Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Synen på flyktingpolitik styr förtroendet för samhället”

Statsminister Stefan Löfven (S) och vice statsminister Åsa Romson (MP) presenterade på en presskonferens tisdag 24/11 förra året den omlagda kursen i migrationspolitiken.
Statsminister Stefan Löfven (S) och vice statsminister Åsa Romson (MP) presenterade på en presskonferens tisdag 24/11 förra året den omlagda kursen i migrationspolitiken. Foto: Janerik Henriksson TT

Ny MSB-rapport. Vi kan visa att flyktingpolitiken sedan länge har polariserat medborgarna. Och synen på flyktingpolitiken styr förtroendet för samhället. Även om själva flyktingkrisen fick begränsade konsekvenser för samhällsförtroendet finns varningstecken som påvisar behovet av en genomtänkt politik, skriver tre statsvetare.

I dagarna är det ett år sedan flyktingpolitiken lades om. Förändringen motiverades av trycket på offentliga verksamheter som uppstod när 130.000 människor sökte asyl under kort tid. På uppdrag av Myndigheten för samhällsberedskap har vi analyserat hur medborgarnas förtroende för samhällsinstitutionerna påverkades av de dramatiska händelserna hösten 2015. Med samhällsinstitutioner menar vi riksdag, regering, politiker som grupp, myndigheter, polis och Migrationsverket samt tilliten mellan människor.

Ett högt och utbrett förtroende för samhällsinstitutionerna är en förutsättning för att Sverige skall fungera. Flyktingkrisen innebar därvidlag en prövning för många offentliga verksamheter. Migrationsverket, polisen, sjukvården, socialtjänsten och skolan rapporterade om svårigheter att leva upp till sina åtaganden, och den politiska debatten var polariserad mellan de som såg det som ett moraliskt och juridiskt imperativ att upprätthålla en generös flyktingpolitik, och de som med hänvisning till landets intresse ville övergå till en restriktivare linje. Mot denna bakgrund är utvecklingen av medborgarnas samhällsförtroende inte bara en del i förståelsen av samtidshistorien. Den blir också en test av motståndskraften hos en central del i den svenska demokratin.

Det stämmer visserligen att Sverigedemokraternas sympatisörer hade lågt samhällsförtroende, men skillnaden i förtroende mellan kritiker och anhängare av den generösa flyktingpolitiken återfanns i nästan lika stor utsträckning bland de som sympatiserade med något av de etablerade partierna.

Analysen bygger på den webbaserade medborgarpanel med 60.000 deltagare som drivs av opinionslaboratoriet LORE vid Göteborgs universitet. Den del vi använder är inte ett slumpmässigt befolkningsurval men är ändå intressant eftersom vi kan följa samma individer från före krisen i maj 2015 till efter krisen i mars 2016. Därigenom kan vi kartlägga förändring och stabilitet i samhällsförtroendet, och med rimlig säkerhet uttala oss om orsak och verkan i den komplexa relationen mellan händelseförloppet och människors uppfattningar.

Huvudresultaten är dessa:

Vi kan dokumentera att flyktingpolitiken sedan länge hade polariserat medborgarna. Redan före krisen i maj 2015 fanns stora förtroendeskillnader mellan kritiker och anhängare av en generös flyktingpolitik (inställningen till flyktingpolitiken mäts genom den välbekanta frågan om det är ett bra förslag ”att Sverige skall ta emot färre flyktingar”). I synnerhet var de starkaste kritikerna till flyktingpolitiken mindre förtroendefulla än övriga medborgare (vad gäller politiker som grupp var de starka kritikerna bara hälften så förtroendefulla som de starka anhängarna, eller 28 mot 55 på en skala mellan 0 och 100). I rapporten argumenterar vi för att synen på flyktingpolitiken har drivit samhällsförtroendet, och denna slutsats styrks av de fördjupade analyser vi nu håller på med utifrån valundersökningarnas panelurval.

