DN Debatt

”Sverige tappar mark i den banbrytande forskningen”

California Institute of Technology är av Times higher education rankade som världens bästa universitet. På bilden studenter som häromdagen deltog i skolans årliga tävling i robotfotboll.
California Institute of Technology är av Times higher education rankade som världens bästa universitet. På bilden studenter som häromdagen deltog i skolans årliga tävling i robotfotboll. Foto: IBL

Grundläggande utmaning. Det pågår en global revolution av sättet producera, sprida och använda kunskap. Nu behövs i Sverige en samlad idé om ett forskningssystem, som bidrar till att lösa våra svåra samhällsutmaningar, och som moderniserar och lyfter den högre utbildningen, skriver Mats Benner och Sverker Sörlin.

Under senaste tiden har debattens vågor om forskning och utbildning gått höga: Är det för mycket toppstyrning i forskningen och för många elitsatsningar och är det därför vi får etiska sammanbrott? Är den högre utbildningen på väg att kapsejsa under trycket av utvärderingshysteri och mobbande studentmakt?

Detta är frågor som missar de grundläggande utmaningar Sverige står inför som kunskapsnation, och som kräver helt andra grepp än justeringar och återställare. Vi behöver en kunskapspolitik som på allvar förbereder Sverige för att möta de allt mer okontrollerade osäkerheter som präglar vår tid – som migration, hållbarhet, åldrande, digitalisering, automatisering. En sådan utveckling kräver en ny syn på vad utbildning och forskning är och hur de kan bedrivas.

Med de stora krisernas genombrott sedan slutet av 00-talet – finanskris, tillväxtkris, klimatkris, flyktingkris, EU-kris – har en ny kunskapspolitisk era börjat ta form byggd kring begrepp som ”globala utmaningar” (från Lund-deklarationen 2009) och ”samhällelig transformation” (från FN:s utvecklingsmål och Parisavtalet om klimatet 2015). Kunskap är en nyckelfaktor i den storskaliga omgestaltning världens samhällen behöver genomgå för att göra världsutvecklingen stabil.

Denna omgestaltning är vår tids stora modernisering, i den kan samhällen och företag utvecklas och enskilda människor finna meningsfulla arbeten. Utan den äventyras säkerhet och välstånd för oss alla. Dess förverkligande kan inte överlämnas till marknaden. Den absoluta merparten av alla stora innovationer – från laser, datorer och internet till nya läkemedel – vilar ytterst på offentligt finansierad forskning. Det kommer inte att bli annorlunda med den kunskap som ska ta oss ur klimatkrisen eller forma de samhällsinstitutioner som krävs för att åstadkomma ett effektivt och rättvist globalt samarbete.

Därför behöver vi modernisera och förstärka våra kunskapsinstitutioner. Utbildningen av studenterna – som är den verkligt stora kraften i universiteten – måste bli ett mycket tydligare förändringsverktyg och på allvar knytas samman med forskning och samverkan. Det måste i allt högre utsträckning ske i integrativa miljöer där samhällsförändring och kunskapsutveckling går hand i hand. Sverige riskerar annars att bli marginaliserat och akterseglas i den pågående revolutionen av sättet att producera, sprida och använda kunskap, där de ledande kunskapsmiljöerna numera främst återfinns i Nordamerika och i Asien.

 

Sverige riskerar annars att bli marginaliserat och akterseglas i den pågående revolutionen av sättet att producera, sprida och använda kunskap, där de ledande kunskapsmiljöerna numera främst återfinns i Nordamerika och i Asien.

 

För det är en revolution. Forskningens miljöer blir alltmer tvärgående och internationellt sammanlänkade, som delar av globala kedjor. Utbildningen å sin sida skakas av den globala spridningen av utbildningsresurser – som MOOC:er (Massive Open Online Courses) med mera – men också kravet och förväntningarna på att utbildning ska vara tillgänglig över hela livsloppet, att den ska integrera studenterna direkt i den mest avancerade kunskapsutvecklingen och de mest brännande samhällsproblemen.

I Sverige är denna globala dimension märkligt frånvarande. Det är som om Sverige är en egen kontinent som själv kan sätta sin dagordning. OECD noterade nyligen i sin stora utvärdering av den svenska forskningspolitiken att Sverige är påfallande svagt på att sätta upp ambitiösa mål för utbildning och forskning. Vi tappar mark inom den riktigt banbrytande forskningen.

