Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Sverige måste handplocka utländska forskarstjärnor”

Ny forskningspolitik. Sverige kan inte vila på gamla lagrar. Astra Zenecas besked om att lägga ned forskningen i Södertälje är en nyttig väckarklocka och påminner om hur snabbt scenen kan förändras. Jag presenterar här Folkpartiets utgångspunkter inför regeringens forskningsproposition i höst. Vi måste lämna jantelagen och våga peka ut våra mest framgångsrika forskare och även satsa på talangfulla yngre forskare. Universiteten ska också kunna handplocka forskarstjärnor från utlandet, skriver Jan Björklund.

I dagens globaliserade värld är kunskap det allra viktigaste för vårt lands konkurrenskraft. Välståndet för våra barn och barnbarn hänger på att Sverige är ett framgångsrikt land i övergången till en starkt kunskapsbaserad ekonomi.

Svårigheten ligger i att vi inte är de enda som tänker i dessa banor. Allt fler regeringar strävar efter att ha kunskapsintensiva företag i just sitt land. Tillväxtländer i Asien, som Kina och Indien, går från att vara billiga tillverkningsländer till att konkurrera med kunskap.

Vår högsta prioritet bör därför vara att vässa vår utbildning och forskning för att vi ska vara attraktiva för kunskapsintensiva företag. I det sammanhanget är läkemedelsindustrin inte vilken bransch som helst; det är den mest forskningsintensiva. Få större företag har en högre andel disputerade i sin personal.

Dessutom är medicin det enskilt största forskningsområdet i landet – åtta miljarder kronor satsades på medicinsk forskning på de svenska universiteten 2009.

Regeringen presenterade 2008 den senaste forskningspropositionen, med ett historiskt stort resurslyft; totalt höjdes medlen till forskning med fem miljarder kronor – en ökning med hela 20 procent. Grundforskningens möjligheter har förbättrats, genom att anslagen som går direkt till universitet och högskolor höjdes kraftigt. Områden där svenska forskare är särskilt duktiga och som är av betydelse för det svenska näringslivet valdes ut som strategiska forskningsområden; flera av dem tillhör medicin.

Men vi kan inte vila på gamla lagrar. AstraZenecas besked häromdagen om att lägga ned företagets forskningsavdelning i Södertälje beror inte på att Sveriges forskningsklimat är dåligt, men det är en nyttig väckarklocka. Det påminner oss om hur snabbt scenen kan förändras och hur viktigt det är att främja forskningen även framöver.

I höst ska regeringen lägga nästa forskningsproposition. Den medicinska forskningen kommer att stå i fokus. En bred diskussion om hur Sveriges forskningspolitik ska utformas pågår. Från Folkpartiets sida presenterar vi i dag våra utgångspunkter i diskussionerna inför höstens forsknings- och innovationsproposition för att stärka den framtida medicinska forskningen.

1. Science for Life Laboratory.
Sverige ska bygga upp ett medicinskt forskningscenter av allra högsta klass i Stockholm och Uppsala i samarbete mellan städernas främsta universitet och andra tunga aktörer. Det ska ha en akademisk styrka och nivå som drar till sig ledande internationella forskare.

2. European Spallation Source (ESS).
Forskning i yppersta världsklass, bland annat grundforskning för läkemedelsutveckling, ska bedrivas vid den stora satsningen ESS och det så kallade Max IV-laboratoriet i Lund, två forskningsanläggningar för att studera material och strukturer. Investeringarna omfattar uppåt 20 miljarder kronor.

3. Prioritera våra bästa forskare.
Forskningsfinansieringen måste lämna jante­lagen bakom sig och våga peka ut våra mest framgångsrika forskare. Forskningsanslag har hittills i stor utsträckning tilldelats stora projekt med många forskare. Vi bör i ökad utsträckning identifiera de mest framgångsrika forskarna och ge stort stöd till just deras forskning. Särskilda elitprogram bör inrättas.

4. Satsa även på talangfulla yngre forskare.
Forskare måste få möjligheter att meritera sig efter att ha disputerat och därför behövs också särskilda insatser riktade till yngre forskare, för att de ska kunna bygga upp sina egna forskningsinriktningar.

5. Rekrytera utländska toppforskare.
Medan andra länder i krisens spår tvingas till nedskärningar står Sverige starkt. Våra universitet ska kunna handplocka forskarstjärnor från utländska lärosäten och ge dem sådana villkor att de lockas hit.

6. Satsa på kvalitetsregistren.
Så kallade nationella kvalitetsregister i vården innehåller viktig information om bland annat behandlingsresultat. Genom en stark tradition av register i vårt land sitter vi i dag på en guldgruva för medicinsk forskning. Vi måste kunna utnyttja våra unika register bättre. Samtidigt visar Datainspektionens beslut om registret Life Gene att lagstiftningen måste moderniseras.

7. Sjukvården ska delta i klinisk forskning.
Forskningen behöver patienter, och patienter behöver forskningen. Ökade effektivitetskrav har minskat utrymmet för forskning inom sjukvården. Staten bör sätta upp tydliga villkor på den kliniska forskningen för att betala ut så kallade ALF-medel till landstingen. (Se faktabakgrund).

8. Lagskydda begreppet ”universitetssjukhus”.
Ordet ”universitetssjukhus” eller ”-sjukvård” har hög status och har syftat på en mindre grupp forskningstunga sjukhus med läkarutbildning. Ordet bör lagskyddas och enbart få användas av de sjukhus där det bedrivs högnivåforskning.

9. Krav att medverka i kliniska prövningar.
Läkemedelsindustrin är beroende av att få utföra kliniska prövningar på stora grupper patienter. Landstingen behöver därför släppa in läkemedelsindustrin i vården och inse att kliniska prövningar är en möjlighet att utveckla sjukvården.

10. Nationell samordning av kliniska prövningar.
Företag som ska genomföra kliniska prövningar måste få tillgång till bättre samordning – det fungerar inte med så många ingångar i sjukvården som i dag. Om dessa prövningar kan genomföras snabbare och mindre byråkratiskt i andra länder är detta en påtaglig konkurrens­nackdel för Sverige.

11. Stärk klinisk forskning och behandlingsforskning.
Det finns för lite forskning som handlar om att utveckla olika behandlingsmetoder i hälso- och sjukvården. Denna forskning måste stärkas.

12. Skatter för bättre innovationsklimat.
Utöver forsknings- och innovationspropositionen krävs en lång rad åtgärder för att mer allmänt stärka innovationsklimatet i Sverige. Vi behöver ett skattesystem som är anpassat till dagens samhälle, där företagens viktigaste investeringar är i kunniga individer, inte i maskiner. Utbildning och ansträngning ska löna sig även skattemässigt, och därför är det hög tid att avskaffa värnskatten. Att Sverige har världens högsta marginalskatter är en nackdel när vi i den globala talangjakten konkurrerar om kunniga individer. Vi får nu en rimligare så kallad expertskatt, men det löser inte hela problemet.

Vidare ska företagsskatterna uppmuntra investeringar i forskning och utveckling, för att locka forskning och utveckling, FoU, till Sverige. Till exempel bör det brittiska systemet med ”patent box” – att inkomster som härrör från patent beskattas lägre – studeras närmare.

Om vi kan prioritera insatserna för att höja kvaliteten och ändra attityden till forskning och forskare, både inom sjukvården och i samhället i stort, då har vi vunnit mycket. Så klarar vi både att behandla dagens patienter och att forska för att hjälpa morgondagens patienter, och så stärker vi vår konkurrenskraft inför framtiden.

Jan Björklund (FP), utbildningsminister

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.