Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Sveriges små kommuner halkar efter i digitalisering”

På landsbygden är 8 av 10 hushåll fortfarande utan en snabb och modern uppkoppling. Detta gap måste slutas så att även invånarna utanför storstäderna ges möjlighet att ta del av digitaliseringens möjligheter, skriver artikelförfattarna.
På landsbygden är 8 av 10 hushåll fortfarande utan en snabb och modern uppkoppling. Detta gap måste slutas så att även invånarna utanför storstäderna ges möjlighet att ta del av digitaliseringens möjligheter, skriver artikelförfattarna. Foto: TT

Kommunenkät. Digitaliseringen är det som på allvar kan mota urbaniseringen. Långt från närmsta stad kan företag verka, patienter få vård och medborgare få samhällsservice. Därför är det alarmerande att landets mindre kommuner inte lyckas hänga med i digitaliseringen, skriver Mikael Ek, Svenska stadsnätsföreningen och Peter Lindroth, Småkom.

Digitaliseringen sägs sudda ut geografiska gränser. Vi kan i dag presentera siffror som visar på motsatsen. Medan hela det svenska samhället digitaliseras i hög fart halkar de små kommunerna efter.

Säg det samhällsområde där digitaliseringsdebatten inte går het. Näringsliv, kulturliv och den offentliga sektorn befinner sig just nu i det som sannolikt är vår tids största samhällsförändring.

I början av juli presenterade organisationen World Economic Forum en rapport där Sverige utsågs till världens tredje bästa land på digitalisering. Internetanvändning, digital infrastruktur, konsumentpriser, företagsvillkor, kompetenstillgång och e-förvaltningstjänster är några av de områden som påverkar placeringen.

Det svenska näringslivet var tidigt ute med att anpassa sina verksamheter. Såväl handel som bankväsende skapade tidigt digitala lösningar som effektiviserade bolagens verksamheter till nytta för både kunden och dem själva.

Det offentliga låg länge efter men under det senaste året har digitaliseringssatsningarna duggat tätt. När vi mäter digitaliseringsprocesserna ute hos landets kommuner får vi däremot fram oroväckande statistik:

I Svenska stadsnätsföreningens enkät riktad till landets ledande kommunpolitiker och tjänstemän visar det sig att skillnaderna är stora mellan landets stora och små kommuner. Medan 9 av 10 kommuner med fler än 50 000 invånare uppger att de erbjuder digitala välfärdstjänster, är motsvarande siffra i landets små kommuner, med färre än 11 000 invånare, 4 av 10.

Synen på stöd från regeringen och dess myndigheter skiljer sig också stort. Dubbelt så många av de större kommunerna, 49 procent, anser att det är upp till varje kommun att själv lösa digitaliseringen av välfärden. Motsvarande siffra hos de mindre kommunerna är 26 procent.

Sverige är som bekant ett till ytan stort land och förutsättningarna för landets kommuner skiljer sig åt. Det som däremot förenar dem är behovet av att effektivisera sina verksamheter.

Att offentliga instanser, som myndigheter, landsting och kommuner digitaliseras har flera fördelar för såväl verksamheterna i sig som för invånarna. Effektiviseringar inom exempelvis äldrevården möjliggörs så att personalen lägga mer tid på de sysslor där den sociala samvaron är viktig. Många offentliga verksamheter lider dessutom av resursbrist. Svårigheter att hitta såväl skolpersonal som handläggartjänster är ett stort problem på flera håll runt om i landet, inte minst i de mindre kommunerna.

Den viktigaste aspekten med digitalisering är möjligheten till ökad service. För kortare handläggningstider i exempelvis bygglovsärenden eller möjlighet att välja så kallad nattkamera framför besök av hemtjänstpersonal på natten gynnar medborgaren i betydligt större utsträckning än kommunen.

Medan 9 av 10 kommuner med fler än 50 000 invånare uppger att de erbjuder digitala välfärdstjänster, är motsvarande siffra i landets små kommuner, med färre än 11 000 invånare, 4 av 10.

