Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Tio förändringar som ska rädda den svenska skolan”

Bred enighet. Vi vill se höjda lärarlöner, lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen och övningsskolor. Totalt handlar det om tio konkreta förändringar som ska vända den negativa utvecklingen, skriver utbildningsministern och företrädare för lärarfacken, SKL och friskolorna.

Skolans resultat grundläggs i mötet mellan lärare och elever. Det är lärarens yrkesskicklighet och undervisningens kvalitet som ytterst avgör hur mycket kunskaper eleverna får med sig.

Läraryrket är ett viktigt yrke. Glädjande nog ökar ansökningarna till landets lärarutbildningar i år, för andra året i rad. Vår förhoppning är att en mångårig negativ utveckling nu har möjlighet att vändas, men vår bedömning är att det behövs fler insatser för att öka läraryrkets attraktionskraft.

Staten, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Sveriges kommuner och landsting och Friskolornas riksförbund har därför samlats kring följande förändringar, som var och en bör införas så snart som möjligt:

1. Höjda lärarlöner och karriärtjänster: Med den stora karriärreformen och med 2012 års avtal är grunden lagd för att sätta lönepolitiken i centrum för en starkare utveckling för svensk lärarkår. Genom öronmärkta statsbidrag kommer många yrkesskickliga lärare att kunna få rejäla lönehöjningar de kommande åren. 2012 års avtal innebär också en strävan att lärare ska få en långsiktigt bättre löneutveckling. Detta lägger ett stort ansvar på parterna.

2. Minskad administration: Lärare ska ägna sig åt undervisning – inte administration. Redan under höstterminen i år minskas kraven på skriftliga individuella utvecklingsplaner (IUP) kraftigt. Även byråkratin kring skriftliga åtgärdsprogram behöver reduceras. Olika processer för uppgiftsinsamling och olika kvalitetsprocesser både inom kommunerna och från skolmyndigheterna måste effektiviseras. Därmed frigörs tid för lärare att planera och genomföra undervisningen.

3. Legitimation och behörighet: När legitimationsreformen är fullt genomförd kommer den att vara betydelsefull för att lyfta kvaliteten i svensk skola. Den som undervisar elever ska ha rätt utbildning för detta. Nyligen blev vi också eniga om de övergångsregler som ska gälla för hur redan anställda lärares yrkeserfarenhet ska kunna valideras. För lärare som saknar behörighet i något ämne som de undervisar i finns också den statliga fortbildningssatsningen Lärarlyftet.

4. Högre antagningskrav: Nästa år, 2014, höjs kraven för grundläggande behörighet till bland annat lärarutbildningen. Blivande lärarstudenter ska nu uppfylla högre kunskapskrav i svenska språket än hittills, för att kunna bli antagna. Regeringen har dessutom aviserat att det ska införas en godkänd-gräns på högskoleprovet, för att bättre säkerställa att den som blir antagen också har förutsättningar att fullfölja utbildningen.

5. Lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen: Alla personer är inte lämpade att bli lärare, och för att fungera som lärare räcker det inte med egna goda teoretiska kunskaper. En lärare måste till exempel ha god förmåga att kommunicera och att interagera med andra. Utöver dagens antagningsregler med krav på gymnasiebetyg bör därför sökandens lämplighet kunna prövas. Denna typ av lämplighetsprov fanns förut i svensk lärarutbildning, och är vanlig i andra länder, till exempel i Finland. Ett införande av lämplighetsprov ska föregås av en försöksverksamhet, som kan ligga till grund för beslut om genomförande på bred front.

6. Didaktiken är en viktig del av lärarutbildningen och den del av didaktiken som handlar om hur undervisningen ska läggas upp måste stärkas. Examensmålen bör förtydligas i den riktningen. Skickliga lärare i skolväsendet måste också beredas plats att medverka i lärarutbildningen, även om vederbörande inte har disputerat.

7. Övningsskolor inrättas för lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning (VFU). På en övningsskola genomför en större grupp lärarstudenter hela eller delar av sin VFU, varvid kvalificerad handledning ges. Övningsskolor finns i andra länder, bland annat Finland. Försöksverksamhet med övningsskolor genomförs i de olika skolformerna.

8. VFU bör utvecklas också vad avser uppföljning, bedömning och prövning av lärarstudenter. VFU är till för att lärarstudenten ska utvecklas i lärarrollen. Men det är vår uppfattning att det prövande inslaget under VFU bör stärkas. I dag är det ovanligt att någon lärarstudent underkänns eller avskiljs under VFU, delvis på grund av bristfällig uppföljning. Tydliga examensmål, gemensamma bedömningsgrunder och en flergradig betygsskala skulle kunna ge ökad kvalitet. De exakta formerna för detta bör utredas.

9. Introduktionsåret utvecklas. Huvudmännen är skyldiga att ge nyexaminerade lärare handledning första året de arbetar som lärare. Huvudmännen får en kvarts miljard kronor per år i statsbidrag för detta uppdrag. Vi anser att Skolinspektionen ska ges i uppdrag att följa att denna handledning också ges i verkligheten. Samtidigt ska introduktionsåret utvecklas. I och med att försök med lämplighetsprov införs och att prövningen under VFU blir tydligare, så kan introduktionsåret fokuseras på stöd och utveckling av den nya läraren och det prövande inslaget kan utgå i denna del. Prövningen flyttar från introduktionsåret till lärarutbildningen. Legitimation kan då utfärdas vid examen.

10. Ett skolforskningsinstitut inrättas. Undervisningen i klassrummen ska vara forskningsbaserad, och det finns ett starkt behov att öka fokus på den forskning som tar sikte på att höja kvalitet och resultat i undervisningen. Detta ska göras i nära samverkan med lärare och huvudmän.

De frågor vi nu har samlats kring har länge varit splittrande i svensk utbildningspolitik, men för att stärka läraryrkets status och utveckla skolan måste vi arbeta tillsammans. Det handlar exempelvis om att stärka skolans ledarskap, lyfta fram goda exempel och arbeta långsiktigt. Den enighet vi här visar i synen på läraryrket och viktiga förändringar kommer att vara till gagn för svensk skola.

Jan Björklund (FP), utbildningsminister
Eva-Lis Sirén, förbundsordförande Lärarförbundet
Bo Jansson, förbundsordförande Lärarnas riksförbund
Anders Knape (M), ordförande Sveriges kommuner och landsting
Mikaela Valtersson, ordförande Friskolornas riksförbund