Det är en pressad regering som i dag träffas på Harpsund. Reaktionerna mot den orättvisa politiken, mot ledarskapet och förmågan att regera landet är stor, inte minst efter sommarens FRA-debatt. Den debatten kommer att vara fortsatt hård. Men nu är det den bekymmersamma utvecklingen av svensk ekonomi som nu måste få utrymme i den politiska debatten. Ökade varsel, hög inflation och växande boendekostnader slår hårt i vardagen.
När den moderatledda regeringen tillträdde hösten 2006 skrev analytiker om "ett gyllene tillfälle". Svensk ekonomi växte kraftigt och 153 000 nya jobb hade skapats. Inflationen och räntorna var låga. När regeringen nu ska utvärderas efter halva mandatperioden måste vi ställa frågan: Har ökad orättvisa gjort Sverige starkare? Behöver svenska folket mer av samma borgerliga politik?
Under de senaste åren har Sverige haft en mycket stark jobbtillväxt. Regeringens finanspolitiska råd framhåller att detta är ett resultat av den goda konjunkturen. Arbetsförmedlingen rapporterar att de senaste årens goda jobbtillväxt är den näst starkaste ökningen någonsin. Endast 1998 till 2001 var jobbtillväxten högre. Men nu har arbetslösheten börjat öka. Under de senaste tolv månaderna ökade arbetslösheten med 28 700 personer, enligt SCB. Riksbanken bedömer att sysselsättningen kommer att minska - under både nästa år och 2010.
Samtidigt som jobbtillväxten bryts och arbetslösheten ökar har den ekonomiska tillväxten stannat av. Konjunkturinstitutets barometer visar att hushållen är lika pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen som de var under den djupa nittiotalskrisen. Framtidstron verkar ha gått förlorad.
Trots den senaste tidens dystra utveckling är fundamenten i den svenska ekonomin starka. Men nu när ekonomin mattas av räcker det inte med att luta sig mot tidigare framgångar. Det behövs investeringar för att dra nytta av Sveriges styrkor och pressa tillbaka ökande priser, växande arbetslöshet och sjunkande tillväxt. Tyvärr gör regeringen inget av detta. I stället har ekonomin förvärrats genom ett flertal allvarliga felbedömningar.
Det började redan under de första månaderna vid regeringsmakten. Regeringen tog inte hänsyn till konjunkturläget, utan inledde mandatperioden med stora, ofinansierade skattesänkningar. Effekten blev att Riksbanken ansåg sig tvingad att höja räntan.
Samtidigt ignorerade regeringen alla rapporter om betydande arbetskraftsbrist och genomförde neddragningar på utbildningar till bristyrken. Detta bidrog till ökad arbetskraftsbrist, vilket i sin tur spädde på överhettningen. Oroande statistik om en negativ produktivitetsutveckling i näringslivet viftades bort. I stället minskades antalet utbildningsplatser på högskola och komvux.
Sedan fortsatte det med försämringar i arbetslöshetsförsäkringen, trots många varningar. I dag har en halv miljon människor lämnat försäkringen och står utan ekonomiskt skydd vid arbetslöshet. Risken är stor att de får vända sig till socialkontoret om de blir arbetslösa. Men försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen får inte bara direkta konsekvenser för den som drabbas. Den nya otryggheten kan också vara en viktig förklaring till hushållens djupa pessimism.
Lägg till detta att investeringar i vägar och järnvägar har fått stå tillbaka, att småföretagarna har ignorerats och att alla varningssignaler - ifrån den amerikanska bolånekrisen till den högre inflationen - har tonats ned. Bilden är tydlig: Den borgerliga regeringen har missat chansen som högkonjunkturen erbjöd.
Så sent som i våras lade regeringen en budget kliniskt ren från investeringar för att ta itu med den vikande arbetsmarknaden, försämrade ekonomin och de ökande priserna. Bristen på konkreta insatser i vårbudgeten var obegriplig och oansvarig.
Nu behövs en ansvarsfull ekonomisk politik. Statsminister Reinfeldt har aviserat fortsatta skattesänkningar som regeringens åtgärd för att möta de sämre tiderna. Dessa nya skattesänkningar som Reinfeldt beskriver som en "finanspolitisk stimulans" kommer enligt finansdepartementets egna kalkyler att närmare till hälften tillfalla höginkomsttagare.
Effektiviteten i denna skattesänkning kan ifrågasättas. När hushållen känner oro för framtiden kommer sannolikt extra pengar snarare att sättas in på sparkontot än konsumeras. Dessutom sparar höginkomsttagare generellt en större andel av sina inkomster än låginkomsttagare.
Det finns bättre sätt att få fart på svensk ekonomi än att sänka skatten för höginkomsttagare. Vi socialdemokrater kommer i höst att presentera en sammanhållen budgetmotion som skapar en grund för tilltro till framtiden.
Jobb & utbildning: Vi vill investera i det som bygger stärkt konkurrenskraft. Budgeten kommer att ha en tydlig utbildningsprofil. När tillväxtekonomier som Indien och Kina utbildar miljoner civilingenjörer per år ska inte Sverige gå i motsatt riktning och minska platserna på högskolan. Vår budget kommer att innehålla satsningar hela vägen från förskola till forskning. Satsningar som matchar företagens framtida kompetensbehov ska prioriteras. Initiativ kommer att tas på grundskolans och gymnasieskolans område. Högskolan får nya platser. Nya satsningar på gemensamma forskningsprogram tillsammans med näringslivet kommer att presenteras.
Vi kommer att investera brett för att ge alla dem som den borgerliga regeringen har lämnat utanför bättre förutsättningar att få ett jobb. Inte minst kommer vi att satsa på alla de unga som regeringen övergivit. Det är i småföretagen många av framtidens jobb finns. Vi kommer därför att sänka arbetsgivaravgiften för de minsta företagen.
Rättvisa & trygghet: Just nu pågår ett ras i kvaliteten i välfärden när resurserna minskar på grund av försämrad ekonomisk utveckling och ogenomtänkta skattesänkningar. Vi kommer att göra riktade miljardinvesteringar för att stärka välfärden i kommunsektorn, inte minst sjukvården. Samtidigt som vi lägger förslag om investeringar i välfärdens verksamhet kommer vi också att reparera välfärdens försäkringar: arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Avgiften till arbetslöshetsförsäkringen kommer kraftigt att sänkas med en skattereduktion.
Vår budget kommer även att innehålla insatser som förbättrar ekonomin för barnfamiljer, studenter och pensionärer. Det är inte minst angeläget att förbättra ekonomin för studerande med barn. Vi har sedan tidigare föreslagit en sänkt skatt för alla pensionärer, för att minska klyftan mellan löntagare och pensionärer. Detta är ett förslag som vi kommer att återkomma till.
Grön infrastruktur: Vår budget kommer också att innehålla omfattande investeringar i en grön infrastruktur. Nu är det både nödvändigt och rätt konjunkturläge att genomföra investeringar som skapar förutsättningar för moderna kommunikationer och framtida tillväxt.
Vi vill bygga ett mer framgångsrikt Sverige. Mot detta står en passiv borgerlig regering som vill ha mer av samma misslyckade politik. Det ingjuter inte framtidstro.
mona sahlin
thomas östros