Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Tre av fyra svenskar säger nej till svartarbete”

Bättre skattemoral. Acceptansen för svartarbete minskar i Sverige, enligt en undersökning från Skatteverket. Siffrorna visar på en markant attitydförändring under de senaste sex åren, vilket kan förklaras med politiska beslut som slopad förmögenhetsskatt samt rot- och rutavdrag, skriver Skatteverkets Ingemar Hansson och Jan-Erik Bäckman.

Allmänhetens syn på skattefusk har förändrats kraftigt de senaste sex åren. Det har skett en markant normförbättring och nästan tre fjärdedelar – 74 procent – tar i dag avstånd från svartarbete. För sex år sedan var det bara drygt hälften – 51 procent – som tog avstånd från denna typ av skattefusk. Det framgår av en attitydundersökning som Skatteverket publicerar i dag.

Bara sex procent anger att de tycker att svartarbete är okej. En lika stor andel, sex procent, uppger att de skulle undanhålla inkomster från beskattning om det fanns möjlighet. Detta är en markant förbättring jämfört med 2006 då dessa andelar uppgick till 14 procent.

Acceptansen för svartarbete har minskat i alla grupper. Företagare är den grupp där flest tar avstånd, 88 procent. En förklaring kan vara att konkurrens från svartarbete blir ett mer påtagligt hot mot den egna försörjningen för dessa.

För Skatteverket är det en viktig uppgift att skydda seriösa företag från illojal konkurrens och minimera möjligheterna till fusk och brott. Den markanta normförbättring som har skett i synen på fusk är oerhört glädjande.

Jämfört med 2006 är det i dag färre som känner någon som skattefuskar, jobbar svart eller anlitar svart arbetskraft. Till exempel har andelen som känner någon som anlitat svart arbetskraft minskat från 38 till 24 procent. Detta är starka indikatorer på att skattefusket har minskat.

För första gången ställdes i år frågan om den svarande själv har arbetat svart eller på annat sätt fuskat med skatten de senaste fem åren. Sex procent svarade ja. Bland dem som känner andra som fuskar och där omgivningen visar acceptans för svartarbete uppgav 26 procent att de själva har fuskat. Bland dem som inte känner någon som fuskar uppgav endast 2 procent att de själva fuskat. Det finns alltså ett starkt samband mellan eget fusk och omgivningens attityder.

En rad åtgärder har vidtagits på politisk nivå som kan ha bidragit till normförbättringen och minskat skattefusk. Sådana åtgärder är till exempel införande av rot- och rutavdrag, slopad förmögenhetsskatt, avtal om informationsutbyte med före detta skatteparadis – senast med Schweiz genom avtal som trädde i kraft den 5 augusti – samt krav på certifierade kassaregister inom kontanthandeln. Skatteverket har spelat en viktig roll i dessa sammanhang bland annat genom besök hos många företag för att se till att certifierade kassaregister används på ett korrekt sätt och genom förfrågningar till före detta skatteparadis.

Skattekvoten, det vill säga de totala skatterna inklusive sociala avgifter, har sjunkit från cirka 50 procent av BNP i början av 2000-talet till cirka 45 procent i dag. Finans- och Greklandskris kan också ha bidragit till normförbättringen och minskat skattefusk genom att ha ökat medvetenheten om att en välfungerande ekonomi kräver ett väl fungerande skattesystem.

Andelen som tycker illa om skattesystemet i Sverige har minskat från 42 procent till 22 procent sedan förra undersökningen. Andelen som i stort sett tycker bra om skattesystemet har ökat från 24 procent till 35 procent.

Resultaten tyder på att vi har kommit en bit närmare Skatteverkets vision, som är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig.

Skatteverket har de senaste åren lagt stort fokus på att förenkla för medborgare och företag, bland annat genom att utveckla e-tjänster som gör det lättare att göra rätt och svårare att göra fel. Detta arbete har gett gott resultat, vilket även framkommer i undersökningen. Svenska folket tycker att det har blivit enklare att deklarera.

En ökande andel tycker också att Skatteverket är bra på att motarbeta skattefusk. Andelen som finner det troligt att man skulle upptäckas om man skattefuskade har ökat till 57 procent jämfört med 43 procent 2006. Att det är enklare att göra rätt och att den upplevda upptäcktsrisken ökat har sannolikt bidragit till normförbättringen och det minskade fusket.

Fortsatta insatser krävs emellertid för att komma ännu närmare visionen om ett samhälle där alla vill göra rätt för sig och för att nå Skatte­verkets långsiktiga mål om att minimera skatte­felet, det vill säga minimera skillnaden mellan den skatt som skulle ha blivit fastställd om alla skattebetalare hade redovisat korrekt och den skatt som i praktiken fastställs. Nära 60 procent av de svarande anser att mer resurser bör läggas på att upptäcka skattefusk. Mest angelägna är företagare.

Skatteverket välkomnar ytterligare åtgärder som kan bidra till minskat skattefusk, till exempel att kravet på kassaregister utvidgas till att gälla även torg- och marknadshandel samt snabbare och bättre kontrolluppgifter så att även realisationsvinster och -förluster på aktier kan förifyllas i inkomstdeklarationen för hundratusentals aktieägare.

Var och en av oss kan också bidra till en sund konkurrens genom att enbart anlita seriösa företag och genom att se till att alltid få ett godkänt kvitto på det vi har köpt. Kvittot är beviset för att köpet verkligen registreras och att svarta pengar inte stoppas vid sidan om. En sund konkurrens på lika villkor gynnar inte bara den enskilda seriösa företagaren som annars riskerar att konkurreras ut av skattefuskare utan också konsumenten, arbetstagaren och samhället i stort.

Ingemar Hansson, generaldirektör Skatteverket
Jan-Erik Bäckman, chef för analysenheten vid Skatteverket