”Tillfälliga pristoppar visar att elmarknaden fungerar”

Jul- och nyårshelgernas köldknäpp föranledde stora typsnitt i många tidningar. Under rubriken ”Sverige släcks” meddelade till exempel vår största kvällstidning att elen kan ta slut. Svenska Kraftnäts förhandsinformation om att effektbalansen den 8 januari skulle kunna komma att bli ansträngd tolkades av tidningen som en varning för ”stora elavbrott”.

I själva verket har det ånyo visat sig att Sverige har en robust och driftsäker elförsörjning. De inhemska behoven av el täcks även under dagar när det är mycket kallt i hela landet. Och detta är dessutom möjligt att åstadkomma även i en över tid mycket ovanlig situation, det vill säga när en tredjedel av den svenska kärnkraftsproduktionen är avställd.

Sistnämnda förhållande fick dock and­ra effekter. Under några få särskilt utsatta timmar fanns det inte tillräckligt med utbud av elproduktion på den nordiska elbörsen Nord Pool Elspot för att möta kundernas efterfrågan. Då stack priserna i väg. Under enstaka timmar till och med tjugodubblades priset. Men därmed sändes också signalen till Svenska Kraftnät att aktivera effektreserven och signalen till marknaden att söka dra ner på sin förbrukning. I båda fallen fick prissignalerna åsyftad effekt. Prisvariationerna är en tydlig indikation på att prisbildningen på Nord Pool fungerar tillfredsställande. Och utan aktiveringen av effektreserven hade den tillfälliga prisökningen blivit ännu större.

Alla elsystem är från tid till annan sårbara beroende på väder eller tekniska problem. Det måste konsumenter och politik förhålla sig till och agera utifrån. I Sverige har riksdagen beslutat att Svenska Kraftnät ska hålla reservkraft tillgänglig för att minska sårbarheten vid just sådana situationer som vi nu upplevt. Vi har fått kvitto på att åtgärden fungerar. Situationen har kunnat stabiliseras.

Ändå har det inte saknats kritiska röster. Några har anklagat de politiska makthavarna för att inte ta ansvar – oklart dock vilket ansvar sagda politiker kan förväntas ha för kylig väderlek. Andra har lanserat befängda konspirationsteorier om att kärnkraftsägarna avsiktligt har stängt av sina verk inför vintern i syfte att tjäna mer pengar. Företrädare för elintensiv industri har ropat på planhushållning. Elföretag har ansett att Svenska Kraftnät borde ”gå in och styra mer över elmarknaden” eller klagat på ”ryckigheten” och tyckt att ett tak för börsens elpris nog vore att föredra. Det är intressant att leka med tanken att kommersiella aktörer skulle överföra det resonemanget till exempelvis Stockholmsbörsen Nasdaq-OMX.

Intresseorganisationer som Villaägarna har gått i spetsen för att jaga upp konsumenterna med hypotetiska räkneexempel utan fäste i de verkliga priser som konsumenterna i slutänden möter. De många överreaktionerna är svårförståeliga. De bidrar varken till att öka förståelsen för hur elmarknaden fungerar eller kundernas förtroende för marknaden, som redan är utskälld helt i onödan.

Kritik har riktats inte bara mot höga elpriser, utan även mot bristande öppenhet i elbörsen. De synpunkter på bristande öppenhet som förts fram på DN Debatt 29/12 2009 bör tas på allvar. Nord Pool har förvisso en väl fungerande marknadsövervakning för att säkerställa att aktörerna följer elbörsens regelverk. Dessutom har de nordiska konkurrensmyndigheterna befogenheter att genomföra granskningar vid behov. Men i syfte att stärka allmänhetens förtroende för elmarknaden kan ytterligare undersökningar vara berättigade. Vi är därför beredda att inleda ett arbete i syfte att se vad som kan göras för att underlätta för oberoende forskning att ta del av börsens data.

Sanningen är att elmarknaden i huvudsak fungerar bra. De senaste sju åren har dygnsmedelpriset på elbörsen överstigit 1 krona per kWh vid endast åtta (!) tillfällen. Under samma period har priset också understigit 15 öre per kWh vid tolv tillfällen.

Någon har sagt att det politiska sy­stemet ovillkorligen skulle ingripa om bensinen kostade 10 kronor litern i den ena stunden och 200 kronor i den andra. Den liknelsen haltar betydligt. Bensin säljs inte per timme. Och till skillnad från el så behöver bensinen heller inte produceras i exakt samma ögonblick som den konsumeras. Bensinen kan lagras, men det går inte med elen. Detta förhållande bidrar till att prisvariationerna på elmarknaden normalt sett blir större än på andra marknader.

Elbörsens prissignaler har nått fram till viktiga konsumenter, vilket är precis hur en marknad ska fungera. En gigantisk elförbrukare som Holmen med pappersbruk i både Hallstavik och Bråviken drog följaktligen ner sin massa- och pappersproduktion med 10 procent när elpriset låg som högst. Ovako lät sin produktion vila under de mest kritiska timmarna. Därmed bidrog man till att återupprätta tillräckliga marginaler i systemet och pressade tillbaka priserna för kommande timmar.

Givetvis är det till nackdel för industri och hushåll när elpriserna plötsligt ökar kraftigt. Samtidigt är extrema priser under ett fåtal timmar långsiktigt att föredra framför att hålla i gång ett antal dyrbara reservkraftverk som sällan eller aldrig kommer till användning. Höga priser under en väldigt kort period innebär också att tvingande frånkopplingar av elförbrukare, som skulle innebära stora kostnader för industrin och stora olägenheter för hushållen, kan undvikas.

Men ingen regel utan undantag! Så länge Vattenfall AB inte kan upprätthålla en hög tillgänglighet i sina kärnkraftsanläggningar framstår det som både rimligt och samhällsekonomiskt ansvarsfullt att man omprövar sitt beslut att lägga ner oljekondenskraftverket i Stenungsund. Det verket har – inte minst genom sitt geografiska läge – varit en viktig resurs under denna köldknäpp.

Ingen av oss önskar plötsligt höjda elpriser för industri och hushåll. Men ytterst är tillfälligt höga priser en återspegling av tillgång och efterfrågan på el och att marknaden fungerar. Det är alls inte ett marknadsmisslyckande som en del debattörer försöker få oss att tro.

Mikael Odenberg
generaldirektör Svenska Kraftnät
Yvonne Fredriksson
generaldirektör Energimarknadsinspektionen
Tomas Kåberger
generaldirektör Energimyndigheten

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut