DN Debatt

”Sveriges klimatmål bara hälften av EU:s”

Lantbrukarna och Naturskyddsföreningen lanserar ett nytt klimatinitiativ: Sverige måste visa ledarskap i klimatförhandlingarna. När riksdagen i dag fattar beslut om den svenska energi- och klimatpolitiken står det klart att både regeringens och oppositionens klimatmål är alltför defensiva i jämförelse med EU:s. Sverige har möjlighet till omfattande och lönsamma energieffektiviseringar, men regeringen har ändå slagit fast en nivå som bara är hälften så ambitiös som EU:s, skriver LRF:s Lars-Göran Pettersson, Naturskyddsföreningens Svante Axelsson samt Anders Wijkman.

Riksdagen kommer i dag den 16 juni att fatta beslut om Sveriges framtida energi- och klimatpolitik. En av de viktigaste klimatåtgärderna är att effektivisera och minska energianvändningen, men vår granskning visar att regeringens och riksdagens kommande mål bara är hälften så ambitiösa som EU:s.

Regeringen har också ett mycket blygsamt mål för andelen förnybar energi, som man vill öka från nuvarande 42 till 50 procent år 2020. Den politiska oppositionens mål är bara marginellt bättre, 53 procent. Det nya initiativet Förnybart.nu – som initierats av LRF, Naturskyddsföreningen och Anders Wijkman vid Tällberg Foundation – vill att målet ska vara 70 procent. I en rapport som presenteras i dag visar Förnybart.nu hur detta mål kan uppnås.

Sverige spelar som blivande ordförandeland i EU en viktig roll i de internationella klimatförhandlingarna och en ambitiös svensk politik skapar trovärdighet. Vi har unika naturtillgångar både i skogen och på våra åkrar. För att nå ett hållbart samhälle är det nödvändigt att öka användningen av energi från biomassa, vind, sol och vågor. Vi har också goda förutsättningar att öka vår energieffektivitet och minska energianvändningen. En kraftfull satsning möjliggör en grön tillväxt med låg klimatpåverkan, nytt entreprenörskap och nya jobb i hela landet. På så vis kombineras tillväxt med ökad miljönytta.

Vi föreslår att det införs ett planeringsmål för att öka den förnybara energitillförseln med 70 TWh till 2020, en ökning med omkring 37 procent jämfört med nivån 2008.

Detta mål kan uppnås genom att tillförseln av biobränslen ökar med 38 TWh till år 2020, vilket motsvarar nuvarande ökningstakt, att vindkraften ökar med 28 TWh i enlighet med regeringens planeringsmål och att tillförseln från övriga förnybara energikällor, främst solvärme, ökar med 4 TWh. Ingen ny vattenkraft ingår i målet.

Detta är en måttfull ambitionsnivå, som riksdagen med lätthet borde kunna enas om. Med en kraftfull satsning vore det möjligt att öka den förnybara energin ännu mer. I syfte att främja förnybar energi riktar vi följande förslag till regeringen:

• Öka den förnybara elproduktionen inom elcertifikatsystemet från 25 TWh till 30–35 TWh år 2020.

• Inför separata stöd för havsbaserad vindkraft, samt för solel och vågkraft.

• Inför ett planeringsmål om 10 TWh biogas år 2020.

• Inför ett planeringsmål om 8 TWh solenergi år 2020.

• Öka målet för förnybara drivmedel, inklusive elbilar, från 10 till 20 procent år 2020.

• Säg nej till utbyggt fossilgasnät.

• Inför riktade klimatinvesteringsbidrag.

Det är viktigt att öka tillförseln av förnybar energi, men det är minst lika viktigt att energieffektiviteten ökar och att användningen av energi minskar.

Ett av målen i EU:s energi- och klimatpaket är att energieffektiviteten ska öka med 20 procent fram till år 2020. Även regeringen anger i sin energiproposition ett 20-procentsmål för energieffektivisering. Det är därför lätt att tro att målen är jämförbara, men EU:s mål är nästan dubbelt så långtgående som regeringens. EU-målet avser nämligen bara den energieffektivisering som orsakas av nya styrmedel, medan regeringens mål också inkluderar den energieffektivisering som fortlöpande äger rum i samhället, till exempel till följd av strukturomvandlingar.

