Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Sveriges röst måste bli tydlig och stark i FN”

Satsa på säkerhetsrådet. Sveriges roll som en stark FN-aktör känns allt mer utspelad. Nu måste regeringen visa att Sverige är ett land att räkna med, både i säkerhetsrådet 2017–2018 och i konflikthärdar runt om i världen, skriver social­demokraterna Stefan Löfven och Urban Ahlin som i dag besöker FN i New York.

Om två år kommer Sverige, Italien och Nederländerna att kandidera mot varandra om två platser i FN:s säkerhetsråd. För två år sedan, i budgetpropositionen för 2012, meddelade regeringen i klartext att Sverige kandiderade till säkerhetsrådet 2017–2018. Utan ett starkt svenskt FN-engagemang är risken tyvärr stor att vi hamnar utanför. För att kandidaturen ska lyckas måste Sverige samla ett brett stöd. Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt har ännu inte ens påbörjat arbetet. Senast Sverige satt i säkerhetsrådet var 1997–1998.

Vi vet att dagens låga FN-engagemang och regeringens splittrade syn i Mellanösternkonflikten har förändrat Sveriges anseende i världen. Tystnad råder om erkännandet av en palestinsk stat. Andra länder i EU fick agera inför omröstningen om en uppgraderad palestinsk status i FN, medan den svenska regeringen valde att passa in i det längsta. Det tydligaste beviset på att vårt land inte längre är den självklara FN-aktör som vi varit kom när Sverige misslyckades med att ta en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter i slutet av förra året. Sverige placerades hopplöst sist av de fem länderna i vår kandidatgrupp.

I stället för att öka det svenska FN-engagemanget har Carl Bildt velat gömma undan den aktuella säkerhetsrådskandidaturen i en mycket större krets av länder genom att föreslå EU-samordning. Den skulle ersätta den etablerade nordiska rotationen, som baseras på att vi och våra grannländer inte konkurrerar ut varandra. Regeringens förslag innebär dessutom att det nordiska samarbetet kraftigt försvagas eftersom Norge och Island som inte är EU-medlemmar ställs utanför. Det är oacceptabelt för oss socialdemokrater.

I nedrustningsfrågorna, en tidigare svensk paradgren, har regeringen valt att agera bromskloss. De senaste åren har det i stället varit Norge som tagit initiativ för nedrustning av kärnvapen och klusterbomber. Sverige borde agera för att få till stånd en konvention som förbjuder kärnvapen. I arbetet för en sådan bör Sverige framhålla kärnvapnens oerhörda inhumana konsekvenser. Konventionerna mot både personminor och klustervapen kom till genom att just dessa vapens inhumana konsekvenser belystes.

Det är ambitioner och visioner som i grunden gör att nationer får besätta förtroendefulla poster i FN. Därför måste Sveriges röst vara tydlig, engagerad och stark.

FN är för oss socialdemokrater navet i det internationella samfundet. Samtidigt är organisationen i stort behov av fortsatt reformarbete. Inte minst behöver säkerhetsrådet reformeras. Nya länder som bättre speglar dagens värld måste komma in för att skapa legitimitet åt rådets beslut. Vi socialdemokrater vill också arbeta för en vetofri kultur i säkerhetsrådet. Varje gång ett veto läggs uppstår ett misslyckande och en låsning som innebär en risk för att konflikter eskalerar. Det visas med förfärande tydlighet i Syrien.

I dag besöker vi FN:s högkvarter i New York för att träffa sex chefer, bland dem FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson samt ansvariga för de fredsbevarande insatserna, UNDP och nedrustning. Samtliga områden som dessa personer ansvarar för är centrala för svensk utrikespolitik. Åtminstone har de varit det. Men det finns tyvärr flera exempel som visar hur tillbakadragen den svenska FN-positionen numera är.

Vi socialdemokrater vill att Sverige ska återta sin position som en stark FN-aktör. Det var positivt att Fredrik Reinfeldt lyfte fram kvinnors roll och jämställdhet i Sveriges årliga tal inför generalförsamlingen. Dessa frågor är det långt ifrån alla länder som driver. Just därför är det så viktigt att Sverige har en stark position så att vi med kraft kan driva frågorna.

Sverige är en stor givare till FN-systemet och måste därför kunna säkra inflytande när medlen ska användas. En debatt om FN:s bistånd pågår i Sverige. Vi är angelägna om att både det svenska och internationella biståndet granskas och utvecklas genom debatt. Sverige ska fortsatt ha en stark roll, och då är kraven på resultat naturligtvis lika viktigt i FN som på hemmaplan.

Vårt land har också en lång tradition av deltagande i FN:s fredsbevarande insatser, fler än 80.000 svenskar har gjort FN-tjänst. Men i dag är antalet historiskt lågt, endast en handfull är i tjänst. FN behöver såväl personal som utrustning från länder som Sverige i de operationer som FN själva leder. Till dessa borde Sverige bidra mer, och Socialdemokraterna anser att nästa nya större internationella militära insats som Sverige deltar i bör vara FN-ledd. Det är viktigt både för att stärka FN:s plats i det internationella samarbetet, och för att trygga förtroendet i Sverige för framtida fredsinsatser. Förmågan att skapa stöd för de frågor man driver grundas i det egna engagemanget. Här brister Sverige. Svenska FN-förbundet skriver till exempel i en artikel att ”oviljan att under lång tid bidra till världsorganisationens säkerhetsarbete leder till minskat inflytande”.

Vi socialdemokrater anser att Sverige måste öka engagemanget i FN. Vi vill:

• Att kampanjen för den svenska kandidaturen till säkerhetsrådet startas omedelbart. Vi socialdemokrater har avsatt medel för detta i vår budgetmotion. Vad gör regeringen? Tänker den borgerliga regeringen ens inleda kampanjen?
• Att nästa större nya fredsinsats som Sverige deltar i bör vara ledd av FN.
• Att Sverige ökar ansträngningarna för att få fler svenskar verksamma i FN-systemet.
• Att Sverige utvecklar en FN-strategi för Sveriges arbete i FN både som enskild aktör, genom EU och i samarbete med de nordiska länderna.

FN är för oss den viktigaste internationella organisationen. Men om FN ska klara av de komplexa utmaningar de står inför måste ytterligare reformarbete till. Demokratiska medlemsländer som Sverige ska vara aktiva, närvarande och pådrivande i det arbetet. Men för att åstadkomma resultat måste Sverige vara en röst som blir lyssnad på. Hittills har det varit alldeles för tyst.

FN:s säkerhetsråd

• FN:s säkerhetsråd, ett av de sex huvudorganen, har mycket stor makt i FN. Rådets uppgift är att upprätthålla internationell fred och säkerhet, och där ingår bland annat att ta beslut om FN:s militära insatser.
• Rådet består av representanter från 15 av FN:s 193 medlemsstater. Fem av dessa är permanenta medlemmar, och de andra tio väljs för en tvåårsperiod av FN:s generalförsamling. De permanenta medlemmarna kan ensamma stoppa säkerhetsrådets beslut genom att använda sin vetorätt.