Att möta hotet mot vårt klimat är vår generations allt överskuggande miljöutmaning. Uppgiften är större än någonsin, även om klimatfrågan inte längre är högst vare sig på den internationella politiska dagordningen eller mediernas agenda.
Mest bråttom är att komma bort från användningen av fossil energi. I dag bygger många länder sina ekonomier på klimatförstörande fossil energi, såsom kol och olja. Utvecklingen går åt fel håll. Användningen av fossil energi ökar när den borde minska. Också de globala utsläppen ökar när de borde minska. Sammantaget förbrukar vi jordens resurser som om vi hade flera jordklot. Vi har bara ett jordklot.
Härdsmältorna i Fukushima har under våren åter påmint oss om att kärnkraften har risker av en helt särskild dimension. Kärnkraften är ingen långsiktig lösning. Alliansen slog i energiöverenskommelsen fast att kärnkraften är en parentes i svensk energihistoria. Beroendet av kärnkraft och vattenkraft ska minska. Inga statliga subventioner till kärnkraften, vare sig direkta eller indirekta, ska ges.
Slutsatsen är enkel: framtiden gäller vare sig fossil energi eller kärnkraft – utan finns i den förnybara energin. I Centerpartiets förnyelsearbete presenterar arbetsgruppen för miljö nu flera förslag för svenskt ledarskap i utvecklingen av det förnybara. Vi vill att Sverige ska blir först med att klara sin energiförsörjning helt på förnybar energi. Genom att energisystemet utvecklas till att bli helt förnybart fasas vartefter användningen av både fossil energi och kärnkraft helt ut. I linje med alliansregeringens överenskommelse kan statliga initiativ för att underlätta utbyggnad av ny kärnkraft inte komma i fråga.
Sverige klarar i dag cirka 45 procent av sin energianvändning genom förnybar energi och år 2020 beräknas över hälften av energin vara förnybar. Centerpartiets arbetsgrupp för miljö föreslår nu höjda framtida ambitioner för förnybar energi och energieffektivisering, bland annat att:
• Två tredjedelar av energin bör vara förnybar om knappt 20 år, år 2030.
• Energianvändningen till år 2030 bör ha effektiviserats med 40 procent jämfört med 2002 års nivå.
• Energiförsörjningen bör vara helt förnybar år 2050.
Det här är utan jämförelse de högsta målsättningarna i Europa där det kommer att vara naturligt att söka svenskt samarbete med Tyskland, med den satsning som görs där.
Målen kräver att utbyggnaden av vindkraften fortsätter i oförminskad takt. Fortsatta regelförenklingar bör ske för att bana väg bland annat för vindkraften. De gröna elcertifikaten driver investeringar av det förnybara och ska utvecklas för fortsatt successiv ökning av den förnybara elproduktionen. Den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden som etableras den 1 januari 2012 stärker arbetet ytterligare.
Introduktionen av solenergi bör forceras genom ett tidsbegränsat nationellt solenergistöd. Även introduktionen av energisnåla produkter bör snabbas på genom att fler och tuffare minimikrav för energianvändning ställs på EU-nivå för olika produktgrupper.
Utvecklingen av förnybar energi och kraftiga energieffektiviseringar bygger på engagemang och företagande runt om i landet. Den gröna utvecklingen kan enbart växa fram underifrån genom självbestämmande och genom att ta vara på Småortssveriges livskraft. I starka småföretagarsamhällen och med nätverk av uppfinnare stimuleras företagande och lockas finansiärer. Därför behövs bättre förutsättningar för småskalig elproduktion. Många små producenter ska uppmuntras, och inte hindras, att leverera el från bostäder, på gårdar eller i kvarter. Småskalig elproduktion kan utvecklas till en stor folkrörelse. Då krävs incitament. Den el som kunden tar ut från nätet bör därför kunna kvittas mot den mängd el som kunden producerat och matat in på nätet. Genom en sådan nettodebitering debiteras kunden endast för sin nettokonsumtion.
Den andelsägda vindkraften är av stort värde för folklig medverkan i vindkraftsutbyggnaden och för att mobilisera kapital. Möjligheten att vara delägare i vindkraft genom kooperativ innebär att den enskilde får ökad kontroll över sin egen elförsörjning, kan göra aktivt gröna val och bli en delaktig aktör på elmarknaden. Möjligheterna ökar exempelvis genom att neutralisera den så kallade uttagsskatten på vindkraftkooperativ.
Det behöver också vara enklare för var och en att följa sitt eget bidrag till minskad energiförbrukning. En övergång till timmätning ger ökade möjligheter att både ändra och minska sin elförbrukning med hjälp av information om både förbrukning och elpriser, eller båda delarna.
Inget annat land i EU är i närheten av att ha så mycket förnybar energi som Sverige. Centerpartiet har mer än något annat parti åstadkommit detta. Vi har medverkat i varje stort steg i utvecklingen. Det gäller starten för forskning och utveckling av förnybar energi under slutet av 70-talet och början av 80-talet, och den första vindkraftutbyggnaden. Vi var med om satsningen på bioenergin genom koldioxidskattens införande och introduktionsstöd under början av 90-talet. Vi tog beslut om de gröna elcertifikaten i början av 2000-talet som nu ger rekordutbyggnaden av vind och biokraft. Den halverade budgeten för forskning till förnybar energi som socialdemokraterna tillsammans med miljöpartiet och vänsterpartiet stod för, har inte bara återställts utan tredubblats med centerpartiet i alliansregeringen.
Under alliansregeringens tid har vindkraften fyrdubblats och Sverige har gått från utbyggnad i snigelfart under tidigare regeringar till tio-i-topp-listan i världen för installation av ny vindkraft. Bioenergin har gått om oljan som största och viktigaste energikälla.
Nu kan Sverige ta nästa steg: att med hjälp av företagsamma människor och folkligt engagemang bygga ett helt förnybart energisystem år 2050. De förslag vi nu presenterar kommer att behandlas på partistämman i Åre i slutet av september.
Andreas Carlgren (C)
Miljöminister och ordförande i arbetsgruppen för miljö
Roger Tiefensee (C)
Miljötalesperson och ledamot i arbetsgruppen för miljö