För den som har följt debatten om public service, var det lätt att förutse att det skulle flyta in ett antal debattinlägg som pläderar för mindre pengar och smalare uppdrag för SVT och SR precis nu i slutet av maj. Det är högsäsong för lobbying. Om några veckor spikas nämligen direktiven till den stora utredning som ska definiera public service-uppdraget fram till 2019.
MTG:s Sverige-vd ondgjorde sig på DN Debatt 19/5 över att SVT flyttat ”Sportspegeln”, ”från bästa sändningstid – där det har legat i årtionden”. Detta då den nya placeringen givit ”Sportspegeln” en större publik. Samme direktör beklagar sig över att SVT lägger den största andelen av sina resurser på att producera drama och underhållning, trots att han vet att nyheterna är den utan jämförelse största kostnadsposten i SVT:s programbudget. Och svenskt drama skulle vi gärna lägga ännu mer pengar på!
SVT röner allt större uppskattning från publiken, i såväl attityd som tittarsiffror. Men public service popularitet går väl att förena med en växande kommersiell mediesektor. De reklamfinansierade tv-bolagen kommer både 2010 och 2011 att kunna notera all time high i annonsintäkter och i resultat.
Att de kommersiella trots det vill begränsa public service förvånar ingen. Mer oväntat var kanske inlägget på DN Debatt 21/5 då professorn i Europarätt vid Stockholms universitet, Ulf Bernitz, hävdade att SVT:s uppdrag strider mot EU:s regelverk.
Ulf Bernitz må vara professor i EU-rätt, men han har uppenbarligen inte närmare studerat de EU-bestämmelser som reglerar public service.
Inte heller hann han vända blicken mot verkligheten i Europa, där han skulle hitta reklamfinansiering hos ZDF och program som ”Let´s Dance” och ”Ung och bortskämd” hos BBC. Skulle Bernitz ha fog för sina påståenden, hade EU-kommissionen för länge sedan ingripit mot de väsentligt mäktigare public service-bolagen i Storbritannien och Tyskland.
EU-fördraget genom det så kallade Amsterdamprotokollet slår fast att det faller inom medlemsstaternas behörighetsområde att definiera det egna public service-uppdraget. Det är heller inte EU:s sak att besluta vilka program som ska tillhandahållas eller att ifrågasätta programmens kvalitet.
I meddelandet från kommissionen 2009, som Ulf Bernitz refererar till, konstaterar kommissionen att även rådet bekräftat att public service fortsättningsvis måste kunna erbjuda ett brett programutbud och att det är berättigat för dessa radio-och tv-företag att försöka nå en bred publik.
Kommissionen själv säger att med hänsyn till radio- och tv-sektorns särprägel och till behovet av att slå vakt om det redaktionella oberoendet, så ska medlemsstaterna kunna utforma ett uppdrag som omfattar ett brett, balanserat och varierat programutbud. Detta är förenligt med samhällets demokratiska, sociala och kulturella behov. Kommissionen slår även fast att public service-uppdraget också kan omfatta audiovisuella tjänster via samtliga plattformar.
I en dom från EU-domstolen fastslogs att danska TV2:s uppdrag, i allt väsentligt uppbyggt på samma sätt som SVT:s, inte är vagt, utan tvärtom klart och tydligt även om det är brett. TV2 ska erbjuda hela den danska befolkningen ett varierat programutbud som syftar till kvalitet, allsidighet och mångfald. Nästan exakt så är SVT:s uppdrag formulerat.
Professor Bernitz vet att berätta att ”Det lär också vara så att SVT har ökande kommersiella intäkter”.
En enkel titt i årsredovisningen 2010, godkänd av regeringens egen revisor, motsäger detta lösa antagande. SVT:s övriga intäkter vid sidan av anslagen uppgick 2008 till 298 mkr, 2010 utgjorde de 284 mkr.
Sedan årsskiftet måste SVT och SR informera andra mediebolag och ansöka hos regeringen om att få starta nya tjänster av större betydelse. Hade denna förhandsprövning funnits för ett par år sedan, så är det möjligt att SVT Play aldrig hade tillåtits.
Ulf Bernitz påstår i sin artikel att inte heller den nya förhandsprövningen är förenlig med EU:s regelverk. Den är för vag och ger SVT möjlighet att själv göra urvalet av vad som ska granskas. Han har fel också på denna punkt.
Anmälan är inte valfri. En anmälan ska dessutom utförligt beskriva och motivera den nya tjänsten. Regeringen kan vidare välja mellan ett flertal sanktioner om den skulle bedöma att SVT inte anmäler tjänster som i efterhand skulle uppfattas som anmälningspliktiga.
För ett tiotal år sedan förutspådde Bernitz med stor bestämdhet att det svenska detaljhandelsmonopolet för alkohol, Systembolaget, inte var förenligt med EU-rätten. Hans utsago nu om att SVT strider mot EU:s regelverk väger ungefär lika tungt.
Eva Hamilton
vd SVT
Henrik Grinbaum
chefsjurist SVT