Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Sverige måste ta ett globalt ansvar för klimatet”

Till följd av torkan pågår just nu en svältkatastrof i Afrika, med centrum i Somalia och Sydsudan. Extrema klimatförändringar påverkar en rad olika områden och slår olika i olika regioner. Hur allvarliga effekterna blir framöver beror på hur vi agerar nu, skriver artikelförfattarna.
Till följd av torkan pågår just nu en svältkatastrof i Afrika, med centrum i Somalia och Sydsudan. Extrema klimatförändringar påverkar en rad olika områden och slår olika i olika regioner. Hur allvarliga effekterna blir framöver beror på hur vi agerar nu, skriver artikelförfattarna. Foto: Farah Abdi Warsameh AP

Ny forskning pekar på stora utmaningar om vi inte lyckas hejda den globala uppvärmningen. Sveriges vision om att bli det första fossilfria välfärdslandet räcker inte. Vi behöver även minska de utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför våra gränser, skriver två forskare vid Stockholm Environment institute.

EU-kommissionen finansierar tre forskningsprojekt som studerar konsekvenserna av mer omfattade klimatförändringar. I en nyligen publicerad rapport ”High-end climate change in Europe. Impacts, vulnerability and adaptation” sammanfattas tre års forskning av mer än 150 forskare. Dessa mer omfattande klimatförändringar – vi kallar dem extrema klimatförändringar – kan leda till mycket stora samhällsutmaningar.

Världen har lyckats stabilisera tillförseln av växthusgaser. För tredje året i rad släpps lika mycket koldioxid ut som föregående år. Men vi behöver snabbt minska utsläppen för att ha en rimlig chans att nå Parisavtalets mål om en temperaturökning ”väl under två grader” till år 2100. Om vi fortsätter som nu kommer temperaturen att stiga över två grader, med potentiella ökningar på upp till sex grader eller mer.

Om vi fortsätter som nu kommer temperaturen att stiga över två grader, med potentiella ökningar på upp till sex grader eller mer.

Dessa extrema klimatförändringar påverkar en rad olika områden och sektorer:

1. Dramatiskt höjd havsnivå. Om uppvärmningen fortsätter bortom 2 grader beräknas havsnivån stiga snabbare än vid någon tidpunkt under den mänskliga civilisationen. Vid en temperaturökning på 5 grader till år 2100, kommer 80 procent av världens kuststräckning att drabbas av en havsnivåhöjning på 1,8 meter (Slussens nya ombyggnad räknar endast med 1 meters havsnivåhöjning de närmaste 100 åren). En sådan utveckling vore katastrofal då 40 procent av världens befolkning bor i kustnära områden och mycket bebyggelse kan tvingas överges.

2. Kraftigt stigande kostnader för översvämningar. Översvämningar väntas leda till stora globala kostnader. Beräkningar i vår rapport pekar på att de årliga kostnaderna för översvämningar i Europa kan öka från dagens 53 miljarder kronor till 200–400 miljarder år 2050, samt upp till 1000 miljarder år 2080. Om kostnaderna uppgår till 1000 miljarder motsvarar det en dryg fjärdedel av Sveriges BNP år 2016, eller nästan lika mycket som hela världens totala bistånd samma år (1220 miljarder).

3. Fler extrema värmeböljor. Frekvensen och intensiteten av värmeböljor kommer att öka, vilket är förknippat med akut dödlighet och sjukdom, samt minskad produktivitet då människor helt enkelt inte orkar arbeta. År 2003 drabbades västra Europa av en värmebölja som beräknats ha skördat runt 70.000 dödsfall. Även om vi inte kan beräkna de exakta konsekvenserna av framtida värmeböljor, kan vi med stor säkerhet säga att värmeböljor likt den 2003 kommer att bli vanligare under extrema klimatförändringar.

4. Hotad livsmedelsförsörjning. Dagens jordbruk är anpassat till ett stabilt klimat med ”lagom” väder. Inte långa torrperioder, extrem nederbörd eller stormar som följer av extrema klimatförändringar. Dessa förändringar kan få konsekvenser för livsmedelsmarknader och livsmedelssäkerhet över hela världen och även i Europa. Hastiga prisökningar på mat har tidigare visats kunna leda till både matbrist och ökad osäkerhet i form av protester. Dessa händelser kommer med all sannolikhet att öka i antal.

5. Stora regionala skillnader. Klimatförändringarna slår väldigt olika i olika regioner. I några fall kommer skillnader att jämnas ut, men i de flesta fall kan vi räkna med ökade skillnader som ett resultat av ett förändrat klimat. Inom exempelvis Europa drabbas de redan svaga ekonomierna i Medelhavsområdet hårdare än de norra delarna. I söder slår klimatförändringarna dubbelt: temperaturförändringarna blir i allmänhet högre, samtidigt som det är dessa regioner som är mest beroende av klimatkänsliga sektorer som matproduktion och turism. Denna utveckling kan leda till krav på kompensation, exempelvis inom ramen för EU:s jordbrukspolitik.

6. Globaliserade klimateffekter. Klimateffekter uppstår alltid lokalt, men via globaliseringen överförs lokala effekter till andra delar av världen. Exempelvis kan livsmedelsförsörjningen hotas genom försämrade villkor för odling lokalt (exempelvis torka), men andra importberoende länder drabbas också av livsmedelsbrist då det inte längre finns tillräckligt med livsmedel att köpa. Ett annat exempel är att svenskt näringsliv till stor del är beroende av underleverantörer i olika delar av världen. Svensk produktion kan därför påverkas om underleverantörerna drabbas av effekter av lokala klimatförändringar.

Hur allvarliga effekterna av ett förändrat klimat blir beror av två faktorer: 1. Hur omfattande blir klimatförändringarna? 2. Hur ser framtidens samhälle ut?

Klimatförändringarna kommer i huvudsak att drabba framtidens samhälle. Nigerias framtida livsmedelsförsörjning får illustrera: Här kan medeltemperaturen öka med omkring 3 grader redan 2050, med stora konsekvenser för landets jordbruk. Detta sker samtidigt som befolkningen förväntas öka från dagens 180 miljoner till upp emot 400 miljoner. Det är denna dubbla utmaning som världen måste ta sig an.

En framtid med extrema klimatförändringar är dessvärre fullt möjlig. Vi måste försöka undvika det till varje pris, men samtidigt planera för att hantera det värsta. Antingen gör vi det nu, när vi har finansiella resurser, institutionell kapacitet och framförhållning, eller så gör vi det utifrån ett mycket sämre utgångsläge då vi tvingas att hantera akuta konsekvenser av ett förändrat klimat.

Det nya klimatpolitiska ramverk som nyligen röstats igenom med stor majoritet i Riksdagen är en bra början. Men om alla länder följer Sveriges exempel så räcker inte dessa ambitioner. Sveriges vision om att bli världens första fossilfria välfärdsland tar inte i tillräckligt stor utsträckning hänsyn till att vi lever i en globaliserad värld. Som första höginkomstland bör Sverige i stället utveckla en vision som bidrar till att undvika extrema klimatförändringar genom att sätta upp mål och åtgärder för utsläppsminskningar från svensk konsumtion som bidrar till utsläpp i andra länder. Därmed skulle Sverige ta ett globalt ansvar. Som forskare hanterar vi klimatförändringarna som en global fråga varje dag och vi uppmanar regeringen att göra detsamma. Allt annat vore märkligt.

DN Debatt. 15 juli

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.