Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Tre industriprojekt som kan ge Sverige fossilfri ledning”

Sverige har nu möjliget att skapa den största bilbatterifabriken i Europa i sitt slag och som kan bli mer hållbar än den jättefabrik som Tesla byggt upp i Nevada, skriver Svante Axelsson.
Sverige har nu möjliget att skapa den största bilbatterifabriken i Europa i sitt slag och som kan bli mer hållbar än den jättefabrik som Tesla byggt upp i Nevada, skriver Svante Axelsson. Foto: Gorm Kallestad TT

Kilmatförändringarna är nu så akuta att det krävs tekniksprång för att nå målet om ett fossilfritt Sverige. Tre språng är fullt möjliga att genomföra om de politiska förutsättningarna ges: Skifte till fossilfri stålindustri, en modern fabrik för elbilsbatterier samt bioraffinaderier, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Planeten jorden blir fortsatt varmare men det globala politiska ledarskapet i klimatfrågan är kyligare. När Donald Trump försöker bromsa utvecklingen i USA är det viktigare än någonsin att fler länder visar att fossilfrihet inte bara är bra för klimatet utan också för de enskilda ländernas ekonomi.

Med tre stora industriprojekt har Sverige möjlighet att leda utvecklingen, men det kräver att de rätta politiska förutsättningarna ges.

I OECD:s senaste rapport över den svenska ekonomin får Sverige beröm för hur höga miljökrav förenas med god ekonomisk utveckling. Det är dags för Sverige att sträcka på ryggen och sprida våra erfarenheter internationellt. Vi måste våga både visa upp vad till exempel företagen och kommunerna faktiskt har gjort för att minska koldioxidutsläppen, och nu genomföra de tekniksprång som vi har möjlighet till för att bli helt fossilfria.

Historien har visat att när politiken lagt fast spelplanen har industrin genomfört förändringarna på ett imponerande snabbt sätt och exemplen är många. Efter oljekrisen i början av 1970-talet byggde Sverige ut kärnkraften på ett decennium. I dag ersätts gammal kärnkraft med förnybar el, och enligt den blocköverskridande energiuppgörelsen ska Sverige ha hundra procent förnybar el 2040. Politiken har också varit avgörande för att göra biobränsle till Sveriges största energikälla som det är i dag – större än olja och kol tillsammans. Inte minst den blocköverskridande skattereform som genomfördes 1990 som innebar att världens första koldioxidskatt infördes i Sverige.

Ska företagen klara av att göra dessa enorma investeringar i en gränslös ekonomi krävs det åter igen tydliga spelregler som gör de stora klimatsmarta investeringarna konkurrenskraftiga.

El och värme är alltså nästan helt fossilfritt i Sverige i dag, vilket är unikt i ett internationellt perspektiv. Dessa omställningar har gått lättare än vad de flesta vågat tro. Klimatmålen har nåtts före utsatt tid, och utsläppen av växthusgaser har minskat med 25 procent sedan 1990. Mycket återstår att göra, inte minst när det gäller de konsumtionsrelaterade utsläppen. Den andra stora utmaningen är trafiken som bara har minskat sina utsläpp med knappt 10 procent jämfört med 1990.

Framgångarna i det svenska klimatarbetet bygger på att vi kunnat kombinera utsläppsminskningar med ökad tillväxt och välfärd. Det är den kombinationen som vänder upp och ned på den slentrianmässiga föreställningen att det är en börda att vara ett föregångsland i klimatarbetet. I praktiken har det visat sig vara tvärtom. Nationer och företag visar genom otaliga exempel att de har vunnit ekonomiska fördelar av snabbare utfasning av fossil energi, snarare än tvärtom.

Sveriges mål om att vara ett av världens första ”fossilfria välfärdsländer” är inte bara ett uttryck för ett klimatpolitiskt ansvar, utan också en medveten affärsidé för Sverige. Klimatförändringarna är nu så akuta att det krävs tekniksprång och transformation av hela ekonomin, och det måste genomföras på mindre än 30 år. Ska företagen klara av att göra dessa enorma investeringar i en gränslös ekonomi krävs det åter igen tydliga spelregler som gör de stora klimatsmarta investeringarna konkurrenskraftiga. Den blocköverskridande energiuppgörelsen tillsammans med förslaget på nya klimatmål och en klimatlag är mycket viktiga steg som i kombination med annan klimatpolitik sänker risken för investerare.

