Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Sverige måste ta ansvar för hela sin klimatpåverkan”

Produktionen av varor som konsumeras i Sverige sker i hög utsträckning utomlands, till exempel i Kina, och bidrar därmed till ökade utsläpp globalt. ”Sveriges måste ta ansvar för hela sin klimatpåverkan”, skriver debattörerna.
Produktionen av varor som konsumeras i Sverige sker i hög utsträckning utomlands, till exempel i Kina, och bidrar därmed till ökade utsläpp globalt. ”Sveriges måste ta ansvar för hela sin klimatpåverkan”, skriver debattörerna. Foto: AP/TT

Dagens modell för att mäta svenska utsläpp döljer den ökande ­andelen utsläpp som sker utomlands, från varor som konsumeras i Sverige. Det är dags att ­Sverige går före i utvecklingen och lägger till ett konsumtionsperspektiv, där alla utsläpp räknas in, skriver 21 svenska organisationer bakom Klimatmålsinitiativet.

Sverige har de senaste decennierna minskat utsläppen av växthusgaser på hemmaplan. Samtidigt har utsläppen som sker i andra länder till följd av svensk konsumtion ökat kraftigt, de är nu större än utsläppen som sker i Sverige. Trots det saknas officiella mål om att minska dessa utsläpp från vår konsumtion.

Detta bör förändras. 21 svenska organisationer lanserar i dag det gemensamma ställningstagandet Klimatmålsinitiativet. Vi vill att Sverige ska ta hänsyn till landets hela klimatpåverkan och lägga till ett nytt etappmål bland de svenska miljömålen om att minska de svenska konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen. Det nya etappmålet ska formuleras med utgångspunkt i att alla människor i världen har rätt till ett lika stort utsläppsutrymme och att tvågradersmålet ska kunna nås.

I dag mäts och rapporteras framför allt de utsläpp som sker inom Sveriges gränser. Detta kallas för produktionsperspektivet eftersom utsläppen främst mäts från det som produceras i Sverige, och inte det som konsumeras. Att enbart mäta utsläpp ur produktionsperspektivet är otillräckligt eftersom det inte synliggör alla de utsläpp som landet och dess invånare ger upphov till. Kontraproduktiva incitament kan också skapas. Det kan exempelvis bli fördelaktigt att lägga ner utsläppskrävande industri och i stället importera samma varor, trots att det kanske leder till högre utsläpp än vad som skedde från början. För Sveriges del skulle det med produktionsperspektivet som enda måttstock exempelvis kunna vara positivt att lägga ner svenskt jordbruk och importera maten från andra länder, även om det ökar de globala utsläppen.

Att däremot mäta utsläpp ur ett konsumtionsbaserat perspektiv innebär att alla de utsläpp som privat och offentlig konsumtion ger upphov till inkluderas, oavsett om utsläppen sker inom eller utom Sveriges gränser. Utsläpp från svensk produktion som går på export räknas då inte med.

Utsläppen från den privata konsumtionen kan i storleksordning delas in i aktiviteterna bo, resa, äta, och shoppa. De består alltså inte främst av mat och prylar som ordet konsumtion antyder utan även av elektricitet, transporter, byggnadsmaterial med mera. Den offentliga konsumtionen inkluderar alla utsläpp som det offentliga ger upphov till, exempelvis vid vägbyggen, drift av vård och omsorg, skolor, kollektivtrafik med mera.

Ur ett produktionsperspektiv har utsläppen i Sverige minskat till exempel genom att oljeeldningen har fasats ut i uppvärmningen. Det är utmärkt. Svenskarnas köttkonsumtion är däremot ett exempel på när utsläppen har minskat enligt produktionsperspektivet men ökat ur konsumtionsperspektivet. Köttproduktionen i Sverige har gått ner de senaste decennierna och därför har utsläppen relaterat till detta minskat inom landet. Däremot har svenskarnas köttätande ökat under perioden. Utsläppen från svenskars köttkonsumtion har därmed också ökat kraftigt, men detta är inte synligt i den svenska utsläppsstatistiken enligt dagens rapporteringsmodell då utsläppen främst sker i länderna vi köper kött ifrån.

Svenskarnas utsläpp sett ur konsumtionsperspektivet är drygt 11 ton växthusgaser (ibland presenteras enbart siffror på CO2) per person och år. Ur produktionsperspektivet är Sveriges utsläpp cirka 6 ton per person och år. Det är alltså väldigt stor skillnad på utsläppen beroende på vad som mäts.