Regeringen vill alltså att den tillförda energin per BNP-enhet ska minska med 20 procent till 2020 och oppositionen vill att den ska minska med 25 procent. Båda dessa mål är alldeles för lågt satta.

Regeringens mål innebär att energianvändningen i förhållande till BNP (energiintensitet) ska minska med 1,7 procent per år vilket, vid en BNP-tillväxt på 2,25 procent per år, innebär att energitillförseln fortsätter att öka med omkring 4,5 procent (28 TWh) till 2020. Oppositionens mål kan innebära att energitillförseln slutar att öka, men inte mycket mer. EU:s mål innebär däremot att energitillförseln förväntas minska med 12 procent.

Regeringens mål om 1,7 procent är till och med lägre än Energimyndighetens långsiktsprognos som, trots att den helt baseras på befintliga styrmedel våren 2008, innebär att energianvändningen i relation till BNP minskar med 1,9 procent om året. Och regeringens mål är alltså bara hälften så ambitiöst som EU:s mål om 3,3 procent per år till 2020.

Vi föreslår som mål att Sveriges energianvändning i relation till BNP ska minska med 4,0 procent per år och att den slutliga energianvändningen ska minska med 20 procent (80 TWh) till 2020, jämfört med 2008.

Det är obegripligt att regeringen slagit fast en nivå som bara är hälften så ambitiös som EU:s, inte minst med tanke på att Sverige har goda förutsättningar att genomföra omfattande och dessutom mycket lönsamma energieffektiviseringar.

Energieffektiviseringsutredningen föreslog ett program för effektivisering om 2,4 miljarder kronor per år under perioden 2010–2014. Utöver energibesparingen och minskade utsläpp av växthusgaser, skulle resultatet bli att slutanvändarnas årliga kostnader kan minska med cirka 10–12 miljarder kronor. Mot denna bakgrund är det mycket anmärkningsvärt att regeringen har reducerat den föreslagna satsningen till en åttondel, 300 miljoner kronor om året.

Vi vill att regeringen tar initiativ till ett kraftfullt effektiviseringsprogram för lokaler och bostäder, delvis riktat mot det så kallade miljonprogrammet. Samtidigt vill vi öka stödet till effektivisering inom industri och småföretag. Detta skulle inte bara leda till en minskad energianvändning utan också skapa arbetstillfällen under lågkonjunkturen.

Vi vill också att Sverige ska ha ett nationellt mål för nya bilars bränsleförbrukning och klimatpåverkan. Det är orimligt att Energimyndighetens långsiktsprognos till 2020 och regeringens bedömningar baseras på att nya bilar i Sverige ska fortsätta att höra till Europas allra mest bränsletörs­tiga. Våra krav på energieffektivisering kan sammanfattas enligt följande:

• Avsätt minst tre miljarder om året till effektivisering av bostäder och lokaler

• Förbered införandet av ”vita certifikat” som tvingar fram en minskad elanvändning

• Stimulera energieffektivisering också i småföretag

• Inför ett nationellt mål för bränslesnålare personbilar

De mål för förnybar energi respektive energieffektivisering som vi föreslår leder till det övergripande målet att andelen förnybar energi i Sverige år 2020 ska uppgå till 70 procent.

De pågående klimatförhandlingarna, som kulminerar i Köpenhamn senare i år, är avgörande för hur mycket vi kommer att drabbas av klimatförändringen. Enskilda länder måste visa ledarskap och gå i spetsen. Sverige har unika förutsättningar för detta ledarskap.

Förnybart.nu kommer att opinionsbilda för kraftfulla satsningar på förnybar energi och energieffektivisering. Företag, organisationer och privatpersoner kan ansluta sig till initiativet. Vi kommer att presentera en rad rapporter, bland annat i Almedalen, och vår ambition är att påverka den svenska politiken. Vårt mål är att både regeringen och oppositionen omprövar sina alltför defensiva mål för förnybar energi och energieffektivisering.

Lars-Göran Pettersson ordförande Lantbrukarnas riksförbund (LRF)

Svante Axelsson generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Anders Wijkman vice ordförande i Tällberg Foundation