Kommentera debattartikeln.
Under sommaren har den ekonomiska oron i vår omvärld tilltagit i styrka. Den finanskris som för ett år sedan såg ut att ge vika har återkommit i skepnad av en skuldstorm och det blåser nu en kall ekonomisk vind genom världen. Oron sprider sig, drabbar allt fler länder och i dag vet ingen hur djup eller långvarig krisen kan komma att bli. Även Sverige, som under det senaste året har upplevt en stark utveckling i tillväxt och sysselsättning, kommer att påverkas. Därför krävs nu ansvar, beredskap och säkerhetsmarginaler för att värna vår starka position.
En viktig grund lades redan under finanskrisen. Genom en ansvarsfull ekonomisk politik kunde vi lotsa Sverige genom de krisåren utan nedskärningar, skattehöjningar eller några av de andra krisåtgärder som många länder tvingats genomföra. Sverige står stabilt.
I vår omvärld är det dock allt annat än stabilt. Förtroendet för den amerikanska ekonomin vacklar och flera av våra europeiska grannar brottas med svåra ekonomiska problem till följd av underskott och höga skulder. Svaga offentliga finanser och avsaknaden av trovärdiga åtgärder har skapat en förtroendekris kopplat till vissa länders oförmåga att långsiktigt hantera sina skulder och räntebetalningar. Situationen för den internationella ekonomin, som Sverige är så beroende av, är högst osäker. Det vi vet är att utvecklingen kommer att dämpa tillväxten, leda till stigande arbetslöshet och påverka utrymmet för reformer.
Den oro vi ser kan inte mötas med stora ofinansierade utgifter som ger okontrollerbara underskott. Därför förblir en central utgångspunkt för vår ekonomiska politik ett konsekvent ansvarstagande för de offentliga finanserna. Svensk ekonomi ska vila på en trygg grund. Vi ska ha tydliga säkerhetsmarginaler – ett finansiellt sparande nära balans – för att säkerställa vår handlingsfrihet att möta en mer långvarig och fördjupad kris. Välfärdens kärnverksamheter ska fredas från nedskärningar. Hushåll och företag ska värnas från skattehöjningar.
Redan i valrörelsen 2010 var vi medvetna om att uppgången i ekonomin skulle kunna hotas av utvecklingen i världsekonomin. Därför ställde vi bara ut skarpa förslag som vi kunde leva upp till under 2011. Övriga punkter i vårt gemensamma jobbmanifest presenterades som reformambitioner, att genomföras under mandatperioden och under förutsättning att ekonomin utvecklades positivt. När det ekonomiska utrymmet nu krymper står vi kvar vid vårt löfte till väljarna om att ta ansvar för svensk ekonomi.
Ett av de områden alliansregeringen prioriterat under åren är situationen för Sveriges äldre. De ålderspensionärer som väljer att vara aktiva på arbetsmarknaden har fått ett extra stort jobbskatteavdrag. Vi har också genomfört skattelättnader för pensionärer vid tre tillfällen, där det senaste steget togs vid årsskiftet. Sammantaget uppgår våra pensionärsskattelättnader till 12,8 miljarder kronor och har gett pensionärer i storleksordningen 5.000 till 10.000 kronor mer i plånboken varje år. För de äldre som har sämst ekonomi har vi även höjt det så kallade förbehållsbeloppet, som i praktiken reglerar hur höga avgifter en kommun kan ta ut för exempelvis hemtjänst. Vi har därtill förstärkt bostadstilläggen.
Vi har möjliggjort för kommunerna att införa valfrihet för hemtjänst och äldreboende, satsat resurser på bättre kvalitet, nya äldreomsorgsplatser i särskilt boende och infört en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Vårdvalet har gjort det möjligt för alla att själv välja en läkare utifrån egna behov. För de mest sjuka äldre har vi inlett ett arbete för att förbättra sjukvården och omsorgen.
Under mandatperioden fortsätter vi vårt reformarbete för Sveriges äldre. Där vi ska visa respekt för att äldre är olika och har olika behov, men samtidigt ge förutsättningar för att alla ska kunna känna trygghet, värdighet och delaktighet.
Vi har nu också enats om att nästa år ytterligare förbättra ekonomin för de pensionärer som har lägst inkomst. I ett kärvt ekonomiskt läge där utrymmet är starkt begränsat ser vi detta som viktigt, inte minst då denna grupp pensionärer har små marginaler och därför riskerar störst oro i kristider.
Att nästa år prioritera reformer för de sämst ställda pensionärerna är motiverat sett till det osäkra ekonomiska läget, men också mot bakgrund av att pensionerna till följd av årets starka tillväxt kommer att höjas under 2012. För den med inkomstgrundad pension kommer höjningen att hamna på runt 3,5 procent nästa år och garantipensionärerna kommer att få sin pension uppräknad med 2,8 procent. Tillsammans med förväntat låg inflation och därmed lägre prisökningar kommer det innebära en märkbar realinkomstökning för Sveriges pensionärer. Det är resultatet av en ansvarsfull ekonomisk politik för arbete och tillväxt.
En av de reformambitioner alliansen aviserat för mandatperioden är att fortsätta sänka skatten för pensionärer. För åren 2013 och framåt är prognosen att ökningstakten för pensionerna kommer att bli lägre. Alliansen lovar att genomföra en skattelättnad för pensionärer 2013 eller 2014 om balans i de offentliga finanserna kan säkras. Det fjärde steget i sänkningen av pensionärernas skatt är inte i sig avhängigt ett kommande jobbskatteavdrag.
Vi står också kvar vid att en skillnad i inkomstbeskattning för pensionärer och löntagare inte har ett egenvärde och att vi vill verka för en gradvis minskad inkomstskatteskillnad framöver. Det ska löna sig att arbeta, men det ska också löna sig att ha arbetat.
Nu är tid för ansvar. Den ekonomiska oro vi sett växa fram under sommaren ställer krav. Den ställer krav på att vi har marginaler. Att vi har uthållighet i vår ekonomi. Tillsammans ska vi ta ansvar för Sverige i en orolig tid. Vår ambition är att även under den kris vi nu ser värna ekonomin, jobben och välfärden. Sunda offentliga finanser är och förblir hörnstenen som garanterar vår gemensamma välfärd och goda förutsättningar för sysselsättning och tillväxt. Det är så vi tar ansvar för Sverige.
Fredrik Reinfeldt
Jan Björklund
Maud Olofsson
Göran Hägglund
Kommentera debattartikeln.