Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Tre råd ska ge branschen möjlighet påverka filmstöd”

Bilder från inspelningen av ”Tjuvheder”, en av det senaste årets mest kritikerhyllade filmer.
Bilder från inspelningen av ”Tjuvheder”, en av det senaste årets mest kritikerhyllade filmer. Foto: Magnus Hallgren

Filmpolitisk proposition. En central del i den nya filmpolitiken är att ge fler i branschen inflytande över svensk films framtid. Med branschråd för utveckling och produktion, spridning och visning samt för filmkultur kan filmbranschen påverka filmstödens utformning, skriver Alice Bah Kuhnke (MP) och Gunilla Carlsson (S).

Filmens kraft finns i berättelserna. Film kan likt få andra konstarter nå in under huden på oss, skaka om, ifrågasätta eller bara underhålla. En förutsättning för filmens kraft är ett avancerat samarbete mellan de många aktörer som skapar en film. Ur ett starkt samspel kan gestaltningen leva kvar i oss långt efter det att vi lämnat biosalongen, tv-soffan eller skärmen.

I dag fattar regeringen beslut om en filmpolitisk proposition som inom kort ska lämnas till riksdagen. Detta är en av de viktigaste och största kulturpolitiska reformerna som vi har att ta ställning till under den här mandatperioden.

Sedan regeringen meddelade att filmavtalet upphör från den 1 januari 2017 har vi haft två primära inriktningar för den kommande filmpolitiken.

Svensk filmbransch behöver resurser för att kunna utvecklas. Därför har vi från regeringens sida varit tydliga med att resurserna till svensk film bör vara minst lika stora som med det tidigare filmavtalet. Under 2017 beräknas därför 545 miljoner kronor avsättas för hela filmpolitiken, varav minst 340 miljoner kronor bör gå till utveckling och produktion av ny film. Denna ekonomiska bottenplatta gör att andra aktörer än staten nu kan våga satsa på svensk film, exempelvis tv-bolagen och regionerna.

Hela filmbranschen ska få inflytande över svensk film. Ett av de stora problemen med det nuvarande systemet är att det framför allt är några få, marknadsdominerande aktörer som är med i beslutsfattandet. När vissa parter har lämnat avtalet och andra inte släppts in så har avtalets legitimitet eroderats. Därför är det viktigt för regeringen att nu se till att de som är med och skapar film också får vara med och påverka filmpolitiken. Inom kultursektorn generellt sett är detta något självklart, men inom filmsektorn har vi sett hur allt färre fått bestämma över allt mer.

Sju av tio remissinstanser har ställt sig bakom regeringens beslut att säga upp filmavtalet. Detta är en tydlig indikator på att förändring behövs.

I propositionen väljer regeringen att föreslå en tydlig vision för svensk film, något som också efterfrågats av många remissinstanser. Förslaget är att visionen ska formuleras som:

”Svensk film ska ha hög kvalitet och uppvisa en sådan bredd och mångfald av berättelser att den angår alla. Svensk film ska vara ett självklart och tillgängligt val för publiken i hela landet och attraktiv internationellt.”

Med detta som övergripande vision kommer vi att föreslå följande mål för filmpolitiken:

• Utveckling och produktion av värdefull svensk film sker kontinuerligt och i olika delar av landet.

• Allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika visningsformer i hela landet.

• Filmarvet bevaras, används och utvecklas.

• Svensk film sprids alltmer utomlands och kvalificerat internationellt utbyte och samverkan sker på filmområdet.

• Barn och unga har goda kunskaper om film och rörlig bild och ges möjligheter till eget skapande.

• Jämställdhet och mångfald präglar filmområdet.

• Filmen bidrar till att stärka yttrandefriheten och det offentliga samtalet.

Målen är en vidareutveckling av den inriktning för filmpolitiken som lades fast i den förra filmpolitiska propositionen 2012. Några exempel på detta är att regeringen också tydligt pekar ut filmens roll i arbetet med att stärka yttrandefriheten. Vikten av att film produceras i olika delar av Sverige lyfts särskilt fram, liksom ökade krav på tillgänglighet till film som fått statligt stöd.

Med dessa mål kan den nya politiken bättre hjälpa till att överbrygga den påstådda konflikten mellan ”smal” och ”bred” film som förgiftat den filmpolitiska debatten alltför länge.