En aktör som redan infört ett etappmål för konsumtionsbaserade utsläpp är Göteborgs stad. Förutom målet att minska utsläppen inom Göteborgs geografiska område har man målet att ”2035 ska göteborgarnas konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser vara maximalt 3,5 ton koldioxidekvivalenter per person”.

Att införa ett mål om en minskning av de konsumtionsbaserade utsläppen innebär inte att målet om att minska de produktionsbaserade utsläppen ersätts. Sverige måste ta ansvar för alla utsläpp vi har rådighet över. De som sker i Sverige, de som vår konsumtion orsakar globalt och de som vi har ägarinflytande över. Eftersom det ännu saknas ett globalt avtal om att minska utsläppen måste länder som vill ta ansvar för sin klimatpåverkan belysa och minska sina utsläpp ur flera perspektiv. Det innebär inte att de olika utsläppsmåtten ska slås ihop och därmed dubbelräknas. Olika sätt att mäta har olika syften. Det övergripande målet är dock alltid detsamma, att minska utsläppen globalt.

Om Sverige går i bräschen och lägger till ett uttalat mål om att sänka de konsumtionsbaserade utsläppen skulle det med största sannolikhet få internationell uppmärksamhet och kunna inspirera andra höginkomstländer att införa liknande mål. Börjar flera länder minska sina utsläpp från konsumtion kan det bli ytterligare ett incitament för de länder som har relativt utsläppskrävande produktion att införa förnybara energisystem.

Ett motargument som tidigare framförts är att det skulle vara för avancerat och osäkert att mäta utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv. Men SCB och Naturvårdsverket har sedan flera år tagit fram sådana siffror och internationella aktörer har gjort liknande undersökningar. De konsumtionsbaserade utsläppen går inte att mäta med samma precision som de produktionsbaserade men det går att följa och säkerställa övergripande trender vilket rimligen är det viktigaste. Metoderna att mäta utsläppen från konsumtion väntas också bli bättre och mer precisa, det pågår redan lovande forskningsprojekt på detta område.

Det är nu dags att den ökande medvetenheten om vår totala klimatpåverkan översätts i konkreta mål och åtgärder. Genom Klimatmålsinitiativet uppmanar vi nu riksdagens partier och ledamöter att ta fram och anta ett etappmål om att minska de konsumtionsbaserade utsläppen!

Klimatmålsinitiativet

Läs mer på www.klimatmal.se

Läs mer. Fler debattinlägg på DN Debatt

• ”Kunskap måste gå före ideologi och populism”. För att öka trycket på ­politikerna och se till att så faktiskt sker startar vi nu det partipolitiskt oberoende ­Nätverket för evidensbaserad policy, skrev 18 forskare och aktivister den 31 maj.

• ”Okunniga domare friar ­anklagade i sexbrottsmål”. Det är ­domare som dömer i våra rättssalar, inte lagboken i sig. Därför behövs en nationell ­utbildning om ­sexualbrott, normer och våld i förhållande till sex, skrev Nina Rung den 30 maj.

• ”Jobbskatteavdraget gynnar inte den svenska tillväxten”. Tillväxt och sysselsättning gynnas om resurserna i stället användes för ett försäkringssystem för att stimulera individers utbildning och omställning, skrev två KTH-forskare den 29 maj.

• Fler inläggDN:s debattsida

Dagens artikelförfattare

Annelie Andersson, ordförande Latinamerikagrupperna
Svante Axelsson, 
general-sekreterare Naturskyddsföreningen
Jonas Bane, 
talesperson Klimataktion
Jan Bertoft, 
general-sekreterare Sveriges ­Konsumenter
Gabi Björsson, 
general-sekreterare, Afrika­grupperna
Alexander Clemenson,
 general-sekreterare Medveten Konsumtion
Anna Danielsson, 
ordförande Jordens vänner
Bo Forsberg, 
general-sekreterare Diakonia
Gunilla Hallonsten, 
policychef Svenska Kyrkans Internationella arbete
Annika Hjelm, 
ordförande Den Gröna tankesmedjan Cogito
Pär Holmgren, 
Artister för miljön 
Robert Höglund, 
projektledare Klimatmåls­initiativet
Annika Jacobson,
 chef för Greenpeace i Sverige
Helena Jonsson, 
förbunds-ordförande LRF
Johline Z Lindholm, ordförande, PUSH Sverige
Johan Olsson, grundare Steg 3
Catarina Rolfsdotter-Jansson, talesperson Föräldravrålet
Karin Schulz, general-sekreterare Det Naturliga Steget
Annica Sohlström, general-sekreterare Forum Syd
Gunnela Ståhle, ordförande Vi Konsumenter
Sara Vikström Olsson, ordförande Fältbiologerna
Håkan Wirtén, general-sekreterare WWF