Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Sverige måste locka fler internationella studenter”

Försämrad konkurrenskraft. Sedan studieavgifter infördes rasar antalet
internationella studenter, liksom antalet som stannar efter examen. Sverige kan få en akut brist på kompetent arbetskraft. Vi föreslår en kostnadsneutral modell för fler stipendier, skriver en grupp näringslivschefer och rektorer.

I det globaliserade samhället blir högre utbildning allt viktigare som konkurrensfaktor. Många länder storsatsar och bygger ut sina utbildningssystem. Samtidigt sker en ständig ökning av antalet studenter som utbildar sig utomlands. Det totala antalet utlandsstuderande i världen är cirka tre miljoner. Dessa personer är en viktig del av framtidens kompetensresurs.

Ökande internationalisering kräver förståelse och respekt för olika kulturer och internationella studenter bidrar till en ömsesidig kunskapsutveckling. Svenska studenter får kulturella influenser samtidigt som de internationella studenterna introduceras till svensk kultur. Det är av betydelse för dem som i framtiden kommer att arbeta i svenska företag utomlands.

För Sverige spelar de internationella studenterna en viktig roll. Svenska företag är i stor utsträckning internationella och behöver attrahera nya talanger. Internationella studenter som återvänder hem eller flyttar till annat land är viktiga ambassadörer för Sverige och för svenska företag verksamma i dessa länder. De spelar en viktig roll för handelskontakter generellt men även för Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utveckling i nya tillväxtregioner.

Sverige har tappat 80 procent av studenterna från länder utanför EU sedan regeringen införde studieavgifter, från drygt 8 000 till 1 600. När det gäller andelen utomeuropeiska studenter hamnar Sverige med mindre än 2 procent långt under EU-genomsnittet som är 5 procent. Samtidigt minskar andelen utländska studenter som får arbetstillstånd i Sverige. Vid förfrågan säger 85 procent av studenterna att de skulle vilja stanna i Sverige. Verkligheten är att 17 procent stannar, en siffra som dessutom är sjunkande.

En ny rapport från Boston Consulting Group visar att studenter främst väljer utbildningsland efter rankning, tillgång till unika program och utbildningskostnad. Den visar också att av de studenter som erbjuds en utbildningsplats i Sverige är det bara 20 procent som tackar ja om det inte finns ett stipendium kopplat till platsen. Finns stipendium är det 70 procent som tackar ja. Samtidigt väljer utomeuropeiska studenter att komma till andra länder med lika höga eller till och med högre avgifter än Sverige. Detta trots att Sverige enligt en undersökning bland alumner kan konkurrera med hög utbildningskvalitet, unika utbildningar och hög livskvalitet.

Orsakerna är främst två: Dessa länder har väl utbyggda stipendiesystem för betalstudenter, något som i Sverige är mycket blygsamt. I många andra länder erbjuds studenterna dessutom goda möjligheter att få jobb efter examen. I exempelvis Tyskland och Nederländerna kan man få uppehållstillstånd i sex till tolv månader efter examen. För att få stanna i Sverige måste du ha en anställning innan du tar examen.

Som representanter för näringslivet och den högre utbildningen anser vi att det minskade antalet utomeuropeiska studenter ger helt fel bild av Sverige som internationell aktör. Nu måste vi göra något. Att regeringen utlovat ytterligare 100 miljoner kronor för stipendier riktade till biståndsländer är självklart positivt. Men Sverige behöver också kunna konkurrera om studenter från andra länder. Det som behövs för att få dem att komma hit är fler stipendier. För att locka dem att stanna kvar behövs förnyade visumregler och en klar målinriktning från universitet och näringsliv.

Vi föreslår här en ny stipendiemodell som både är samhällsekonomiskt välgrundad och kostnadsneutral för staten. Modellen bygger på tre principer:

Stipendieutrymmet baseras på skatteintäkter från utomeuropeiska studenter som stannar efter examen. För kostnadsneutralitet, det vill säga att det inte kostar staten något, behövs att 1 500 studenter erbjuds stipendier och att 20 procent av dessa stannar i Sverige i minst fem år.

Fördelningen av stipendiemedlen decentraliseras. Staten tilldelar universitet och högskolor en viss stipendiesumma som dessa i sin tur fördelar bland studenter.

Medlen fördelas till lärosätena utifrån en incitamentmodell som bygger dels på attraktivitet (antal antagna studenter som betalar studieavgift), dels utifrån förmåga till utslussning (andel som får arbetstillstånd för specialistkompetens efter examen).

Med ökad stipendiefinansiering och bättre förutsättningar för studenterna att stanna efter examen – med ändrade regler för uppehållstillstånd efter examen som ger möjlighet att stanna och söka jobb – ökar Sveriges chanser att bli konkurrenskraftigt på den globala arenan både när det gäller utbildning och inom näringslivet. Men för att locka studenter från hela världen måste det stå klart att Sverige är ett attraktivt land att utbilda sig i. För det krävs att näringslivet, akademin och regeringen tar ett gemensamt ansvar. Vi är beredda. Är regeringen det?