Vid mina möten med företag inom Fossilfritt Sverige runt om i landet har tre tydliga tekniksprång utkristalliserats som fullt möjliga om de politiska förutsättningarna ges.

Foto: DN Teknikskifte i stålindustrin. Sverige kan bli det första landet i världen som framställer ett i princip fossilfritt stål. Genom att byta ut kol mot vätgas som framställs av förnybar el kan Sveriges totala koldioxidutsläpp minska med hela tio procent. SSAB, LKAB och Vattenfall har skapat ett gemensamt utvecklingsprojekt och enligt planen ska de fossilfria processerna börja användas kommersiellt cirka 2035. Ska det vara möjligt bör EU:s regler för statsstöd förändras, så att stater kan stötta de företag som genomför stora tekniksprång och därmed bidrar till att minska EU:s totala utsläpp av växthusgaser.

Foto:  Modern bilbatterifabrik. Priserna på elbilsbatterier sjunker snabbare än vad de flesta vågat tro. Volkswagen och Mercedes säger att de ska producera elbilar som går längre än 40 mil på en laddning till samma pris som dagens dieselbilar redan 2020. Men batterierna är en flaskhals. För det första behöver produktionen av billiga batterier öka snabbt och för det andra är det viktigt att utveckla en cirkulär ekonomisk affärsidé som omvandlar gamla batterier till nya. Att öka återanvändningen av kobolt och litium är en viktig förutsättning för en hållbar batteriproduktion. Sverige har nu möjliget att skapa den största bilbatterifabriken i Europa i sitt slag och som kan bli mer hållbar än den jättefabrik som Tesla byggt upp i Nevada. Energimyndigheten har beslutat om ett lån till SGF Energy AB om att bygga en stor bilbatterifabrik och om det sker en ökad satsning på batteriforskning och införs ett nationellt program för att implementera energilagring kan Sverige bidra till elbilsutvecklingen både på kort och lång sikt.

Foto:  Bioraffinaderier. Inom kort kan den svenska bioekonomin nå nya framgångar genom byggandet av ett antal bioraffinaderier som framställer biobaserad diesel och bensin. Men ska investerarna våga satsa på detta krävs en lag om årlig ökad inblandning av biodrivmedel i all diesel och bensin (reduktionsplikt). En sådan lag säkrar en växande marknad för investerarna om målet är tillräckligt ambitiöst. Eftersom det finns en blocköverskridande uppgörelse om en 70-procentig minskning av växthusgaser från trafiksektorn till 2030 bör det vara tillräckligt tydligt. Det finns dock en osäkerhetsfaktor. Sverige måste skärpa kvalitetskraven på biodrivmedel både när det gäller klimatnytta per liter och spårbarhet på allt biodrivmedel. I annat fall riskerar svenska biodrivmedel att utkonkurreras av ohållbar palmolja och dess restprodukt som kallas PFAD.

Om de rätta politiska förutsättningarna ges kan dessa industriprojekt utvecklas snabbt och vara viktiga delar i den gröna industrialism som utvecklar Sverige. Dessa tekniksprång underlättar den globala omställningen vilket också är en viktig anledning till att ett litet föregångsland som Sverige kan göra skillnad globalt.

De val av tekniska lösningar som vi gör i dag är det som avgör hur våra utsläpp ser ut om 20-30 år. Därför är långsiktiga satsningar och stabila regelverk inget som kan vänta till i morgon.

DN Debatt. 1 mars 2017

Debattartikel

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige:
”Tre industriprojekt som kan ge Sverige fossilfri ledning”

Repliker

Nationalekonomerna John Hassler och Per Krusell:
”Klimatpolitiken måste vara empiriskt underbyggd”

Slutreplik
Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige:
”Fram för mer empiri i klimatdebatten”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.