Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Ta FN:s kritik på allvar – så kan Sverige bli ett bättre land för barn och unga”

”I dag är det ett lotteri kring vilket stöd och hjälp ett barn kan få, beroende på var barnet bor”, skriver Barnrättsorganisationer.
”I dag är det ett lotteri kring vilket stöd och hjälp ett barn kan få, beroende på var barnet bor”, skriver Barnrättsorganisationer. Foto: MAJA SUSLIN / TT

FN-granskning. Barn får inte komma till tals och de har svårt att få upprättelse när de kränks. FN:s barnrättskommitté lägger i dag fram sina rekommendationer för hur Sverige ska rätta till bristerna. Barnrättsorganisationer pekar på sex punkter som måste förbättras.

I dag publicerar FN:s barnrättskommitté sina rekommendationer för hur Sverige ska arbeta vidare för att säkerställa att alla barn i Sverige får alla sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen. Som barnrättsorganisationer har vi varit delaktiga i processen och bland annat skickat in egna rapporter till kommittén. Vi var också närvarande i Genève 13–14 januari när regeringen frågades ut om hur barnkonventionen efterlevs i Sverige. Utifrån utfrågningen och vårt dagliga arbete vill vi lyfta sex områden där Sverige omedelbart måste stärka barns rättigheter.

1 Lyssna på barn och unga och ge dem verkligt inflytande

FN ställde många frågor till Sverige när det gäller hur barn och unga kommer till tals. Det gäller inom skolan och annan kommunal verksamhet, men också i enskilda ärenden som berör dem. Barns rätt att bli hörda, en av fyra huvudprinciper i barnkonventionen, är ett område som vi har lyft under en längre tid. I barnkonventionen finns inga åldersgränser för att få påverka beslut som berör barnets eget liv. Ett barn har inte bara rätt att säga sin åsikt utan även rätt att få dessa åsikter respekterade och beaktade av vuxna. I Rädda Barnens undersökning Ung Röst 2014 vill till exempel 60 procent av de 25 000 svarande ungdomarna ha mer inflytande och fler möjligheter att påverka i frågor som rör barn. I en undersökning som Nätverket för barnkonventionen genomförde förra året framkommer att 44 procent av landets kommuner sällan tillfrågar barn i frågor som berör dem. Regeringen behöver nu bland annat säkerställa modeller för barn och ungas inflytande i kommunerna och i skolor.

2 Satsa på utbildning av professionella

Barnrättskommittén lyfte vikten av utbildning och kompetensutveckling bland yrkesverksamma som på något sätt arbetar med eller för barn. Kommittén pekar på kunskapsbristen inom myndigheter och på vikten av att barnets bästa utreds i varje enskilt fall samt hur barnets åsikter beaktas innan vuxna fattar stora beslut om hur det enskilda barnet påverkas.

Vi har länge påtalat för regeringen vikten av att satsa på utbildning, särskilt av domare, åklagare och advokater, poliser, socialtjänstemän, hälso- och sjukvårdspersonal, lärare, förskolelärare och beslutsfattare inom olika myndigheter. Fram till för ett par år sedan utbildade till exempel Ecpat, tillsammans med polisen, blivande domare (fiskaler) om barns rättigheter och sexuell exploatering av barn. Fiskalerna utbildas inte längre, samtidigt som vi ser att domar som rör sexuell exploatering av barn saknar barnperspektiv. Vi vill att utbildningen för fiskaler och andra yrkesverksamma snarast återinförs.

3 Säkerställ att barn kan få upprättelse när rättigheterna kränks

När ett barns rättigheter kränks är det väldigt svårt för barnet att få upprättelse. Barnrättskommittén har riktat upprepad kritik mot Sverige för att Barnombudsmannen inte kan ta emot enskilda klagomål från barn och driva dem vidare. Barnombudsmannen är i dag den enda ombudsman i Sverige som inte kan ta emot klagomål från gruppen som ombudsmannen är satt att representera.

Vi anser därför att Sverige måste ge mandat till Barnombudsmannen att ta emot enskilda klagomål och tillträda det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen, som gör det möjligt för barn att föra fram sina klagomål till FN:s barnrättskommitté.

4 Sätt särskilt fokus på barn i de mest utsatta situationerna

Barnrättskommittén lyfte under granskningen flera grupper av barn i särskilt utsatta situationer, där Sverige bör göra mer för att se till att de får det stöd och hjälp som de behöver. Kommittén uttryckte också stor oro för den ökande rasismen och främlingsfientligheten i Sverige och hur den drabbar barn. Det handlar om barn som söker asyl i Sverige, barn med funktionsnedsättningar, barn som utsätts för sexuella övergrepp och sexuell exploatering, barn med psykisk ohälsa och barn från minoritetsgrupper.

Vi uppmanar regeringen att prioritera dessa barn i arbetet med kommitténs kritik och rekommendationer.

5 Avskaffa postnummerlotteriet om hur barns rättigheter efterlevs

Sverige har vid varje granskning av barnrättskommittén fått kritik för de kommunala och regionala skillnaderna i hur barns rättigheter efterlevs. I dag är det ett lotteri kring vilket stöd och hjälp ett barn kan få, beroende på var barnet bor. Det handlar bland annat om nivåer av barnfattigdom och skolresultat, tillgängliga och förebyggande satsningar på elevhälsan, stöd och skydd när ett barn utsätts för övergrepp eller våld, men även mottagande av barn på flykt. Det är hög tid att regeringen inför minimiregler för vad varje kommun ska kunna erbjuda för att tillgodose alla barns rättigheter.

6 Se till att biståndet lever upp till barn-konventionen

Vi välkomnar att FN:s barnrättskommitté ställde många frågor om hur Sverige säkerställer att det svenska biståndet verkligen genomsyras av ett barnrättsperspektiv. Kommittén påtalade att Sverige kan stärka detta arbete ytterligare genom att göra barnkonsekvensanalyser av de svenskstödda insatserna. Vid utfrågningen i Genève menade svenska regeringen att man arbetade med frågan och att man, i framtagande av de strategier som styr svenskt utvecklingssamarbete, har för avsikt att göra tydliga analyser kring barns rättigheter. Detta är ett steg i rätt riktning och vi vill se att regeringen nu går från ord till handling.

Regeringen måste nu med utgångspunkt i dessa sex punkter stärka barns rättigheter. Vi är övertygade om att barnkonventionen och dess tilläggsprotokoll då får större genomslag i praktiken, och att Sverige kan förbli ett föregångsland för att tillgodose alla barns rättigheter.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.