Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Tre av fyra struntar i lagen mot fildelning”

Rättsforskare presenterar ny attitydmätning: Rättegången mot The Pirate Bay visar att dagens upphovsrätt riskerar att urholka nya generationers respekt för rättsstaten.
Bakom det drama som nu utspelar sig kring fildelningssajten The Pirate Bay i Stockholms tingsrätt döljer sig ett verkligt samhällsproblem. En ny opinionsmätning bland 15–25-åringar visar att 75 procent inte betraktar det faktum att fildelning av upphovsrättsskyddat material är olagligt som skäl att låta bli. Nästan lika många menar att en hårdare lagstiftning inte kommer att hindra dem från att fildela. Det avslöjar en stor klyfta mellan upphovsrättens och unga människors syn på vad som är rätt och fel. Fildelarna anser inte att upphovsrätten ska lägga sig i vad de gör med internet i sina vardagsrum. Väljer vi att ignorera denna klyfta finns en uppenbar risk för att nya generationers respekt för rättsstaten urholkas. Det skriver rättssociologerna Håkan Hydén, Stefan Larsson och Måns Svensson.

Måndagen den 16 februari startade rättegången angående fildelningssajten The Pirate Bay. De åtalade, Fredrik Neij, Gottfrid Svartholm Warg, Peter Sunde och Carl Lundström, har i och med rättegången kommit att hamna i fokus för den debatt som rör kontroll och reglering av verksamheter på internet.

Den mediala uppmärksamhet som nu riktas mot rättsprocessen kan bara delvis förklaras av den betydelse en eventuellt fällande dom kan komma att få för olika aktörers möjligheter att tillhandahålla lösningar åt människor som fritt vill utbyta upphovsrättsskyddat material som filmer och musik. Sannolikt skulle en eventuellt fällande dom få marginella eller inga effekter på den mängd upphovsrättsskyddat material som sprids över internet.

Uppmärksamheten förklaras nog snarare av att rättegången fyller ett antal dramaturgiska behov. Berättelsen om en växande konflikt mellan det gamla och nya, mellan det analoga och det digitala eller mellan det mogna industrisamhällets etablerade maktstrukturer och det framväxande nätverkssamhällets kaxiga respektlöshet om man så vill.

Bakom det spännande ”drama” som nu utspelar sig i Stockholms tingsrätt döljer sig emellertid ett verkligt samhällsproblem. I takt med att det etablerade samhället försöker upprätthålla upphovsrätten med metoder som fungerade under den analoga tiden urholkas den nya generationens respekt för samhällets normer i en riktning som på sikt inte gynnar någon.

I grunden är det ju inte företrädarna för The Pirate Bay som begår brott mot upphovsrättslagen genom upphovsrättsintrång. Det gör alla de ungdomar som med stöd av den nya tekniken lätt kan skaffa sig tillgång till upphovsskyddat material och även gör så, utan att betala.

Vi har på Rättssociologiska enheten vid Lunds universitet genomfört en första undersökning inom ramen för ett av KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling) finansierat forskningsprojekt om unga nätkulturer. Cirka 1.100 personer i åldern 15–25 år har besvarat frågor om sin inställning till fildelning.

Resultatet från undersökningen är entydigt. 75 procent av de tillfrågade ser inte det faktum att fildelning är olagligt som skäl att låta bli. En nästan lika stor andel tror inte att förändringar av lagstiftningen i en mer repressiv riktning kommer att hindra dem från att fildela.

Än mer frapperande är att de tillfrågade inte känner av något socialt tryck att följa lagen, vare sig från föräldrar, vänner, lärare, grannar etcetera. Det är helt enkelt så att det inte existerar några sociala normer som backar upp de rättsliga normerna på det här området.

Detta visar på en stor klyfta mellan de rättsuppfattningar som upphovsrätten vilar på och unga människors syn på vad som är rätt och fel. Det är till och med så att en övervägande majoritet av de tillfrågade hävdar att ökad upptäcktsrisk och/eller skärpta sanktioner innebär att de kommer att ansluta till någon av de tjänster som gör att de kan dölja sin ip-adress när de agerar på internet. Ett sådant abonnemang kostar i dag runt 50 kronor i månaden och skulle innebära rejäla inkomster för de aktörer som arbetar med att skapa arenor på internet för fildelning. Det innebär att hårdare tag mot fildelare riskerar att få rent kontraproduktiva effekter.

