Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Temperaturhöjning på fyra grader inte osannolik”

Lennart Bengtsson, Deliang Chen, Marie-José Gaillard och Henning Rodhe skriver på DN Debatt (den 21/1) om Världsbankens rapport om klimateffekter i en fyra grader varmare värld, och avslutar med kommentaren: ”Vi vill med detta inlägg på inget sätt förringa problemet med den globala uppvärmningen och dess möjliga följder. Vi vill endast varna för missriktad information som kan få till följd att forskarnas trovärdighet kan komma att ifrågasättas och att åtgärder blir felprioriterade". Vi håller i princip med om det senare, och delar deras betoning av klimatfrågans allvar, skriver forskare inom klimatområdet.

Däremot förvånas vi av att de avfärdat en framtida temperaturökning om fyra grader som mycket osannolik, och gett intryck av att osäkerheten om den så kallade klimatkänsligheten ger anledning att tro att det skulle krävas en extrem ökning av koldioxidhalten i atmosfären, till 1000 miljondelar, för att temperaturökningen skulle nå över fyragradersstrecket. Detta dessutom vid en hög klimatkänslighet.

Detta går emot den gängse uppfattningen. I till exempel IPCC-rapporten från 2007 anges att klimatkänsligheten - den långsiktiga globala uppvärmningen vid en fördubbling av koldioxidhalten - ligger mellan 2 och 4,5 grader. Ett antagande om hög klimatkänslighet, som man kanske kan likna med de högre värdena i intervallet, skulle alltså innebära en global uppvärmning på sikt på närmare fyra grader redan vid cirka 560 miljondelar, det vill säga vid en fördubbling av koldioxidhalten jämfört med halten vid industrialismens början. Detta är en nivå som vi verkar vara på väg mot, och kan överskrida, om inte de globala utsläppen snart börjar minska.

Förutom detta finns det en hel uppsjö andra osäkerheter om klimatfrågans olika aspekter som är grundläggande när det gäller hur koldioxidhalten och halten av andra växthusgaser, som metan och lustgas, samt av partiklar utvecklas. Hur stor blir befolkningsmängden? Hur ser framtidens energisystem ut? Hur kommer kolsänkorna att påverkas av förändrad markanvändning, temperatur- och koldioxidförändring? Hur stor är havens värmeupptag som styr hur snabbt den långsiktiga uppvärmningen slår genom? Dessa är frågor som utöver frågan om klimatkänsligheten gör att ett flertal möjliga scenarier behöver beaktas när vi diskuterar utsläppsminskningar, och klimatanpassning. Beroende på vilka klimatpolitiska val vi gör kan temperaturökningen begränsas till mindre än två grader, eller i värsta fall försvinna upp mot hela sex grader, enligt de mest extrema scenarierna.

Att vi kan gå en fyragradersvärld till mötes är alltså inte särskilt kontroversiellt. I Världsbankens rapport uttrycktes detta som att det finns 20 procent sannolikhet för en uppvärmning på fyra grader till år 2100 och en viss möjlighet för att det kan inträffa redan tidigare, mycket beroende på vilka klimatåtgärder som vidtas framöver, men också klimatkänsligheten.

Den stora frågan handlar således om hur vi ska bedöma framtida risker, det vill säga sannolikheten för en viss klimatförändring kombinerat med dess effekter. På senare år har ny forskning börjat visa vilka stora skador redan någon grads uppvärmning kan ha, särskilt i varma utvecklingsländer. Kunskap kring klimateffekter vid olika stora uppvärmningar är därmed ett relevant beslutsunderlag när det gäller klimatarbetet. Avslutningsvis vill vi betona att vi inte behöver gå hela fyra graders uppvärmning till mötes. Det finns en mängd studier som visar hur ett nästan helt utsläppsfritt samhälle kunde se ut framöver.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi, Lunds universitet

Svante Björck, professor i kvartärgeologi, Lunds universitet

Marianne Hall, forskare och forskningskommunikatör, Lunds universitet

Lena Neij, professor i hållbart byggande och boende, Lunds universitet

Lars J. Nilsson, professor i miljö- och energisystem, Lunds universitet

Lennart Olsson, professor i geografi, Lunds universitet

Ben Smith, professor i ekosystemvetenskap, Lunds universitet

Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, Göteborgs universitet

Erik Swietlicki, professor i kärnfysik, Lunds universitet

samtliga verksam inom klimatforskningen

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.