Digitaliseringen skapar också unika möjligheter. Det är det kanske starkaste verktyget för att motverka urbaniseringen: företag kan med digitaliseringen verka lika bra oavsett om det är 20 eller 2 mil till närmaste stad. Patienterna i glesbefolkade kommuner kan i många fall ges lika bra vård med hjälp av digitala verktyg som det tidigare krävts långa resor för att få del av.

Just därför är det alarmerande när vi ser hur landets mindre kommuner inte lyckas hänga med i utvecklingen.

Målet för regeringens IT-politik är att Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Vi förutsätter att man här syftar på hela vårt land. Då måste de mindre kommunerna få stöd i den omställningsprocess som nu präglar vårt samhälle.

Sedan någon månad tillbaka har civilminister Ardalan Shekarabi ansvar för de frågor som rör det offentligas digitalisering. Det innebär att den ministerportfölj som har det övergripande ansvaret för det offentliga Sverige nu också ansvarar för dess digitalisering. Det är ett viktigt steg i rätt riktning.

Men Ardalan Shekarabi kommer inte till ett dukat bord. Såväl regeringens Digitaliseringskommission som Riksrevisionen flaggar för att det offentliga Sverige halkar efter våra grannländer i övriga Europa. Det är med andra ord hög tid för konkreta åtgärder som möjliggör ökad digitalisering i så väl landets små och stora kommuner.

För att lyckas med detta efterfrågar vi och landets ledande kommunföreträdare:

Foto: DN

En digital agenda för landets kommuner. I vår enkät svarar 8 av 10 ledande kommunföreträdare att de efterfrågar en tydligare beskrivning över vilka digitala tjänster och lösningar som regeringen förväntar sig att kommunerna ska erbjuda sina invånare.

 

 

 

Foto: Det är hög tid för mer än bara kloka ord. Sedan regeringen tillträdde för två år sedan har ett antal råd och kommissioner tillsatts med syfte att främja samhällets digitalisering. 8 av 10 ledande kommunföreträdare efterfrågar konkreta handlingsplaner och verktyg som är möjliga att använda som underlag i den egna kommunens digitaliseringsarbete.
 

 

Foto: Det måste bli enklare för landets kommuner att samarbeta kring digitalisering och bredbandsutbyggnad. I dag finns ett antal regler, exempelvis lokaliseringsprincipen, som hämmar samarbeten eller kräver onödig byråkrati för att kringgås. 9 av 10 ledande kommunföreträdare efterfrågar regelförändringar som gör det möjligt för kommunerna att samverka över kommungränserna i större utsträckning än i dag.
 

Foto: Jordbruksverkets regelverk kring stöd för bredbandsutbyggnad måste ses över. Av de kommunföreträdare som inte anser att regeringen gör tillräckligt för bredbandsutbyggnaden uppger åtta av tio att regelverket kring Jordbruksverkets stöd för bredbandsutbyggnad behöver förenklas. Det är orimligt att utbyggnaden av samhällskritisk infrastruktur ska präglas av snåriga regelverk och ideella insatser.
 

 

Foto: En förutsättning för att lyckas med en kommuns digitalisering är att invånarna kan ta del av tjänsterna. Fortfarande saknar 4 av 10 svenska hushåll tillgång till fiberbredband. På landsbygden, som ofta präglar landets små kommuner, är 8 av 10 hushåll fortfarande utan en snabb och modern uppkoppling. Detta gap måste slutas så att även invånarna utanför storstäderna ges möjlighet att ta del av digitaliseringens möjligheter.

Sveriges kommuner var, med sina stadsnät, tidigt ute med att bygga ut det svenska bredbandsnätet. Tack vare dem har vi i dag både ett av världens mest utbyggda bredbandsnät och bland de lägsta slutkundspriserna. Med andra ord har vi rätt förutsättningar för att ligga i framkant inom offentlig digitalisering. Trots det halkar vi efter. Nu krävs krafttag för att invånarna i landets kommuner, såväl stora som små ges rätt förutsättningar att ta del av digitaliseringens möjligheter.

DN Debatt. 11 augusti 2016

Läs mer på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.