DN Debatt

”Sveriges militära avtal med Saudiarabien måste brytas”

Statsminister Stefan Löfven har sagt att avtalet bör omförhandlas. Det enda rimliga är att avtalet helt sägs upp, skriver S-riksdagsledamöterna Johan Büser, Sara Karlsson och Lawen Redar.
Statsminister Stefan Löfven har sagt att avtalet bör omförhandlas. Det enda rimliga är att avtalet helt sägs upp, skriver S-riksdagsledamöterna Johan Büser, Sara Karlsson och Lawen Redar. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ta rätt beslut, Löfven. Vapenhandel och beväpnande av skurkstater kan ­knappast legitimeras genom argumentet att handel är bra – eller av rädsla för minskad svensk export. Sveriges militära samarbetsavtal med Saudiarabien ­måste brytas, skriver tre socialdemokratiska riksdagsledamöter.

I samband med att den nya s-ledda regeringen tillträdde i höstas var den tydlig med att det är dags för en ny och mer aktiv utrikespolitik än vad som har varit fallet de senaste åtta åren. Sverige blev första västeuropeiska land att erkänna staten Palestina, biståndet ska öka och en feministisk utrikespolitik ska gälla. Snart är det dags för regeringen att ta ställning till nästa stora fråga – den om vapenexporten och avtalet med Saudiarabien.

Svensk vapenexport regleras i lagen om krigsmateriel där det framgår att Sverige endast får exportera vapen om det finns legitima skäl för det och att det inte strider mot den svenska utrikespolitiken. Detta betyder att mottagarländerna måste vara acceptabla. Landet ska respektera mänskliga rättigheter och det får inte befinna sig i en väpnad konflikt. Det finns tre tvingande krav som ställs som förbjuder export och det är om det finns förbud beslutade av FN, om man skrivit under en internationell överenskommelse samt om det finns ett exportstopp enligt folkrätten. Sveriges nationella riktlinjer ska dessutom vara i enlighet med EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport. Det finns däremot inga hinder för medlemsländerna att tillämpa striktare direktiv.

I november 2005 ingick den dåvarande socialdemokratiska regeringen ett samförståndsavtal med Saudiarabien. Avtalet förlängdes av alliansregeringen 2010 och kommer att förlängas i ytterligare fem år om inte någon av parterna väljer att upphäva avtalet. Detta måste göras skriftligt sex månader innan avtalet löper ut och det innebär att det i så fall måste ske senast den 15 maj i år.

 

Vapenhandel och beväpnande av skurkstater kan knappast legitimeras genom argumentet att handel är bra.

 

Det omdiskuterade avtalet handlar bland annat om militära samarbeten kring försvarsmateriel, överföring av militärteknologi samt militär sjukvård. Vi är många som minns den så kallade Saudiaffären 2012 där det avslöjades att totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) tagit fram underlag för att hjälpa till med att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. Med andra ord är det en omfattande och sedan flera år pågående vapenexport som Sverige bedriver med Saudiarabien som den senaste tiden har hamnat i fokus för såväl avrättningar, prygelstraff och omfattande kvinnoförtryck.

Ett argument för att försvara exporten, som inte minst dåvarande utrikesminister Carl Bildt använde under debatten om Saudiaffären 2012, är att stater blir öppnare genom handel. Argumentet stämmer i många fall, men inte i de fall då staten som man handlar med kan benämnas som en så kallad rentier state. En sådan stat får i första hand sina intäkter tillgodosedda från exempelvis naturresurser som olja i stället för genom skatteintäkter. Teorin om rentier states innebär att en stat som primärt får sin inkomst på annat sätt än skatteintäkter tenderar att få mer auktoritära regimer, och här nämns flera länder i Mellanöstern som exempel där den egna befolkningen förtrycks. Handel med sådana stater kan då innebära att repressionen blir ännu värre eftersom det riskerar att legitimera förtryck och fortsatta kränkningar av mänskliga rättigheter. Dessutom är det väl värt att nämna i sammanhanget att vapen inte är vilken vara som helst. Vapenhandel och beväpnande av skurkstater kan knappast legitimeras genom argumentet att handel är bra. Det finns naturligtvis en oro att ett avbrott i vapenexporten även skulle äventyra andra delar av den svenska exporten till Saudiarabien, som faktiskt är en av Sveriges största handelspartners utanför EU. Det finns fog för den oron, men samtidigt är det inte försvarbart att exportera vapen till en grym regim med motiveringen att Sverige vill behålla exportintäkter. Där är vi inte beredda att kompromissa med vår socialdemokratiska ideologi.

På den socialdemokratiska partikongressen 2013 var det flera partikamrater till oss som kämpade för en mer restriktiv hållning när det kommer till vår vapenexport. Beslutet blev att införa ett demokratikriterium. Beslutet innebär, och det står också angivet i partiets så kallade framtidskontrakt, att försvarsindustrin ska ställas om med ett moderniserat regelverk för vapenexport med ett demokratikriterium. Vidare står det också i partiets egna dokument att Sverige behöver ett skarpt regelverk som förhindrar vapenexport till diktaturer och länder som grovt och omfattande kränker mänskliga rättigheter. En större transparens och öppenhet kring Exportkontrollrådets behandling av exportlicenser ska också ske genom att riksdagen på ett bättre sätt i framtiden ska informeras.

 

Om vi inte kan definiera Saudi­arabien som en diktatur tappar ordet helt sin poäng.

