Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Sverige måste ge skadestånd till tvångssteriliserade”

Foto: Scanpix

Sverige bör gå före. Det är de svenska domstolarna som drivit de transsexuellas rättig­heter framåt. Nu måste diskrimineringen inom vården upphöra. Svensk politik bör rikta blicken framåt och ta initiativet i frågor om transpersoners rättigheter, skriver Inti Chavez Perez, expert i Utredningen om män och jämställdhet.

I början av sommaren överlämnades ett ärende till justitiekanslern där 142 trans­sexuella kräver ekonomisk ersättning av den svenska staten efter att de utsatts för tvångssterilisering.

Det är enligt Europakonventionen olagligt att ställa sterilisering som ett villkor för att ge transsexuella tillgång till sjukvård, vilket skedde i Sverige fram till december 2012.
Eftersom Europakonventionen gäller som svensk lag är det högst troligt att en juridisk prövning kommer att leda till att den svenska staten får betala. Trots detta sätter sig den ansvarige ministern, Göran Hägglund (KD), på tvären. Detta kommer troligen att försena ut­betalningarna, men inte att förhindra dem.

Frågan om ersättning till steriliserade transsexuella är typisk för hela det svenska arbetet med transpersoners mänskliga rättig­heter, så som det sett ut de senaste åren. Den nu pågående Utredningen om män och jämställdhet (U 2012:10, Dir 2012:97, 2013:50), tittar bland annat på hur situationen förändrats för transpersoner i Sverige.

Viktiga framgångar har nåtts för transpersoners mänskliga rättigheter de senaste åren. Men dessa framgångar är inte resultatet av beslutsamhet från svenska politiker. I stället är det rättssystemet som drivit igenom förändringarna. År 2009 ledde en dom från Regeringsrätten till att vuxna personer kan byta namn över könsgränserna utan att behöva byta juridiskt kön. Detta innebär en förbättring inte minst för transvestiter. Och i slutet av förra året kom en dom från Kammarrätten i Stockholm som stoppade tvångssterilisering av transpersoner, flera månader innan riksdagen förmådde att fatta samma beslut.

EU:s byrå för grundläggande rättigheter har pekat ut transpersoner som en särskilt diskriminerad grupp, inte minst inom vården. Eftersom Europakonventionen skyddar svenska transpersoners mänskliga rättigheter är det troligt att transpersoner kommer att vinna fler segrar i svenska domstolar de kommande åren.

Svensk politik måste finna modet att hinna i kapp sin samtid. I stället för att sacka efter borde Sverige gå före och bli en förebild för de övriga europeiska länderna i hur man tillgodoser transpersoners mänskliga rättigheter. Jag presenterar här fem förslag för hur detta kan bli verklighet.

Betala skadestånd till steriliserade transsexuella.

Det är sannolikt att Sverige kommer att tvingas betala skadestånd efter en juridisk prövning. Det vore ändå bättre att betala skadestånden frivilligt. Genom att ta initiativet i denna fråga skulle svenska staten skicka en signal om att man förstår att steriliseringar av transpersoner inte bara var lagvidrigt, men också moraliskt förkastligt. Lättast kan detta ske genom att skriva in transsexuella i den lag från 1999 som redan i dag reglerar skadestånd till dem som utsatts för tvångssterilisering.

Öppna könsutredning och behandling för personer under 18 år.

Att leva i en kropp som går emot den egna könsidentiteten kan vara psykiskt påfrestande. Särskilt stämmer detta för tonåringar som upplever stora kroppsliga förändringar samtidigt som de är inne i processen att forma sin vuxna identitet. Att som i Sverige vänta med att utreda och ge behandling till transpersoner tills de fyllt 18 år orsakar onödigt lidande.

Sverige bör följa den begynnande internationella trenden där också tonåringar får behandling. På detta sätt harmoniseras transvård med annan vård i Sverige som finns tillgänglig för personer under 18 år.

Förbättra tillgängligheten till transvård.

Köerna för att få påbörja en könsutredning varierar i landet men kan vara över ett år. Utredningen kan i sin tur ta ett till tre år. Därmed går det lång tid mellan det att en transperson söker vård och att den erbjuds densamma. Väntetiderna måste kortas väsentligt. Dessutom måste transvården i större utsträckning ske på patienternas egna villkor, så att vården tillgodoser deras behov.

Transpersoner vittnar i dag om att läkare försöker skapa ”riktiga män” och ”riktiga kvinnor” av dem. Sådana könsstereotypa krav ställs inte någon annanstans inom svensk vård. Transpersoner måste respekteras som individer med en mångfald av könsuttryck och behandlingen måste rätta sig därefter.

Skapa en tredje juridisk könskategori.

Alla transpersoner kan inte kategoriseras som män eller kvinnor. Vissa faller mellan eller bortom könen. Det finns i andra delar av världen en större förståelse för detta och redan i dag finns flera länder med fler än två olika juridiska kön. En tredje juridisk könskategori bör införas i Sverige för alla av övriga kön, och tillgång till denna könskategori bör ske genom en köns­utredning av samma typ som i dag föregår byte av juridiskt kön.

Utred den höga förekomsten av hiv bland transkvinnor.

Internationellt är kunskapen hög om att transsexuella kvinnor är en särskilt utsatt grupp med hög förekomst av hiv. Hur det ser ut i Sverige vet vi inte, men inget tyder på att det skulle vara annorlunda. Smittskyddsinstitutet bör få i uppdrag att utreda omfattningen av hiv bland gruppen transsexuella kvinnor. Om trans­kvinnor visar sig vara en riskgrupp bör ett långsiktigt hivförebyggande arbete ske med gruppen, i samråd med eller hellre via de organisationer som representerar transsexuella.

Utvecklingen internationellt, inom EU och i Sverige, vittnar om att transpersoner befinner sig på segertåg beträffande respekten av deras mänskliga rättigheter. Sverige kan i dag mot­villigt dras in i framtiden av domstolar, efter­som Europakonventionen och svensk diskrimi­neringslagstiftning binder oss vid åtaganden.

Svensk politik kan välja en annan väg, att rikta blicken framåt och ta initiativet i frågor om transpersoners rättigheter. Därmed skulle vi möta framtiden som väntar oss, och de initiativ för transpersoners rättigheter som förverkligas blir ställningstaganden som vi kan vara stolta över.

Förtydligande: I rubriken på en tidigare version av artikeln stod att kravet på skadestånd till tvångssteriliserade gällde män. Det gäller också kvinnor.