Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”SVT tänjer på reglerna och snedvrider konkurrensen”

Den mest aktiva leverantören av innehåll till Facebook är SVT. På fyra orter i Sverige har onlinespecialister anställts med uppdraget att hjälpa SVTs journalister att göra deras nyheter virala, skriver artikelförfattarna. (Användarmedverkan på sidan ovan har av integritetsskäl redigerats bort.)
Den mest aktiva leverantören av innehåll till Facebook är SVT. På fyra orter i Sverige har onlinespecialister anställts med uppdraget att hjälpa SVTs journalister att göra deras nyheter virala, skriver artikelförfattarna. (Användarmedverkan på sidan ovan har av integritetsskäl redigerats bort.)

Licensmiljarderna som finansierar public service-bolagen används till att slå mot de icke offentligt finansierade medieföretagen – och till att stärka Facebooks konkurrenskraft. Vill Alice Bah Kuhnke låta SVT fortsätta att bryta mot regelverket under sändningstillståndets tre sista år? frågar Jeanette Gustafsdotter, TU, och Sofia Olsson Olsén, Aftonbladet.

Hoten mot de svenska medieföretagen kommer i dag från två olika håll: från de globala onlinejättarna – och från public service.

Strukturomvandlingen av mediemarknaden är genomgripande till följd av teknisk utveckling, förändrade konsumtionsmönster och ny konkurrens om publik och annonspengar från globala onlineaktörer. Nya distributionsformer har ritat om mediekartan radikalt jämfört med när de svenska public service-monopolen skapades. I dag gör alla aktörer i någon mån samma saker: tidningar gör tv, radio- och tv-bolag skriver text, och journalistiken kan konsumeras via en uppsjö av tekniska hjälpmedel. Men de nya förutsättningarna har också förändrat de inbördes rollerna mellan aktörerna.

Den offentliga finansieringen på totalt 8,144 miljarder (2017) ger SVT, SR och UR en ekonomisk särställning. Idag ser vi hur såväl SVT som SR använder sina resurser till att direkt konkurrera med de privata medieföretagen på det som blivit tidningarnas nya hemmaplan – onlineplattformar för text- och bildbaserad journalistik, tv och interaktivitet med publiken. SVT och SR går alltmer från att vara utpräglade radio- respektive tv-bolag till allmänna nyhetsdistributörer, vars utbud liknar tidningsföretagens utbud online.

I takt med att tv-konsumtionen delvis flyttat till internet – i dag läggs 20 procent av tv-tiden online – har Sveriges Television börjat arbeta som tidningsredaktionerna och alltmer blivit en leverantör av textbaserad journalistik online. Ett exempel på bolagets pågående förflyttning är ambitionen att etablera SVT som leverantör av Breaking news. I en artikel i interntidningen Vi på TV berättar bolaget om ett nystartat nyhetsprojekt med syfte att SVT på allvar ska konkurrera om att vara först med nyheter, vilket innebär krav på stora redaktionella resurser med många skrivande journalister.

I takt med att tv-konsumtionen delvis flyttat till internet har Sveriges Television börjat arbeta som tidningsredaktionerna och alltmer blivit en leverantör av textbaserad journalistik online.

Nu tänjer SVT rejält på det regelverk som sändningstillståndet och den statliga finansieringen bygger på. Tillståndet avser uttryckligen sändningar av tv-program i marknätet, det vill säga tv-sändningar som visas i vanliga tv-apparater. Numera ingår också i de årligen utgivna villkoren för det statliga anslaget uppdraget att sända tv online. Villkoren för finansieringen formuleras på följande sätt: ”Medlen ska användas för företagets kärnverksamhet, det vill säga att producera och sända tv-program till allmänheten.”

Vår slutsats är att SVT i dag, och i tilltagande grad, agerar långt utanför det regelverk som är förutsättningen för den statliga finansieringen. I stället för att stötta en unik verksamhet med ett unikt mervärde finansierar svenska folket via tv-licensen en verksamhet som antar karaktären av en statsunderstödd konkurrent till landets medieföretag, mitt i den ekonomiskt tuffaste tid som branschen upplevt. Antingen kan vi uttrycka det som att SVT tagit sig friheten att omformulera sitt eget uppdrag. Eller så kan vi gå hela vägen och helt enkelt konstatera att bolaget bryter mot sändningstillståndet.

