Moderaterna: Rätten till undantag för Tryckfrihetsförordning och Yttrandefrihetsgrundlag måste även fortsatt vara Sveriges linje.
Den parlamentariska utredningen Yttrandefrihetskommittén har inventerat förutsättningar för och behov av att ersätta två av våra grundlagar, Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) med en så kallad ”teknikoberoende” grundlag. Det har skett under justitierådet Göran Lambertz ledning. Resultatet av tankemödorna ska redovisas senast i december. Det så kallade debattbetänkandet i oktober (SOU 2010:68) har att döma av den nyss avslutade remissomgången mötts av föga entusiasm.
För oss är det uppenbart att ingen av de tre föreslagna nya modellerna – Ansvar, Verksamhet, Ändamål – löser problemen med nuvarande ”modell”. Snarare ligger det i farans riktning att ny ersättande lagstiftning skulle kunna leda till försvagning av befintligt skydd genom vidgat tolkningsutrymme när det gäller yttrandens innehåll och avsändare.
Det brukar anföras att en lagstiftning med anor från 1766 av naturliga skäl inte kan täcka in den snabba medieförändringen och att just av detta skäl en ny ”teknikoberoende” grundlag skulle behövas. Men trots ofullkomligheterna har TF från 1949 och YGL från 1991 tjänat försvaret för yttrandefriheten väl. Att dess grund är gammal är inte en svaghet utan en styrka som ska vårdas. Vi menar att redan den förra utredningen, grundlagsexperten Göran Regners utredning (SOU 2006:96), visade detta och att tidigare försök i ärendet följaktligen heller aldrig lett till propositioner.
Vi hävdar därför, i likhet med bland andra JO Hans-Gunnar Axberger (Dagens Juridik 2/3) att modelltänkandet kan arkiveras. Det fortsatta arbetet bör gå vidare med en uppdatering av TF och YGL, om så befinns nödvändigt främst för att möta den växande skörden av hat och förtal på nätet.
Inför höstens arbete om lagstiftningens förenlighet med EU-rätten – ett viktigare och mer komplicerat problem än modellval – måste frågan ställas: Hur långt är Sverige berett att gå i fråga om anpassning?
I en rapport till utredningen, ”Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens förhållande till EU-rätten” av jur dr Lotta Lerwall, konstateras att Sverige i samband med EU-inträdet framhöll att tryck- och yttrandefriheten är en del av grunderna för den svenska rättsordningen och att vi därför förbehöll oss rätten till undantag för TF och YGL i händelse av konflikt med EU. Konstitutionsutskottet pekade uttryckligen på offentlighetsprincipen, meddelarfriheten, censurförbudet, skyddet av uppgiftslämnare, ansvarighetssystemet och andra viktiga tryckfrihetsrättsliga principer som delar av denna rättsordning.
Att hävda denna rätt till undantag för TF och YGL i händelse av konflikt med EU-rätten, måste även fortsättningsvis vara den svenska linjen i lagstiftningsarbetet och hållningen till EU, oavsett slutresultatet av den lambertzka utredningen.
Mats Johansson
riksdagsledamot (M),
Europarådets ombud för mediefrihet
Hans Wallmark
riksdagsledamot (M), redaktör
Maria Abrahamsson
riksdagsledamot (M), jurist
Inger René
ordförande Signalspaningskommittén,
riksdagsledamot (M) 1991–2010
Anti Avsan
riksdagsledamot (M), domare