktiva villkor för den forskande industrin i Sverige - detta innefattar inte minst en ökad samverkan mellan vård, akademi och industri, samt internationellt konkurrenskraftiga skatteincitament för forskning och utveckling.

En strategi kan bara göra skillnad om det finns finansiering för att genomföra den. Idag utgör offentliga investeringarna i medicinsk forskning i Sverige knappt 0,2 procent av BNP, medan vårdkostnaderna utgör 9,5 procent. Förenklat kan man säga att för varje skattekrona som läggs på vård, läggs 2 öre på att kunna ge bättre behandlingar och prevention i framtiden. De offentliga investeringarna i medicinsk forskning och dess tillämpning bör på sikt fördubblas och motsvara 4 öre per vårdkrona, det vill säga från 6 till 12 miljarder kronor. En sådan satsning har ett starkt stöd bland allmänheten och skulle bidra till att förverkliga regeringens mål om att vara en ledande forskningsnation, öka hälsan och skapa en attraktiv miljö för investeringar, tillväxt och kvalificerade arbeten.

Endast genom att skapa ny kunskap, lära fortare än omvärlden och tillämpa ny kunskap snabbare, kan vi förbättra vår konkurrenskraft i en alltmer globaliserad värld. Sverige bör utveckla och använda den bästa medicinska kompetensen, i allt från vårdmetoder och läkemedel till teknisk utrustning. Det skulle ge bättre hälsa, nya jobb och en växande ekonomi.

Ingvar Carlsson, fd statsminister

Signhild Arnegård Hansen, fd styrelseordförande Svenskt Näringsliv

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige, doktor i medicinsk innovationskunskap

Ingalill Bjöörn, ordförande Astma- och Allergiförbundet

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.