Sverige utmärker sig också sedan många år som ett land dit de stora företagens forskning inte förläggs och även de svenska storföretagen drar ned sin forskning i Sverige. Den svenska utbildningen är påfallande traditionell i sin uppläggning och saknar ett tydligt framtidsmandat. Studenterna kommer med konstruktiv kritik, men det mesta blir vid det gamla. Den som vill se morgondagens utbildningar växa fram åker inte längre till Sverige.

Det behövs därför en samlad idé och ett tydligt mandat för att skapa ett ansvarsfullt forskningssystem, som bidrar till att lösa våra svåra samhällsutmaningar, som moderniserar och lyfter den högre utbildningen och kan skapa ett verkligt samhälleligt värde – i Sverige och i världen. Politiken bör inriktas på att möjliggöra och driva på så att högskolor och universitet ska vilja och kunna förändras och ta en ledarroll i formandet av morgondagens samhälle. Här är tio punkter för en ny ansvarsfull kunskapspolitik i Sverige:

Byt perspektiv! Se statens budget för forskning och högre utbildning som en investering i en ansvarsfull samhällsomställning i linje med FN:s hållbara utvecklingsmål och Parisavtalet om klimatet.

 

Ge ett samlat anslag för utbildning, forskning och samverkan. Forskningsanknytningen av universitetens anställningar måste börja i budgeten och med att betrakta dem som delar av samma grunduppgift för våra universitet.

 

Utjämna villkoren. Skifta om finansieringen av grundutbildningen mot enhetligare ersättning för olika kunskapsområden. I dag skiljer en faktor tio mellan högskolans dyraste och billigaste utbildningar och tiotusentals studenter får bara två-tre timmars undervisning i veckan.

 

Balans mellan fasta och rörliga anslag: fasta resurser för att ge ordentliga anställningar och möjligheter att ta ansvar för personal och strategiska mål; rörliga och prestationsbaserade för att tillföra förändringsimpulser.

 

Bygg långsiktiga program för olika kunskapsområden (automatisering, miljö, migration med mera) hos forskningsfinansiärerna så att dessa kan bli mer drivande i kunskapssystemet. Det skulle även främja uppbyggnaden av nya typer av integrativa kunskapsmiljöer vid universitet och högskolor med fördjupade samband mellan utbildning, forskning och samverkan.

 

Utveckla forskningsprogrammen successivt genom att engagera departement, myndigheter, civilt samhälle och näringsliv. Det skulle öka kunskapspolitikens legitimitet och underlätta dess finansiering.

 

Öka samarbetet mellan forskningsmyndigheterna för att åstadkomma större tvärgående initiativ.                     

 

Skapa en grundutbildningsfond. Grundutbildningens prestige och förnyelsetakt behöver höjas. En fond med sökbara bidrag för nya initiativ kan dessutom stimulera framväxten av integrativa kunskapsmiljöer som kan komplettera de traditionella ämnesbaserade.

 

Börja bygg ett system för kvalitetsutveckling i form av ett högskoleobservatorium, där goda exempel uppmärksammas och sprids.

 

Ge universitet stort självansvar – följ upp dem mångsidigt ungefär vart femte år, men koppla inte utvärdering till finansiering.

Fakta. Mats Benner och Sverker Sörlin

Artikelförfattarna är ledamöter av regeringens forskningsberedning som funnits sedan 1962 och fungerat som rådgivare till regeringen i forskningspolitiska frågor.

Beredningen har för närvarande 18 ledamöter, som främst hämtats från universitet, akademier och organisationer i Sverige och utomlands.

Ledamöterna står helt fria från bindningar till regeringen.

DN Debatt. 14 mars 2016

Debattartikel

Mats Benner, professor, Forskningspolitik, KTH och Ekonomihögskolan i Lund och Sverker Sörlin, professor, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, KTH:
”Sverige tappar mark i den banbrytande forskningen”

Repliker

Göran Bengtsson, professor emeritus i ekologi vid Lunds universitet:
”Banbrytande kunskapspolitik med förhinder”

Relaterade nyhetsartiklar

Svensk forskning har tappat mark. Miljarder satsas på läkemedelsforskning men det är bortkastade pengar om inget görs åt innovationsmiljöerna, de så kallade klustren. 

14 hårda krav ska lyfta svensk läkemedelsforskning. Kräftgången inom spjutspetsforskningen på läkemedelsområdet fortsätter. Från att en gång ha varit en toppnation ligger Sverige på åttonde plats bland 32 länder. Nu kräver organisationen Forska!Sverige 14 skarpa åtgärder för att vända trenden.

 

 Läs fler artiklar på DN Debatt