Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Sveriges klimatutsläpp är större än regeringen säger”

Uppsalaforskare om sina nya rön: Sveriges klimatpåverkan har ökat under lång tid – inte minskat som regeringen, miljöministern och andra politiker hävdar. Avdelningen Globala energisystem kan i dag presentera resultaten från en undersökning som studerat svensk klimatpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv. Resultaten visar att de totala utsläppen av växthusgaser ökat med cirka 20 procent under åren 1993 till 2005 – till skillnad från minskningen med 10 procent i den officiella statistiken. Någon frikoppling mellan klimatpåverkan och ekonomisk tillväxt har alltså inte skett i Sverige. En förutsättning för rättvisa klimatavtal – där hänsyn tas till den rika världens ökade konsumtion – är att en konsumtionsbaserad bokföring blir central i de internationella klimatförhandlingarna, skriver forskarna.

Sveriges miljöminister Andreas Carlgren deltar nu i förberedande möten inför årets klimatkonferens i Durban i Sydafrika senare i höst. Med sig på resan kommer han troligen att ha budskapet att Sverige är ett av få länder som lyckats förena ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp av växthusgaser. Sverige är, som det heter, ett föredöme i internationella sammanhang vad gäller vår påverkan på klimatet.

Att Sverige lyckats minska sina utsläpp av växthusgaser på hemmaplan är förstås en framgång. Vad den officiella statistiken dock inte säger något om, är de utsläpp som vår konsumtion och livsstil för med sig globalt sett, både här hemma och i andra länder. Om det ska vara någon mening med att tala om att vår klimatpåverkan har minskat samtidigt som vi haft en ekonomisk tillväxt, måste förstås hänsyn tas till den totala klimatpåverkan som tillväxten i vår ekonomi och i vår konsumtion gett upphov till.

Globala energisystem vid Uppsala universitet kan idag presentera resultaten från en studie (utförd som ett examensarbete) där den svenska klimatpåverkan sett ur just ett konsumtionsperspektiv har studerats. Undersökningen är det första i sitt slag som tagit fram en hel tidsserie på svenska konsumtionsbaserade utsläpp av alla de viktigaste växthusgaserna (koldioxid, metan och lustgas). Rapporten överlämnas också till miljödepartementet.

Resultaten från studien visar att de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser (räknat i koldioxidekvivalenter) har ökat med cirka 20 procent under perioden 1993–2005 – till skillnad från den minskning på cirka 10 procent som den officiella statistiken uppvisar för samma period. Någon frikoppling mellan klimatpåverkan och ekonomisk tillväxt har alltså inte skett i Sverige. Utsläppsökningen har bland annat orsakats av konsumtionen inom jordbruks- och livsmedelssektorn och inom transportsektorn där även utrikesresor ingår. Vidare ligger de konsumtionsbaserade utsläppen på en högre nivå – i snitt på cirka 110 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år under perioden jämfört med 70 miljoner ton i officiell statistik.

Studien bygger på data från Statistiska centralbyråns miljöräkenskaper samt på så kallad input/output-analys. Med input/output-analys är det möjligt att beräkna alla de utsläpp som den svenska slutliga användningen (konsumtion och investeringar) för med sig direkt och indirekt i alla steg bakåt i produktionskedjan. Detta innebär också att importen räknas in men att exporten dras av – utsläppen från exporten belastar istället konsumenter i andra länder.

Även om den svenska handelsbalansen varit positiv under perioden så har motsvarande fysiska handelsbalans varit negativ, det vill säga de utsläpp som finns inbäddade i vår import har varit högre än de utsläpp som skett i Sverige på grund av vår export. Detta har sin förklaring i att produktionssystemet i de flesta andra länder - jämfört med det svenska energisystemet - fortfarande har en betydligt mer utsläppsintensiv industri på grund av mera fossilbaserade energisystem.

Ofta talas det om att det är möjligt att åstadkomma en grön tillväxt av ekonomin genom en större andel konsumtion av tjänster. Med input/output-analysen kan vi dock visa att om de utsläpp som tjänstekonsumtionen för med sig direkt och indirekt inkluderas, så blir utsläppen från vissa tjänstesektorer ibland det tiodubbla jämfört med den officiella statistiken. Så är till exempel fallet med hälsovård, utbildning och kultur som tillsammans kommer upp i utsläppsnivåer jämförbara med hela stålindustrins direkta utsläpp.

I skrivande stund arbetar vi vidare på våra resultat med olika känslighetsanalyser, vilka vi kommer att publicera under det kommande året. Preliminära resultat från dessa analyser visar att de konsumtionsbaserade utsläppen ökar med mellan 10 och 30 procent.

Hur man än räknar har alltså den svenska klimatpåverkan varit stigande. Resultaten stöds också av siffror från tidigare studier av andra forskargrupper som för enskilda år analyserat de svenska konsumtionsbaserade utsläppen.

Det är nu dags för regeringen, miljöministern och andra svenska politiker att sluta prata om hur den svenska klimatpåverkan har minskat samtidigt som vi har haft en stadig ekonomisk tillväxt. Visst, vi har gjort bra ifrån oss i vår inhemska industri. Men den klimatpåverkan som det svenska samhället orsakat globalt genom sin konsumtion har inte minskat utan har tvärtom ökat. Detta är otvetydigt.

I höst kommer Naturvårdsverket att börja utarbeta en ny färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp år 2050. Vidare aviserade regeringen på DN Debatt i somras (4/7) en ny framtidskommission för Sverige där klimatfrågorna är centrala. Vi hoppas att konsumtionsperspektivet på den svenska klimatpåverkan blir en central del i detta nya arbete. Tidigare rapporter från Naturvårdsverket har försökt lyfta fram konsumtionsperspektivet, likaså finns det till viss del med i det nya generationsmålet som det nya miljömålssystemet är uppbyggt kring. Dessa ansatser har dock fått svagt genomslag i klimatpolitiken. Vi hoppas nu med denna debattartikel bidra till en ändring på det.

Vi tror även att det är avgörande att en konsumtionsbaserad bokföring av utsläppen blir en central del i de internationella klimatförhandlingarna - vid sidan av den territoriella utsläppsbokföring som används vid rapporteringen till FN:s klimatkonvention UNFCCC. Detta för att kunna åstadkomma rättvisa klimatavtal.

Det finns en rad internationella studier som liksom vår pekar på att en stor andel av den utsläppsökning vi sett globalt de senaste två decennierna kan tillskrivas den rika världens ökade konsumtion. Kyotoprotokollet har på det viset inte haft någon reell effekt. Vi hoppas att Sverige kan gå i bräschen för att föra in detta i förhandlingsarbetet.

Mårten Berglund, civilingenjör i miljö- och vattenteknik
Kristofer Jakobsson
, doktorand i teknisk fysik
Kjell Aleklett, professor i fysik, avdelningen Globala energisystem, Uppsala universitet.

Alla utsläpp ingår

Varje år rapporterar Naturvårdsverket sin officiella statistik av växthusgasutsläpp till UNFCCC, FNs klimatkonvention. I denna officiella statistik ingår endast de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, dels i industrin dels i direkta utsläpp från offentlig sektor och hushåll (t ex utsläpp från bilresor och uppvärmning av hus). Utsläppen från internationell flyg- och sjöfart ingår ej.

I studien från Uppsala universitet har de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser i stället tagits fram. Där ingår alla de utsläpp som svenska medborgare orsakar, dels genom sin konsumtion av inhemska och importerade produkter, dels genom de direkta utsläppen i offentlig sektor och i hushåll. De utsläpp som svenskar orsakar på grund av flygresor och andra internationella transporter ingår också.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.