DN Debatt

”Tretton myter om borrelia som skapar rädsla i onödan”

Ofarligare än många tror. Risken att smittas av borrelia när man blir biten av en fästing är mycket liten. Får man sjukdomen är självläkning vanligt. Borrelia ligger inte bakom ms eller alzheimer. Det är inte svårt att behandla, och det finns ingen anledning till panik om man blir fästingbiten, skriver läkaren Mats Reimer.

Fästingarna har vaknat på allvar i vårvärmen. Milda vintrar är fästingarna aktiva en större del av året, och även om borreliainfektion är vanligare under sommar och tidig höst så ser vi fall nästan alla månader på året. Borreliainfektion är ibland en diagnos som är svår att ställa, men sjukvårdens jobb blir inte lättare av den desinformation om sjukdomen som sprids via sociala medier.

Det florerar många myter om borreliainfektion, och med stöd av en expert på sjukdomen skall jag försöka avliva några. En del missuppfattningar är vida spridda, kanske till och med i läkarkåren, medan andra är begränsade till nätets konspirationsteoretiska undervegetation.

1. Borreliabakterien har skapats och spridits från forskningsanläggningen på Plum Island. Detta är den galnaste myten av alla. Plum Island ägs av amerikanska regeringen och hyser ett Animal Disease Center där det under kalla kriget bedrevs forskning på biologiska vapen. Ön ligger nära Old Lyme där borreliasjukdomen (Lyme disease) första gången beskrevs. Voilà! Mer indicier än så behövs inte för en del. Men borrelia har återfunnits i hundraåriga fästingar på museum, och när ismannen Ötzi smittades av borrelia för över 5.000 år sedan kan inte det skyllas på en amerikansk komplott.

2. Fästingbett medför stor risk att borrelia överförs. De flesta fästingar är inte infekterade. Runt 20–30 procent av fästingarna i södra Sverige bär på borrelia och efter bett tar det minst 12–24 timmar innan borrelia vandrar från fästingens tarm till dess spottkörtlar och smittan överförs. Risken för smitta vid ett enskilt fästingbett är bara 1–2 procent, och förebyggande behandling är inte rimlig.

3. Vid fästingbett sker ofta samtidigt infektion med flera olika mikrober. Även om fästingar ibland bär på flera smittor förutom borrelia (som tbe, babesia eller anaplasma) är det tack och lov sällsynt att en patient drabbas av två samtidiga infektioner. Men det är något läkare bör överväga vid avvikande sjukdomsbilder. Att en patient samtidigt skulle ha aktiv infektion med tre fästingburna smittor är extremt osannolikt.

4. Borreliainfektion kan inte självläka. Självläkning är vanligt. I en svensk studie där bitna personer samlade in sina fästingar ledde 4 bett (av nästan 400) till överförd smitta och det var bara en person som upplevde symtom, vilka försvann utan behandling.

5. Borrelia kan smitta vid samlag, blodtransfusion och via moderkakan. Även om både borrelia och syfilis är spiralformade spiroketer så har sexuell överföring av borrelia inte observerats. Principiellt är det tänkbart att våra vanliga borreliabakterier skulle kunna föras över med blodtransfusion, men det har aldrig dokumenterats. Genomgången borreliainfektion är inget hinder för att bli blodgivare.

Teoretiskt skulle borrelia kunna passera över till fostret om den blivande modern blir infekterad under graviditet. Men svenska experter menar att risken för fostret skall skadas av borreliainfektion under graviditeten förefaller ytterst liten.

6. Borreliainfektion är ofta svårbehandlad. Borreliaspiroketer är mycket känsliga för flera antibiotika och det finns ingen resistensutveckling mot de vanligast använda preparaten. Det har inte gjorts tillräckligt stora studier för att slutgiltigt avgöra vad som är den mest lämpliga behandlingstiden. De studier som finns och en gedigen klinisk erfarenhet ligger bakom de aktuella behandlingsrekommendationerna. Långa behandlingar, eller samtidig behandling med flera olika antibiotika är onödig och ökar risken för biverkningar och resistensutveckling. Borreliainfektion i nervsystemet ger ibland kvarstående skador som kan ge upphov till betydande besvär, men de kan inte behandlas med ytterligare antibiotikakurer.

7. Diagnosen borreliainfektion kan ställas på patientens symtom. Enbart hudinfektionenen (erytema migrans) kan diagnostiseras direkt vid ett läkarbesök. I alla övriga fall behöver man bekräfta med laboratorieprover, i dagsläget mätning av antikroppar i blodet, och vid misstanke om infektion i nervsystemet tas ryggvätskeprov.

8. Mikroskopi av blod är en bra metod att upptäcka borreliainfektion. Direktmikroskopi av blod och vävnader är en mycket osäker metod där risken är stor att diagnosen blir felaktig.

9. Långvarig borreliainfektion syns inte i proverna. Tvärtom är det tidiga borreliainfektioner som är svåra att upptäcka med blodprov. Efter 8 veckor har i princip alla med borreliainfektion antikroppar i blod.

10. Antikroppar mot borrelia betyder pågående infektion som ska behandlas. En relativt stor andel av frisk befolkning har sådana antikroppar utan att vara sjuka alls. Blodprovet måste därför bedömas i relation till patientens symtom. Är symtomen inte typiska för borrelia vill man gärna se tydligt stigande värden i nya prov innan man tolkar det som aktuell infektion. Efter utläkta infektioner har vi ofta kvar antikroppar i årtionden.

11. Symtom på borrelia i nervsystemet är ofta långdragen trötthet och generell värk i hela kroppen. Det är sällan neuroborrelios bara ger sådana ospecifika symtom, och diagnosen kräver att man tar ett ryggvätskeprov för att vara säker.

12. Borrelia ligger bakom ms, alzheimer och hudsjukdomen morgellons. En del ”alternativa borrelialäkare” påstår sig se samband mellan borrelia och kroniska neurologiska sjukdomar, medan infektionsläkare och neurologer inte tror på något sådant.

Hudläkare och psykiatriker är eniga om att de som anser sig ha den påhittade sjukdomen morgellons, och hävdar att de får sår av fibrer som tränger sig ut genom huden, har en variant av vanföreställningen parasitofobi.

13. Borrelia leder ofta till döden. Extremt få fall av obehandlad borreliainfektion leder till döden. Ett fåtal fall av dödlig borreliainfektion i hjärtat har rapporterats från USA, och ett tragiskt dödsfall i Sverige kanske orsakades av kronisk hjärnhinneinflammation med borrelia. Det svenska fallet har tyvärr aldrig redovisats närmare i vetenskaplig litteratur.

Ingen tycker om fästingar, men det finns ingen anledning till panik för den som blir biten. Vid virussjukdomen tbe finns ingen behandling, så de som vistas i områden med tbe får överväga om de skall vaccinera sig mot viruset. Den som får ett ökande rodnat utslag på platsen för fästingbett bör gå till allmänläkaren som vid misstanke om borrelia ordinerar penicillin. Vid infektion i nervsystem eller en led kan diagnosen vara svår att ställa, särskilt i början innan antikroppar bildats. Men har diagnosen väl klarnat är borrelia inte svårt att behandla.

Texten har faktagranskats av infektionsspecialist Leif Dotevall.