 

Den utredning om den svenska vapenexportlagstiftningen som tillsattes förra året kom till i det uttryckliga syftet att skärpa lagen för att förhindra export till diktaturer och stater som allvarligt kränker de mänskliga rättigheterna. För detta finns också ett stöd hos en stark majoritet av den svenska befolkningen, enligt olika undersökningar. Utredningen kommer att behöva göra en del svåra avvägningar, frågan om vapenexport som helhet är inte enkel. Till exempel är det inte, som en del debattörer ibland låter påskina, helt enkelt att tydliga definiera och åtskilja demokratier och diktaturer. Men, och detta vill vi understryka, Saudiarabien är en av världens allra grymmaste och mest förtryckande stater med omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. Om vi inte kan definiera Saudiarabien som en diktatur tappar ordet, och därmed ett kommande kriterium i lagstiftningen, helt sin poäng.

Sverige och den svenska regeringen har nu ett viktigt beslut att fatta. Antingen bryter vi samarbetsavtalet. Eller så fortsätter vi som förut, men det alternativet är knappast politiskt möjligt enligt vår bedömning. Det sista alternativet är någon form av omförhandling av avtalet. Vi anser att inte heller det är något alternativ eftersom det fortsatt blir ett sätt att legitimera brott mot mänskliga rättigheter. Dessutom är vapensamarbeten i sin helhet i denna form något som bidrar till ökad spänning och upprustning i en redan sårbar region. Och det borde knappast ligga i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att lämna över säkerheten till sådana stater framför FN.

Vår uppfattning är att avtalet med Saudiarabien helt bör brytas. Den svenska vapenexporten brukar officiellt motiveras med säkerhetspolitiska argument. Vi delar uppfattningen att det kan vara motiverat, men är det knappast i detta fall. Tvärtom. Det enda argument som återstår för att fortsätta vapensamarbetet med Saudiarabien är att vi annars skulle tappa viktiga exportinkomster. Det är inte hållbart. I valet mellan pengar och mänskliga rättigheter borde svaret vara enkelt.

Mer om det militära samarbetsavtal med Saudiarabien

Bakgrund. Björklund kräver att Saudiavtalet sägs upp
Folkpartiledaren Jan Björklund höjer tonläget om Saudiavtalet. I DN tv:s intervjuprogram ”Rakt på sak” uppmanar han statsminister Stefan Löfven (S) att säga upp det militära samarbetet med Saudiarabien. Men när han själv satt i regeringen förlängdes avtalet. Klicka här och läs hela artikeln

Kommetar. Ewa Stenberg: Regeringen har närmat sig de borgerliga
Regeringen har ändrat sina formuleringar om Nato och alliansfriheten, och närmat sig de borgerliga i dagens utrikesdeklaration. Samtidigt ökar trycket på regeringen när det gäller det militära samarbetet med Saudiarabien. MP får svårt att överleva en fortsättning. Läs hela kommentaren här

Bakgrund. Kritik mot regeringens diktaturstrategi
Vänsterpartiet kan inte förstå näringsminister Mikael Dambergs besked om att prioritera diktaturer i sin exportstrategi. Även Amnesty och regeringspartnern Miljöpartiet har reservationer. ”Det är viktigt vad det är för slags varor och tjänster vi handlar med. Om det rör sig om exportera miljöteknik eller liknande är det en bra idé att handla även med länder som Saudiarabien. Övervakningsutrustning, vapen och produkter med dubbla användningsområden ska vi inte exportera”, säger Valter Mutt, MP:s utrikespolitiska talesperson. Läs hela artikeln här

Bakgrund. Svensk exportsatsning till ökända diktaturer
Regeringen lägger nu om sin exportstrategi. Flera av länderna som ska prioriteras är ökända diktaturer som Saudiarabien och Qatar. ”Vi ser handel och kontakter som ett sätt att lyfta frågor som brott mot mänskliga rättigheter”, säger Mikael Damberg. Läs hela artikeln här

Saudiarabien

• Flera organisationer ger ut någon form av rangordning om tillståndet för demokratiska och sociala rättigheter i världens länder, Saudiarabien är ett bekant inslag i den absoluta botten.

• Tidskriften Economists demokratiindex, senast publicerat 2010, är en av de vanligast använda listorna. Där hamnar Saudiarabien på plats 163 – bara fyra pinnhål över Nordkorea som är allra längst ned. Fyra placeringar bättre ligger Iran och ovanför Iran Syrien. I sitt sommartal 2012 beskrev Stefan Löfven själv hur kriget i Syrien, ett land som alltså rankas bättre än Saudiarabien, är ”ett bevis på diktaturens fruktansvärda ansikte”.

• En annan vanlig termometer för läget för politiska rättigheter och friheter i världen är organisationen Freedom Houses "Frihet i världen"-rapport. I fjolårets rapport är Saudiarabien ett av bara tio länder i världen som får absoluta bottenbetyget 7 både politiskt och medborgarrättsligt. Andra länder i det föga smickrande sällskapet är Nordkorea, Syrien, Eritrea, Somalia och Sudan. (TT)

Vapenexporten till Saudiarabien

2009 44 miljoner kronor

2010 246 miljoner kronor

2011 2.869 miljoner kronor

2012 922 miljoner kronor

2013 750 miljoner kronor

Källa: Inspektionen för strategiska produkter