För ett halvår sedan sade Fredrik Reinfeldt att flyktingpolitiken skulle bli ett huvudnummer under Sveriges ordförandeskap i EU. Sedan dess har det varit helt tyst från statsministern. Han har uppenbart stora problem med intern splittring i flyktingfrågan.
Samtidigt är frågan mer viktig och aktuell än någonsin. Statsministern måste överbrygga de interna motsättningarna och använda ordförandeskapet till att ta initiativ till en gemensam europeisk flyktingpolitik.
Sverige har tagit ett stort ansvar genom bistånd till uppbyggnaden av krigshärjade länder och mottagande av asylsökande. Det är bra och riktigt. Människor som flyr till Europa ska få en human och rättvis behandling.
Alla kommer inte att få stanna. I första hand ska asyl ges till de människor som är i störst behov av skydd. Det är en viktig princip. Individernas skyddsbehov måste alltid väga tyngst.
Det finns stora och problematiska skillnader i hur flyktingar behandlas på vår kontinent. I tidningarna kan vi läsa om fruktansvärda förhållanden för afrikanska flyktingar i södra Italien. På Malta kan flyktingar hållas i slutet förvar i upp till 18 månader. Till och med de egna myndigheterna medger att flyktingarna lever under oacceptabla villkor. Med sin utsatta geografiska position måste Malta, samtidigt som de tar ett humanistiskt ansvar, ges ett stöd från övriga Europas länder.
Södertälje, som är ett annat exempel, har fått ta ett orimligt stort ansvar. En medelstor svensk kommun som har tagit emot cirka 8 000 irakiska flyktingar. Under 2007 fler än USA och Kanada tillsammans. Det är förstås orimligt och ett exempel på att den europeiska flyktingpolitiken inte räcker till.
Europas ledare måste enas om ett hållbart sätt att sprida flyktingmottagandet rättvist över vår kontinent. Det är inte värdigt att människor förtvivlat riskerar sina liv i rangliga båtar över Medelhavet.
Europeiska unionens 27 länder har förvisso närmat sig varandra när det gäller flyktingpolitiken. Men det gemensamma ansvarstagandet måste bli mycket starkare. Det är orimligt att länder spelar Svarte Petter där den enskilda flyktingen kommer i kläm. Trots att EU under det senaste decenniet börjat skapa gemensamma regler är det fortfarande oacceptabelt stora skillnader mellan de olika ländernas bedömningar.
Det är bråttom för Europas ledare att komma överens. Runt om i världen finns ett flertal konflikthärdar med potential att utvecklas till riktigt stora flyktingkatastrofer. I Sri Lanka rapporteras mer än 200 000 personer, varav 80 000 barn, vara på flykt från sina hem. I Pakistan är hundratusentals människor på flykt från Makaland i Nordvästra gränsprovinsen. I Afrika finns flera allvarliga oroshärdar.
Statsministerns löfte från i höstas att göra flyktingfrågorna till ett huvudnummer måste infrias. Han måste dessutom lyckas leverera tydliga och ansvarsfulla resultat. Fredrik Reinfeldt får inte bli ett passivt redskap i händerna på sina europeiska partikamrater Silvio Berlusconi och Nicolas Sarkozy.
En förnyad och gemensam europeisk flyktingpolitik bör utgå från följande punkter:
•Sprid flyktingmottagandet mellan Europas länder. Flyktingarna är ett gemensamt europeiskt ansvar. Man bör överväga sanktioner mot länder som inte uppfyller miniminivåerna för sitt flyktingmottagande.
•Utgå från en humanistisk värdegrund. Flyktingar som får asyl måste snabbt erbjudas plats i samhället och komma i arbete. Ta vara på flyktingarnas tidigare erfarenheter och kunskaper. Det är slöseri att högt utbildade människor inte får chansen att använda sin yrkeskunskap.
•Enas om gemensamma regler. Det är orimligt att Europas länder har starkt skiftande strategier för flyktingmottagandet. Asylsökande ska garanteras en rättssäker prövning, en process som minimerar mänskligt lidande, korta handläggningstider och ett värdigt mottagande inom hela unionen.
•EU får inte diskriminera bland flyktingar. De europeiska länderna kommer att skrika efter arbetskraft inom ett par år. Europa får därför inte bli en rikemansklubb där vi endast släpper in välutbildade människor från andra länder.
•Värna om flyktingarnas rörelsefrihet.På sikt måste den fria rörligheten inom EU gälla alla med uppehållstillstånd i något av medlemsländerna, inte bara medborgare.
Dessa punkter bör bli grunden i en ny europeisk flyktingpolitik där vi sätter människorna i första rummet. ”People First – A new direction for Europe” är också temat i det gemensamma manifest som socialdemokrater på hela vår kontinent ställt sig bakom.
I manifestet tas flyktingpolitiken på allvar. Migrationsfrågorna pekas ut som en av framtidens nyckelutmaningar. Världen blir mer global. Länder och gränser blir mindre betydelsefulla.
Vi lever i en tid där det faktiskt är möjligt att fly från krig, tortyr och naturkatastrofer. Under överskådlig tid kommer världen att behöva hantera stora flyktingströmmar.
Det är nu drygt en månad kvar till Sveriges ordförandeskap. Under en lång tid har statsministern byggt upp förväntningarna inför denna händelse. Det gör han rätt i. Förväntningarna måste vara höga. Europa har stora gemensamma utmaningar.
Det handlar förstås om jobbkrisen och klimatfrågan, men också om flyktingarna. Svik inte flyktingarna. Det är viktigt att Reinfeldt håller sitt löfte och gör den frågan till ett huvudnummer.
Evin Cetin (S) Kandidat i Europaparlamentsvalet
Anders Lago (S) Kommunstyrelsens ordförande i Södertälje
Jan Eliasson (S) Fd utrikesminister