DN Debatt

”Tidigare jobbstart viktigare än senare pensionsålder”

Många andra länder har tre terminer med kortare ledigheter. Saco:s studentråd har länge drivit kravet på tre terminer. Med tre terminer per år skulle utbildningen bli effektivare och därigenom kortare, skriver artikelförfattarna.
Många andra länder har tre terminer med kortare ledigheter. Saco:s studentråd har länge drivit kravet på tre terminer. Med tre terminer per år skulle utbildningen bli effektivare och därigenom kortare, skriver artikelförfattarna. Foto: Bertil Eriksson TT

Höjd pensionsålder räcker inte. Sverige har i dag den näst högsta examensåldern bland OECD-länderna. Fem års senare inträde på arbetsmarknaden minskar pensionskapitalet kraftigt. Pensionsgruppen kan därför inte bara titta på en höjd lägsta ålder för uttag av allmän pension, skriver ekonomerna Eva Adolphson och Annika Creutzer.

Riksdagens pensionsgrupp har sedan en tid aviserat en höjning av den lägsta pensionsåldern. I veckan uttalade sig socialförsäkringsminister Annika Strandhäll om att en höjning av denna ålder är att vänta före nästa val. Det är rimligt att höja den åldern i takt med att vi lever allt längre för att kunna bibehålla dagens pensioner.

Men det är minst lika viktigt att unga börjar arbeta tidigare. Inträdesåldern på arbetsmarknaden har ökat kraftigt de senaste åren. Det är dags att pensionsgruppen ber regeringen att tillsätta en inträdesåldersutredning.

För den enskilde har arbete tidigt i livet större betydelse för de framtida pensionernas storlek. I dag har Sveriges högskole- och universitetsutbildade den nästa högsta examensåldern bland OECD-länderna. Det är inte rimligt att ha en genomsnittsålder på 29,7 år. Den som börjar sitt arbete runt 30 år får en betydligt sämre pension än den som kommer ut på arbetsmarknaden fem år tidigare.

Den pensionskrona som betalas in tidigt får fler år på sig att växa än den pensionskrona som betalas in sent. Det är särskilt viktigt nu när de flesta pensioner är premiebestämda, det vill säga den anställde får en viss summa inbetald varje år. Pensionens storlek avgörs sedan av vilken avkastning pensionspengarna haft efter det att pensionsaktörerna tagit betalt. Pengar som kommer in tidigt i yrkeslivet hinner alltså på grund av ränta-på-ränta-effekten växa mer än pensionspengar som kommer in sent. När i livet pensionsuttaget börjar påverkar givetvis också den månatliga pensionens storlek.

Därför är det djupt oroande att unga kommer allt senare in på arbetsmarknaden och kan börja tjäna ihop till en dräglig pension.

Det finns många orsaker till ett sent inträde. Vi har lokaliserat några men det finns säkert fler som kan belysas i en utredning.

 

När det gäller högskole- och universitetsstudenter finns det i dag inga incitament i studiemedelssystemet för att snabbare bli klar med studierna. Här kan det vara läge att fundera över någon form av morot i form av skuldnedskrivning eller ränterabatt.

 

Många unga väljer i dag att vänta några år med att börja på en högre utbildning. Man skulle behöva utreda antagningsreglerna och se om det går att uppmuntra fler att gå vidare till högre studier direkt, eller högst ett år, efter gymnasiet. Exempelvis skulle fler kunna antas på gymnasiebetyg och färre på högskoleprov. Många föräldrar vill säkert unna sina barn att få vila upp sig efter gymnasiet och bjuder dem på ett eller ett par sabbatsår utan tanke på framtida pensioner.

När det gäller högskole- och universitetsstudenter finns det i dag inga incitament i studiemedelssystemet för att snabbare bli klar med studierna. Här kan det vara läge att fundera över någon form av morot i form av skuldnedskrivning eller ränterabatt. Fribeloppet, som anger hur mycket inkomst som studenten kan ha utan att studiemedlet sänks, kan kopplas till studieresultatet. Ju lägre studietakt desto lägre fribelopp.

I dag har de svenska universiteten och högskolorna två terminer med ett långt sommarlov. Många andra länder har tre terminer med kortare ledigheter. Saco:s studentråd har länge drivit kravet på tre terminer. Med tre terminer per år skulle utbildningen bli effektivare och därigenom kortare.

En högskoleutbildning kostar, enligt Saco:s studentråd, i snitt en miljon kronor i utebliven inkomst, eller 100 000 kronor per termin. Det är därför viktigt att det är en god kvalitet i utbildningen så att missnöje inte leder till stora avhopp, vilket är dyrt både för den enskilde och för samhället.

Statens ersättningssystem till universitet och högskolor skulle kunna ses över så att lärosätena får starkare drivkrafter att förbättra prestationsgraden, ett mått på hur stor andel som tar de högskolepoäng som de registrerats för. Den har under många år varit fallande.

För de unga som inte väljer högre utbildning är det viktigt med arbetsförberedande stöd under gymnasietiden. Både arbetsgivare och fack bör arbeta för nära kontakt med gymnasister. Lärlingsprogram och andra former av kombination av arbete och studier finns anledning att stimulera, även med tanke på framtida pensioner.


Eva Adolphson och Annika Creutzer. Foto: Alecta, TT

Den som börjar arbeta vid 30 istället för 25 kan förlora flera miljoner i pensionskapital. I Alectas skrift ”Ett långt arbetsliv börjar tidigt” finns flera exempel som visar på att ett senare inträde kan ge 1-2,5 miljoner i lägre pensionskapital. Det innebär flera tusen kronor sämre pension varje månad. Summor som det är i det närmaste omöjligt att kompensera med några ytterligare år sent i yrkeslivet.

En lägre inträdesålder gagnar inte bara de unga. De skulle också gynna dagens pensionärer och minska risken för att den så kallades Bromsen slår till med nedskrivning av pensionen.

Därför är dags att vi får stopp på trenden med ett allt senare inträde på arbetsmarknaden. Det är inte rimligt att unga själva ska tänka på sina framtida pensioner. Arbetslivet behöver förlängas men det räcker inte med att bara titta på åtgärder som tar sikte på att förlänga slutet av arbetslivet. Det är nu hög tid att också titta på vad som kan göras för att tidigarelägga inträdet i yrkeslivet.

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande, Åtgärder för ett längre arbetsliv” (SOU 2013:25) fokuserade i stort sett bara på förlängning i slutet av arbetslivet. Betydelsen av ett tidigare inträde på arbetsmarknaden fanns inte med i direktiven och det var en brist. Det är med underlag från denna utredning som Pensionsgruppen nu överväger olika åtgärder som en höjd lägsta ålder för uttag av allmän pension.

Men det är olyckligt om Pensionsgruppen ensidigt fokuserar på slutet av arbetslivet. Det är nog så viktigt både för samhället och för den enskilde att få möjlighet att tjäna in till pensionen tidigt i livet.

Därför behövs en utredning som ser över alla möjligheter till förändringar som gör att arbetslivet börjar tidigare.

Läs mer. DN Debatt