SVT verkar precis som den övriga mediebranschen i dag i ett komplext medielandskap, där medievanorna ser radikalt annorlunda ut än när public service-bolagen skapades för ett halvt århundrade sedan. Enligt Mediebarometern använder 34 procent av befolkningen traditionella medier (morgontidning, kvällstidning, tidskrift, radio eller tv) digitalt. I fjol gick internet om tv som svenskarnas viktigaste källa till information.

Användningen av Facebook fortsätter att öka. Drygt hälften, 52 procent, av alla internetanvändare är på Facebook varje dag och 71 procent är det någon gång ibland. För åldersgruppen 16-25 år är nätverket en viktigare nyhetskälla än tv, radio och dagstidningar. Nätverket utgör tillsammans med andra globala onlinejättar som Google, ett gigantiskt hot mot medieföretagens verksamhet och existens. Inte minst gäller det kampen om de nödvändiga annonspengarna.

Den mest aktiva leverantören av innehåll till Facebook är SVT. På fyra orter i Sverige har onlinespecialister anställts med uppdraget att hjälpa SVT:s journalister att göra deras nyheter virala. SVT driver i dag 60 officiella Facebook-grupper. En lång rad profilerade programledare har också egna officiella SVT-sidor.

Strategin betalar sig. Den digitala trafiken till svt.se har ökat med 92 procent det senaste året. Den senaste månaden har SVT sänt livevideo på Facebook vid minst fem tillfällen: USA-valet, Melodifestivalens startfält, Junior-VM i hockey, lokala nyheter och X games.

Investeringarna gynnar inte bara SVT, utan i minst lika hög grad Facebook, vars svaga punkt är just att man inte har eget innehåll. Men nu bidrar alltså SVT till att fylla just det hålet och därmed göra Facebook till en ännu starkare konkurrent om mediebranschens publik.

SVT går så långt att de betalar Facebook för att nå andra mediers läsare. Ett exempel är en Facebook-annons som riktas direkt till Sportbladets följare.

Nu tar SVT nästa steg och inleder samarbete även med Google. Med den nya tjänsten AMP, Accelerated Mobile Pages, lockar Google – precis som Facebook – innehållsproducenter att leverera till deras plattform. Tanken är att konsumenten aldrig ska behöva lämna Google eller Facebook för att tillgodogöra sig annat innehåll. Att licenspengar till public service används för att stärka globala aktörers konkurrenskraft gentemot svenska medieföretag kan knappast anses rymmas inom den statliga finansieringens syften.

Efter den nyligen framlagda medieutredningen ser branschen nu fram emot att den annonserade utredningen om rollen för public service i det nya medielandskapet kommer i gång. Resultatet ska ligga till grund för de nya sändningstillstånden som ska träda i kraft 2020. Men vi befinner oss mitt i en accelererande och dramatisk omstöpning av en bransch som redan skördat sina första offer, och kan komma att skörda fler under de närmaste åren.

Strukturomvandlingen är här och nu, och för den journalistiska mångfaldens skull är det av största vikt att de redan stupade Dagbladet i Sundsvall och Folket i Eskilstuna inte får för många efterföljare. Många medieföretag hotas i närtid. I den här situationen är snedvridningen av konkurrensen som SVT bidrar till det sista som mediebranschen behöver.

Vi konstaterar att det är tre år kvar på det nuvarande sändningstillståndet och ställer därför följande frågor till den ansvariga ministern Alice Bah Kuhnke:

Ska SVT få fortsätta att bryta mot regelverket under det nuvarande sändningstillståndets tre sista år? Vilka krav ställer regeringen på sin tillsynsmyndighet?

DN Debatt. 9 februari 2017

Debattartikel

Jeanette Gustafsdotter, vd TU – medier i Sverige och Sofia Olsson Olsén, chefredaktör och vd, Aftonbladet:
”SVT tänjer på reglerna och snedvrider konkurrensen”

Repliker

Jan Helin, programdirektör SVT:
”Konstig kritik mot SVT:s nyhetsredaktion”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.