I den svenska filmbranschen spelar regionerna en central roll för produktionen. Det är regeringens ambition att stärka samverkan med andra offentliga aktörer, framför allt på regional nivå.

En central del av arbetet med den nya filmpolitiken har handlat om hur fler aktörer i branschen kan få inflytande över svensk films framtid.

Genom skapande av tre branschråd kommer filmbranschens aktörer att få insyn och möjlighet att påverka filmstödens utformning. Råden måste vara representativa för branschen för att kunna ha den legitimitet som krävs. De tre råd som föreslås är för utveckling och produktion, spridning och visning samt för filmkulturella frågor. Samtliga råd ska ha rätt att ta egna initiativ till förändringar.

 

Resurserna till svensk film bör vara minst lika stora som med det tidigare filmavtalet. Under 2017 beräknas därför 545 miljoner kronor avsättas för hela filmpolitiken, varav minst 340 miljoner bör gå till utveckling och produktion av ny film.

 

Regeringens ambition är att bredda och fördjupa den politiska dialogen om svensk film. Ett initierat samtal, som tidigare var förpassat till några få aktörer i filmavtalet, krävs för att hålla filmpolitiken ständigt aktuell. Därför kommer kulturdepartementet att bjuda in till årliga högnivåmöten med centrala företrädare för aktörer i filmbranschen.

Att skapa en film är något som vanligtvis tar flera år från idé fram till det att vi bänkar oss i biosalongen. På vägen fram är en stor mängd människor involverade, allt från manusförfattare till regissörer, producenter, skådespelare, visningsorganisationer med flera.

För samtliga dessa faser spelar framtidens stödgivning mycket stor roll. Regeringen föreslår därför att de nationella filmstöden bör delas in i tre kategorier, närmare bestämt: Stöd för utveckling, Stöd för produktion samt Stöd för spridning och visning.

Regeringen vill lägga särskild vikt vid utveckling och produktion. Många kreatörer vittnar om en verklighet där filmproduktioner stressas fram och att det i mindre utsträckning satsas på originalmanus. Även kompetensutveckling och satsningar på talanger blir lidande när marginalerna är små, något som på sikt hotar filmbranschens framtid.

För att skapa stabila förutsättningar för branschen bör stödordningen för produktion under 2017 innehålla ett publikrelaterat efterhandsstöd som fördelas på samma grunder som i 2013 års filmavtal.

Den närmare utformningen av filmstöden bör beslutas av Filminstitutet efter samråd med de tre branschråden. När det gäller distribution av film är biografernas utveckling central. Trots en framgångsrik digitalisering så kvarstår det faktum att några få aktörer bestämmer vilka filmer som ska visas och var.

Regeringen satsar därför 25 miljoner kronor 2016–2019 för att stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter. Detta innebär att stärka redan existerande biografer, men också att nya biografer ska kunna öppna runt om i hela Sverige.

Framtiden för den svenska filmbranschen är beroende av trygghet, tydlighet och frihet. När filmbranschens verklighet förändras behöver politiken följa med. Med stabila förutsättningar kan vi se till att fler människor ser svenska filmer på fler biografer i hela landet.

DN Debatt. 10 mars 2016

Debattartikel

Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister (MP) och Gunilla Carlsson, vice ordförande i kulturutskottet (S):
”Tre råd ska ge branschen möjlighet påverka filmstöd”

Repliker

Cecilia Magnusson (M), filmpolitisk talesperson; Per Lodenius (C), ledamot kulturutskottet; Bengt Eliasson (L), ledamot kulturutskottet och Roland Utbult (KD), ledamot kulturutskottet:
”Regeringen sviker svensk film”

Slutreplik från Alice Bah Kuhnke och Gunilla Carlsson:
”Bäst för kulturen när politiken håller sig på armslängds avstånd” 

 

Relaterade nyhetsartiklar

Utredning föreslår nytt filmstöd. Bredare filmutbud och flera ställen att se film på, det vill Film Stockholm se i framtiden. Ett nytt lokalt filmstöd är en av flera åtgärder som föreslås i en färsk utredning.
Besvikelse efter besked om pengar till filmen.  Den nya skattefinansierade filmpolitiken blir inte det ekonomiska lyft för svensk film som branschen hoppats på. Kritiken var hård när regeringen presenterade sin budget.
Filmstödet når jämställdhetsmål.  För första gången har filmavtalets mål om jämställd fördelning av stödpengar uppnåtts.



Läs fler artiklar på DN Debatt