Observera att skillnaden i samhällsförtroende gick bortom konflikten mellan Sverigedemokraterna och de etablerade partierna. Det stämmer visserligen att Sverigedemokraternas sympatisörer hade lågt samhällsförtroende, men skillnaden i förtroende mellan kritiker och anhängare av den generösa flyktingpolitiken återfanns i nästan lika stor utsträckning bland de som sympatiserade med något av de etablerade partierna. Många som var kritiska till flyktingpolitiken höll alltså fast vid sina gamla partier men reagerade med att minska sitt förtroende för samhällsinstitutionerna (undantaget för tilliten till andra människor).

Själva flyktingkrisen under hösten 2015 hade dock en förhållandevis liten inverkan på samhällsförtroendet. Även om myndigheterna var ansträngda upprätthölls förtroendet för de viktigaste samhällsinstitutionerna på i stort sett samma nivå som under våren före krisen.

Förklaringen till att förtroendet kunde upprätthållas genom krisen är förmodligen den omlagda politiken. Om trycket på myndigheterna fortsatt på samma nivå under längre tid hade sannolikt antalet kritiker av flyktingpolitiken ökat och därmed hade samhällsförtroendet fortsatt att sjunka. En möjlig kostnad med omläggningen hade varit negativa reaktioner bland försvararna av den generösa flyktingpolitiken. Vi ser en sådan reaktion, men den är klart begränsad.

Det skall också understrykas att händelserna under krisen i viss mån undergrävde samhällsförtroendet. Under hösten tappade framför allt kritikerna av den generösa flyktingpolitiken ytterligare något i förtroende (3 till 5 enheter på skalan mellan 0 och 100), och efter omläggningen av politiken blev alltså även de starkaste anhängarna av den generösa flyktingpolitiken något mindre förtroendefulla gentemot de politiska institutionerna.

Det växande misstroendet drabbade till en början de politiska institutionerna (regering, riksdag, politiker i allmänhet) men flyttades efterhand till myndigheterna. Framför allt gäller det myndigheterna med störst direkt ansvar för flyktingpolitikens genomförande, Migrationsverket och polisen.

Förtroendet för Migrationsverket var under och efter krisen starkt polariserat mellan anhängare och kritiker av flyktingpolitiken (61 mot 22 på skalan 0-100 i november). Förtroendet för polisen var under krisens höjdpunkt i november avsevärt högre än för Migrationsverket (63 mot 46), men sjönk påtagligt efter krisen bland både kritiker och anhängare av en generös flyktingpolitik (minus 5 till 10 enheter, dock fortfarande klart högre än förtroendet för Migrationsverket). Polisen är överlag den institution som förefaller ha påverkats mest av flyktingkrisen.

Det är ett viktigt resultat att samhällsförtroendet var i stort sett motståndskraftigt genom krisen. Denna stresstålighet är en styrkedemonstration av den svenska demokratin. Den visar att det finns ett stabilt medborgerligt förtroende för samhällsinstitutionerna som hjälper landet genom svåra situationer.

Men även om själva flyktingkrisen fick begränsade konsekvenser för samhällsförtroendet finns varningstecken som påvisar behovet av en genomtänkt politik. Opinionen i flyktingfrågan var redan före krisen polariserad vilket hade skapat stora skillnader i förtroende mellan kritiker och anhängare av den svenska generösa flyktingpolitiken.

Flyktingkrisen påminner om att politiker måste vara lyhörda gentemot medborgarnas uppfattningar och åsikter i viktiga frågor. Om politikerna ignorerar kritiska och djupt kända uppfattningar finns risken att samhällsförtroendet brister bland de bortglömda. Det grundläggande samhällsförtroendet är hållbart för kriser, men det kan inte tas för givet ens i Sverige.

Läs mer. Rapporten

MSB-rapporten ”Flyktingkrisen och medborgarnas förtroende för samhällets institutioner” finns i preliminär version här. Innehåller bland annat:

Varför det institutionella förtroendet är väsentligt för samhällets funktion.

Förloppet under de kritiska höstveckorna med ett särskilt öga på de händelsedata över olika myndigheters bedömning av läget som sammanställdes av MSB.

DN Debatt. 26 november 2016

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.