I grunden handlar problemet således om möjligheterna att skapa en fungerande marknad för digitala produkter på internet. Upphovsrätten är i den digitala tidsåldern inte i sig en tillräckligt bärkraftig rättslig konstruktion, utan den kräver kompletterande åtgärder. Idén är att vissa intellektuellt genererade produkter, till exempel en melodi eller en film, ska ge upphovsmannen en möjlighet att bestämma över exemplarframställning och försäljning samt ersättas när någon använder sig av verket i något offentligt sammanhang. Dock med ett undantag: framställning och kopiering av exemplar för enskilt bruk får ske för framställarens eget behov eller nyttjande inom familje- och umgängeskretsen. Lagstiftaren har inte ansett att den privata sfären bör röras i detta hänseende samt att upphovsmannens förfoganderätt bara bör omfatta sådant som vänder sig till allmänheten. Ett skäl är att det skulle vara svårt att genom övervakning och sanktioner upprätthålla en upphovsrätt som sträcker sig ända in i folks vardagsrum.

Det är också här problemen av i dag kommer in. Utformningen av upphovsrätten har vuxit fram i en tid när kopiering av verk aldrig bjöd på några större hot mot upphovsmannens monopolistiska kontroll av verken. Det fanns helt enkelt inte lättillgänglig teknologi för detta, vilket finns i dag. Kopieringen bjuder inte längre på några problem och antalet virtuella ”vänner” vilka kan ta del av fildelat material är obegränsat - även inom ramen för det egna hemmets privata sfär.

Det har med andra ord uppstått en situation där den upphovsrättsliga konstruktionen inte längre bjuder på några självklara lösningar av den grundläggande konflikten. Gränsen mellan det privata och det offentliga blir allt otydligare.

Givetvis skulle man kunna försöka lösa problemet genom att rätten slår fast att sådant material som görs tillgängligt på internet inte längre kan hänföras till den privata sfären. En sådan strategi medför emellertid åtminstone två problem. För det första kvarstår problemet med att genom övervakning och sanktioner upprätthålla en upphovsrätt som sträcker sig ända in i folks vardagsrum.

Allvarligare är att en sådan syn rimmar illa med väldigt många människors rättsuppfattning. Man tenderar att betrakta användandet av den dator som står i vardagsrummet som en privat angelägenhet även när man kopplar upp sig på internet. Människor anser på goda grunder att övervakning i hemmet är integritetskränkande.

Över huvud taget är det svårt att tillämpa åldrade rättsprinciper i den tid av tekniska omvandlingar som vi nu genomgår. Om vi till detta lägger att de tillfrågade i den rättssociologiska undersökningen anger (utifrån ett genomsnitt) att de är beredda att betala uppemot 200 kronor i månaden för att kunna fildela upphovsrättsligt skyddat material så inser man att problemet inte handlar om en ovilja att betala för de produkter som man vill konsumera.

Det handlar snarare om en ovilja att acceptera ett regelverk som inte tar till vara de möjligheter som den nya tekniken erbjuder, samt en ovilja att acceptera vad man anser vara integritetskränkande intrång i den privata sfären.

Utmaningen ligger i att konstruera en fungerande marknadsplats på internet för den här typen av produkter där såväl upphovsrättsinnehavare som konsumenter känner tillit och trygghet. Det låter sig emellertid inte göras om lagstiftaren och rättsväsendet agerar kontraproduktivt. Det gäller att förstå den nya teknikens egen logik och de sociala normbildningsprocesser som uppstår i dess kölvatten.

Om man väljer att ignorera den klyfta som i dag har vuxit fram mellan det allmänna rättsmedvetandet och de rättsliga normerna så riskerar man mer än att sabotera möjligheterna att skapa en fungerande marknad. Det finns dessutom en uppenbar risk för att nya generationers respekt för rättsstaten urholkas.

HÅKAN HYDÉN
Samuel Pufendorf-professor i rättssociologi vid Lunds universitet

STEFAN LARSSON
Tekn lic, doktorand i rättssociologi

MÅNS SVENSSON
Fil dr i rättssociologi

Fildelning

Fildelning innebär att dela med sig av ­filer (digital musik, filmer eller dataprogram) till andra via internet. För att delta i fil­delning behövs speciella program där man ser vilka filer som andra användare har.

En fil är olaglig att fildela om den är skyddad av upphovsrättslagstiftningen och upphovsrättsinnehavaren motsätter sig fri spridning.

I Sverige har man rätt att kopiera visst upphovsrättsskyddat material för privat bruk. Man får inte ladda ner material som lagts ut på internet utan att först veta att det är godkänt av upphovsrättshavaren.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.