Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Tänk nytt om gymnasiet och inför kortare yrkespaket”

Ett yrkespaket med kurser från vård- och omsorgsprogrammet skulle till exempel kunna förbereda eleven för arbete som vårdbiträde. Ett sådant yrkespaket skulle också kunna utgöra ett första steg mot en gymnasieexamen, skriver Anna Ekström.
Ett yrkespaket med kurser från vård- och omsorgsprogrammet skulle till exempel kunna förbereda eleven för arbete som vårdbiträde. Ett sådant yrkespaket skulle också kunna utgöra ett första steg mot en gymnasieexamen, skriver Anna Ekström. Foto: TT

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att komma med förslag till påbyggbara yrkespaket där elever ska kunna tillgodogöra sig delar av ett yrkesprogram. Senare i livet ska de kunna komplettera till en fullständig gymnasieexamen inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen, skriver Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Ett skriande arbetskrafts- och kompetensförsörjningsbehov, att för många alltför länge har gått ut gymnasiet utan en examen och det stora antal nyanlända ungdomar gör att vi måste tänka nytt om gymnasiet.

Regeringens mål att alla ungdomar ska fullfölja en gymnasial utbildning ligger fast. Alla ungdomar som inte fyllt 18 år ska gå en gymnasieutbildning och yrkesprogrammen ska stärkas genom att vi gör dem högskoleförberedande. Med de utmaningar som vi ser inom gymnasieskolan idag – med en stor andel som går ut utan fullständiga betyg och den stora gruppen nyanlända – bör det finnas möjligheter att anpassa den gymnasiala utbildningen efter individens förutsättningar och arbetsmarknadens behov.

Därför har regeringen beslutat att Skolverket ska ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram, som stegvis kan leda till en gymnasieexamen. Skolverket har sedan tidigare i uppdrag att ta fram motsvarande förslag till utbildningar inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen. Samtidigt pågår beredning av gymnasieutredningens förslag, som syftar till att fler ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Bland annat finns förslag om att stärka innehållet och strukturen i introduktionsprogrammen.

Dessa kortare yrkespaket ska bestå av kurser från de nationella yrkesprogrammen. Skolverket ska utforma yrkespaketen tillsammans med branschföreträdare som vet vilka yrkeskunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden. Ett yrkespaket med kurser från vård- och omsorgsprogrammet skulle till exempel kunna förbereda eleven för arbete som vårdbiträde. Ett sådant yrkespaket skulle också kunna utgöra ett första steg mot en gymnasieexamen.

Regeringens satsningar på ett stadigvarande kunskapslyft skapar förutsättningar för allas möjlighet till ett livslångt lärande. Inom ramen för kunskapslyftet sker en kraftig utbyggnad av antalet platser inom universitet och högskola, yrkeshögskolan och framför allt inom yrkesutbildningen i komvux.

Dessa kortare yrkespaket ska bestå av kurser från de nationella yrkesprogrammen. Skolverket ska utforma yrkespaketen tillsammans med branschföreträdare som vet vilka yrkeskunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Sedan 1 januari 2017 har regeringen dessutom ändrat reglerna så att det numera finns en rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux. Denna rättighet innebär att om man saknar grundläggande eller särskild behörighet för att läsa vidare har man numera rätt att komplettera sin gymnasieutbildning på komvux, var man än bor i Sverige.

Den svenska ekonomin går som tåget, men hålls tillbaka av att företag inte lyckas anställa den arbetskraft som de eftersöker. Samtidigt som 350.000 personer är arbetslösa i Sverige finns det 100.000 lediga jobb på arbetsmarknaden. I Svenskt näringslivs rekryteringsenkät 2016 angav drygt vart fjärde företag att svårigheterna att rekrytera förhindrade en planerad expansion. Yrkespaket, tillsammans med generösa möjligheter att läsa in resterande gymnasiekurser på komvux, har förutsättningar att spela en viktig roll i det komplicerade läge som den svenska arbetsmarknaden befinner sig i.

Att erbjuda yrkespaket till gymnasieungdomar på introduktionsprogram, framtagna i tät dialog med branscherna, kan bidra till att underlätta arbetsgivares möjligheter att rekrytera.

Dessutom kan yrkespaketen ge ett antal unga personer en välbehövlig chans. En stor utmaning för gymnasieskolan är att andelen elever som efter grundskolan saknar behörighet till ett nationellt program har ökat under lång tid. 2016 var det nästan 17 procent som inte var behöriga till ett nationellt program. De går då i stället på introduktionsprogram. Tyvärr är det alltför få av dessa elever som blir behöriga att börja på ett nationellt program. Av dem som blir behöriga och går över från ett introduktionsprogram till ett nationellt program är det dock många som har svårt att fullfölja sin utbildning hela vägen till en gymnasieexamen. Totalt sett är det omkring en tredjedel av alla elever som går ut gymnasiet utan en gymnasieexamen.

En ytterligare utmaning som svensk gymnasieskola har att hantera de närmaste åren är de många nyanlända unga. Under 2015 sökte cirka 163.000 människor asyl i Sverige av vilka cirka 40.000 var personer i åldern 13 till 18 år. Hälften av dessa var i gymnasieåldern när de anlände. Andelen nyanlända i åldrarna 16–18 år är nu en tolftedel av det totala antalet ungdomar i de åldrarna. Sverige har aldrig tidigare på så kort tid tagit emot ett så stort antal människor.

På introduktionsprogrammen i gymnasieskolan återfinns alltså en blandad grupp unga. En del elever har haft stora svårigheter i grundskolan. Andra har varit en kort tid i Sverige. Yrkespaketen har potential att vara en alternativ väg in i arbetslivet, utan att skapa återvändsgränder.

Om detta kan bidra till att unga ges möjlighet att lyckas, få ett första jobb och det finns generösa möjligheter att läsa in de saknade delarna av ett gymnasieprogam på komvux, då är mycket vunnet. För den enskilde individen och för det svenska samhället.

Med anledning av den stora migrationen till Sverige under hösten 2015 enades regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna om nödvändiga insatser för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända. I migrationsöverenskommelsen beskrevs behovet av att hitta bättre vägar för lågutbildade personer att få en sådan yrkesutbildning som gör att de kan komma ut på arbetsmarknaden.

Yrkespaket för unga på introduktionsprogrammen – i kombination med kunskapslyftets många vägar till utbildning och möjligheter till livslångt lärande – kan utgöra ett viktigt sätt att komma in på arbetsmarknaden.

En gymnasieutbildning är en vattendelare på den svenska arbetsmarknaden. Ett avklarat högskoleförberedande program eller yrkesprogram är en kvalitetsstämpel att visa upp för arbetsgivare. Utbildning kan vara en viktig nyckel för en person att kunna förverkliga sina drömmar, bli självförsörjande och bidra till samhället.

En ambition om att alla ungdomar ska kunna fullfölja en gymnasieutbildning får dock inte begränsas till att handla om att alla ska stöpas i exakt samma form.

Det sägs att den första raden på ett cv är den viktigaste. Fler måste få chansen att skriva sin första rad. Att skapa möjligheter att anpassa gymnasieutbildningen utifrån individens och arbetslivets behov kan vara en del i detta.

DN Debatt. 24 april 2017

Debattartikel

Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister:
”Tänk nytt om gymnasiet och inför kortare yrkespaket”

Repliker

Therese Guovelin, LOs förste vice ordförande:
”Ekströms förslag en fråga för parterna”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.